Effekten av bolagsskattesänkningen
Interpellation 2012/13:392 av Jakobsson, Leif (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-04-24
- Anmäld
- 2013-04-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-05-13
- Sista svarsdatum
- 2013-05-15
- Besvarad
- 2013-06-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 april
Interpellation
2012/13:392 Effekten av bolagsskattesänkningen
av Leif Jakobsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
I budgetpropositionen 2013 valde den högerledda regeringen att använda nästan hela reformutrymmet till att sänka bolagsskatten när Sverige snarare behövde mer av offentliga investeringar och konjunkturstärkande efterfrågestimulanser för att motverka den galopperande arbetslösheten. Vi socialdemokrater varnade också för att bolagsskattesänkningen skulle tvinga våra grannländer att göra samma sak i ett ”race to the bottom”. Tyvärr fick vi rätt, runt om oss diskuteras nu bolagsskattesänkningar som ett svar på den svenska sänkningen. Genom detta blir alla länder förlorare med sämre statsfinanser, lägre investeringar och därmed mindre muskler för att bekämpa arbetslösheten.
Min fråga till finansministern är därför:
På vilket sätt stärks den svenska konkurrenskraften av en bolagsskattesänkning som pareras av våra konkurrentländer med liknande sänkningar?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:392
Webb-tv: Effekten av bolagsskattesänkningen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:116 Tisdagen den 4 juniProtokoll 2012/13:116 11 § Svar på interpellation 2012/13:392 om effekten av bolagsskattesänkningen
Protokoll från debatten
Anf. 17 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Leif Jakobsson har frågat mig på vilket sätt den svenska konkurrenskraften stärks av en bolagsskattesänkning som pareras av våra konkurrentländer med liknande sänkningar.
Bolagsskatten har stor betydelse för investeringar, välfärd och tillväxt i Sverige. Tack vare bolagsskattesänkningen blir det lönsammare att genomföra investeringar i Sverige. Ökade investeringar ökar både kapitalstocken och kapitalintensiteten i den svenska ekonomin. En högre kapitalintensitet i företagen ökar produktiviteten, vilket skapar utrymme för högre löner. Vi för en politik som möjliggör en gynnsam reallöneutveckling för svenska löntagare. Högre löner ökar arbetsutbudet och på sikt sysselsättningen. Även då andra länder sänker bolagsskatten kommer en sänkning av bolagsskatten i Sverige att leda till fler investeringar i vårt land.
Anf. 18 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Jag ska säga att anledningen till att jag lämnade in denna interpellation är att finansministern och jag hade en debatt om 3:12-reglerna för någon månad sedan, där finansministern bara ville prata bolagsskatt i stället. Jag tänkte därför ge möjligheten att diskutera bolagsskatten utan att riskera att bli avklubbad av presidiet.
Bakgrunden är naturligtvis den väldigt stora bolagsskattesänkning som genomfördes den 1 januari i Sverige - 16 miljarder kostar den. Det är två tredjedelar av hela budgetutrymmet. Det byggde i höstas på att regeringen hade en mycket mer optimistisk syn på tillväxt och sysselsättning än vad någon annan hade. Man behövde inte vara en dystergök för att inse att Anders Borg och regeringen var väldigt fel ute, och så har det också visat sig vara.
Vi lade fram en politik där en betydligt större del av utrymmet skulle läggas på köpkraftsstimulanser till barnfamiljer och pensionärer. När Europa och våra exportmarknader krisar vet vi nämligen att vi kan hålla uppe sysselsättningen i landet om vi kan ge köpkraft åt de grupper i samhället vi vet faktiskt använder pengarna och går och handlar. Därför lade vi fram en helt annorlunda politik. Därtill lade vi naturligtvis mer av investeringar, järnvägsunderhåll och annat som inte bara betyder jobb i dag utan också ger bättre förutsättningar för framtiden.
Som alltid när vi diskuterar den här frågan är det som om regeringen bara ser en enda möjlighet för Sverige att fortsätta att vara ett framstående land när det gäller export, industri och tjänster, och det är tydligen att ha så låga skatter som möjligt. Vi har en annan syn. Vi ser att Sverige nu gradvis halkar efter. Vi drar ned på utbildningsambitionerna. Vi drar ned på högskolan i min egen hemstad Malmö, som skulle behöva byggas ut men nu får dra ned. I Blekinge, som är det landskap som har den högsta arbetslösheten bland ungdomar, tvingas man dra ned på utbildningen.
Det är klart att man inte blir ett attraktivt land för ny produktion, nya tjänster, nya idéer och innovationer om man är ett land som drar ned på utbildningsambitionerna och innovationerna. Vår linje är precis tvärtom: Vi ska konkurrera med ett väldigt högt kunskapsinnehåll, innovationer, välfärd, rättssäkerhet och social stabilitet.
När förslaget lades fram i höstas varnade vi för att det är en ganska aggressiv handling att genomföra en så stor bolagsskattesänkning i en situation där största delen av Europas länder - våra konkurrentländer men egentligen både konkurrenter och grannar - behöver konsolidera och försöka få in mer skatteintäkter. Det kommer att tvinga de här länderna att följa med ned. Precis så har det blivit - tyvärr fick vi rätt. Danmark, Finland och Norge är allihop på väg ned till den, som man säger, svenska nivån. Vi har satt tröskeln och flyttat ned nivån.
Min enkla fråga till Anders Borg är: Vad vann vi allihop på detta? Den enda konsekvensen av detta är nämligen att alla dessa länder som sänker tillsammans får mindre skatteintäkter, inte kan ha högre ambitioner när det gäller kunskap och välfärd och kommer att bli förlorare i det långa loppet.
Anf. 19 Carl B Hamilton (FP)
Fru talman! Socialdemokraterna lade nyligen fram sin vårbudget, och inte minst många företag som funderade på att flytta verksamhet utomlands undrade om det skulle komma ett socialdemokratiskt besked om deras syn på bolagsskatten. Det beskedet kom dock inte. Vi vet inte vad Socialdemokraterna vill med bolagsskatten annat än att Leif Jakobsson har varit väldigt mycket emot det som hände i höstas. Då kan man möjligen påminna sig om att Socialdemokraterna gick halvvägs med på det regeringen föreslog. Den stora frågan för mig i dag är om Socialdemokraterna är beredda att gå hela vägen och ansluta sig till regeringens linje i bolagsskattefrågan.
Det här är intressant. I höstas beslutade alltså regeringen att sänka bolagsskatten till 22 procent. Därmed är det i dag den skattesats som gäller. Socialdemokraternas liggande motförslag sedan hösten 2012 är 24 procent. Därmed har vi en situation där Socialdemokraterna i dag står för en höjning av bolagsskatten med två procentenheter, från 22 till 24 procent. Nu är det så att Stefan Löfven och Socialdemokraterna gärna vill framställa sig som näringslivsvänliga, men den ambitionen stämmer illa med Socialdemokraternas liggande förslag om höjd bolagsskatt, som ju skulle göra Sverige mindre attraktivt för produktion och sysselsättning.
Vi står alltså inför ett lackmustest av den påstått positiva inställning till näringsliv Stefan Löfven sägs ha. Kommer han och Socialdemokraterna att kräva höjd bolagsskatt i valrörelsen 2014? Det är redan klart att partiet i så fall får ett urstarkt stöd av Vänsterpartiet. Frågan om Socialdemokraterna vill höja bolagsskatten aktualiseras ju, vilket redan har sagts här, av beskedet från Storbritannien att regeringen där föreslog sänkt bolagsskatt till 20 procent så sent som i mars. Det var inte Sverige som drev dem till det, kan jag säga. Även Danmark och Finland har sänkt sina bolagsskattesatser. Så ser det skattepolitiska landskapet ut, och det är inte Sverige som bestämmer hur det ser ut utan snarare andra länder och den pågående globaliseringen.
Med en socialdemokratisk höjning av bolagsskatten till 24 procent skulle Sverige bli väsentligt mindre attraktivt som bas för näringslivet. Bolagsskatten som skattebas skulle också ge lägre skatteintäkter eftersom skattebasen, alltså bolagen, i ökad utsträckning skulle flytta verksamhet från Sverige. Det socialdemokratiska partiet har dock anpassat sig förr - beträffande jobbskatteavdraget har partiet accepterat alla redan införda avdrag i efterhand. Stefan Löfven har dessutom redan annonserat att partiet skulle acceptera ett femte jobbskatteavdrag om det skulle införas av andra partier.
Vad vill alltså Socialdemokraterna med bolagsskatten? Ska bolagsskatten alltjämt höjas, trots Storbritanniens och våra nordiska grannländers sänkning av densamma? Ska ni höja bolagsskatten? Var vill Socialdemokraterna att framtidens jobb och produktion ska lokaliseras - i Sverige eller i andra länder? Står ni kvar vid att höja bolagsskatten? I så fall kommer detta att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2014.
Anf. 20 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det är en intressant fråga, och man kan börja fundera lite. Naturligtvis tror jag att våra grannländer lyssnar mycket till vår finansminister, och det har de givetvis skäl att göra. Det skulle dock också kunna vara så att man har läst vad OECD har kommit fram till. Där sägs mycket klart och tydligt att bolagsskatten förmodligen är en av de mest skadliga skatter som finns.
Forskningen är ganska klar över att kapitalstocken i ett företag är någonting otroligt positivt. Många gånger brukar också fackföreningarna tycka att det är mycket bra om man ser till att den är stor och stark eftersom de vet att det gynnar företagen. De vet också att det på sikt leder till ökade reallöner.
Därför är Leif Jakobssons fråga lite underlig. Han tycker att det här är en mycket oklok åtgärd. Samtidigt tyckte man att en viss sänkning var bra, men inte så mycket som Alliansen klarade av. Det kan bero på att Alliansen och vi moderater klarade av en större sänkning i vår budget därför att vi hela tiden satsar på arbetslinjen.
Fru talman! Frågeställaren säger att grannländerna måste sänka sina skatter eftersom de känner av konkurrensen, och en av anledningarna till att bolagsskatten måste sänkas är att vi känner av konkurrensen. Men eftersom vi tidigare har haft världens högsta skatter bör vi, enligt den logiken, fortsätta att sänka våra skatter eftersom vi är med och konkurrerar på en global marknad.
Nästa fundering man kan ha är om det är ett problem med en stark krona. Problemet kan vara kortsiktigt om vi har företag och produktion som inte är effektiva. Men det är naturligtvis otroligt positivt att vi är ett rikt folk och att vår krona är värd någonting när vi köper varor eller reser ut. Samtidigt måste vi ha ett utbildningsväsen som står på tårna och en produktion som står sig i en internationell konkurrens.
Därför var det glädjande att statsministern var i Mora i måndags och tittade på ett företag som börjar ta hem produktion till Sverige därför att det lönar sig. Det finns närmare utvecklingsavdelningar och liknande, och det gör att det blir en vinst för företaget. Jag tror att vi måste fortsätta att jobba med den utvecklingen. Då är bolagsskatten en viktig del för att man ska kunna ta hem produktion.
När vi pratar om bolagsskatten måste vi komma ihåg att det handlar om företag som går bra och som ger vinst. Det är också de som kan fortsätta att expandera. Har man ett överskott måste man se över hur produktionen ser ut.
Vi ska vara rädda om de här företagen och se till att de blir fler och att de kan fortsätta att utvecklas och anställa fler människor.
Anf. 21 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Det finns ett antal mycket dåliga företag som inte bidrar med någonting till välfärden i Sverige. Det är framför allt de som inte går med någon vinst över huvud taget, och en annan grupp är de som har flyttat ut av skatteskäl. Dem har vi ingen nytta av.
I någonting som heter
Skattestatistisk årsbok 2012
kan man läsa många siffror. Jag ska inte läsa upp allihop. Det skulle kanske vara för mycket. Men en siffra är mycket intressant, nämligen hur mycket ett fåtal företag betalar i bolagsskatt. I den löpande texten kan man läsa att det är 3 procent av företagen som betalar 80 procent av bolagsskatterna i Sverige. Vartenda ett av de företagen - det är stora företag - behöver vi i Sverige för att kunna finansiera vår välfärd. Om de flyttar ut till London eller andra platser har vi ingen nytta av dem. De kommer inte att betala några kapitalskatter alls i Sverige.
Vi kan dock notera att det har funnits en skattekonkurrens på bolagssidan under senare år. Det vore fel att bestrida detta. Så är det.
Om man läser den här boken kan man se att Danmark, Finland, Storbritannien och nu också Sverige har sänkt skatterna väldigt mycket. Undantaget är USA som har en högre skatt. Det är viktigt att komma ihåg. Men det finns många andra länder som redan ligger mycket lägre än Sverige och som konkurrerar på det sättet, till exempel Estland, det krisdrabbade Grekland, Irland, Island, Japan, Kanada, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Turkiet och Ungern.
Fru talman! Det här är det klimat som de svenska företagen lever i. De kan placera sig överallt för att inte längre bli skattebetalare i Sverige. Därför var det mycket klokt att den svenska bolagsskatten sänktes den 1 januari i år till 22 procent efter att för bara ett fåtal år sedan ha varit 28,3 procent. Det har haft betydelse för hur många företag som blir kvar i Sverige.
Jag tycker att man också kan notera att Socialdemokraterna någonstans har sett ljuset i detta. De föreslog inte en så kraftig sänkning som regeringen och riksdagen beslutade om, men de gick ändå halva vägen. Det exceptionella är ju den tilltänka samarbetspartnern, nämligen Vänsterpartiet, som föreslår att man skulle höja bolagsskatten med ytterligare ett par procent från 26 procent. Det hade varit något som åtminstone i Finland hade kallats en Döbelnsmedicin.
Anf. 22 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Tack för en fin avslutning där du citerade någonting från Finland, Gunnar Andrén! Det gillar jag.
Fru talman! Jag tycker att det är lite märkligt att Anders Borg aldrig har haft fel. Han har aldrig erkänt att det har gått fel någonstans i den egna politiken. Han säger att det är räddningen för svenskt näringsliv att sänka bolagsskatten kraftigt och till och med låna pengar till att sänka den kraftigt. Det kommer att främja näringslivet.
Det är lite typiskt tänkt av Anders Borg och följeslagarna i den borgerliga regeringen. Det är nationalekonomisk teori som gäller, och den går väldigt ofta inte ihop med verkligheten.
Vad näringslivet behöver - det vet vi allihop - är en fungerande infrastruktur så att de verkligen kan sälja sina grejer, transportera dem och så vidare. Det behövs en samhällsstruktur som bygger på en fungerande infrastruktur så att vi kan leverera varorna från Korsnäs, Ovako, Holmens bruk och så vidare.
Näringslivet behöver också tillämpad forskning för att till exempel kunna vidareutveckla logistiken i företaget eller varför inte produkterna, energianvändningen och så vidare. Det behövs mycket mer tillämpad forskning i företagen.
Företagen och näringslivet behöver kunna hitta kompetent arbetskraft så att företagen kan växa och utvecklas. Det klarar vi inte i dag. Matchningsproblemen är stora.
Företagen och näringslivet behöver framtida utmaningar, samhällsbeställningar på de stora hoten som ligger framför oss, så att man vet att det finns någon som gör en stor upphandling och att det finns affärer att göra för att tjäna pengar samtidigt som man utvecklar tekniken.
Men Anders Borg säger att lösningen är en bolagsskattesänkning. Det var visst 16 miljarder.
Tittar man på den här bolagsskattesänkningen ser man att de som verkligen håvar in pengar är bankerna. Då undrar jag, Anders Borg: Hur många fler anställda blir det på bankerna om de får en skattesänkning på någonstans mellan 4 och 5 miljarder kronor? Vad ger det för jobb? Det är ganska mycket pengar. Är det fler banker och större bankvinster vi är ute efter i det här landet? Nej, självklart inte.
Vad företagen behöver är att kunna agera på en marknad utan störningar, som inte är fylld av oseriösa aktörer och där det är ordning och reda.
Den förträfflige Gunnar Andrén räknade upp ett antal länder som har lägre bolagsskatt - jag uppfattade det så. Man kan titta på de här länderna och se hur det går för dem. Är det länder som ligger i topp när det gäller utveckling? Är det framtidsländer, Gunnar Andrén? Är det nivån på bolagsskatten som är avgörande för landets utveckling och framtid? Jag tror inte att det är så enkelt.
Jag måste säga att Anders Borg har fel i det här fallet också, som i så många andra fall som vi kommer att diskutera framöver.
Fru talman! Näringslivet behöver som sagt mycket för att klara sin framtid. Jag tror inte att det här är det rätta konceptet.
Anf. 23 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Sverige står ju ut lite grann i den europeiska utvecklingen just nu. Vi har en lite bättre och lite starkare position än de flesta andra, speciellt när det gäller tillväxtsiffrorna men också på andra områden, till exempel de offentliga finanserna och en arbetsmarknad som har klarat sig bättre genom krisen än arbetsmarknaden i många andra länder.
Det här beror på många faktorer. Den svenska modellen är en konkurrenskraftig och väl fungerande samhällsmodell. Men det är klart att det också bidrar att vi har kunnat föra en väl avvägd ekonomisk politik. När vi såg att det var en avmattning på väg i Europa och de mörka molnen tornade upp sig över himlen såg vi samtidigt att det var en tilltagande globalisering i världsekonomin med en allt tydligare internationell konkurrens. Vi vet att Kina redan är den största exportekonomin och den största ekonomin inom tillverkningssektorn. I den miljön ska Sverige möta två utmaningar. Dels ska vi hantera situationen att det är trögare i Europa, dels ska vi långsiktigt värna vår konkurrenskraft.
Regeringen lade en budget som hade fyra tunga beståndsdelar. Det handlade om en bred satsning på infrastruktur. Det är en av de största satsningar på infrastruktur som har gjorts i modern tid med den första nya stambanan, om jag minns det rätt, sedan ett århundrade tillbaka.
Det handlade också om en bred uppskalning av forskning och utveckling, där fördelningen av forskningsresurser i större utsträckning ska ske på konkurrensvillkor och forskningskriterier.
Vi lade betydande förstärkningar på att förbättra yrkesutbildningen, både genom att förbättra förutsättningarna för lärarna som jobbar inom yrkesutbildningen och genom att kraftigt lägga upp ersättningen för lärlingssystemet så att det ska kunna växa ut. Det är ju många som tror att lärlingssystemet är en viktig orsak till att exempelvis Tyskland och Holland har en lägre arbetslöshet.
Det här kompletterade vi sedan med en sänkt bolagsskatt. Två tredjedelar av budgeten var utgifter, en tredjedel var en skattelättnad. Det var alltså en balans mellan utgifter och skatter där tyngdpunkten låg på utgifterna. Det här gör att Sverige alltså dels motar krisen, dels bygger en starkare och bättre långsiktig konkurrenskraft.
Jag tror att det här också kan spela roll, även om jag inte tror att det är avgörande, när bolagsledningarna sitter och tittar på om de behöver göra uppsägningar. Vi hade en väldigt kraftig inbromsning i oktober, november och december då många bolag såg att lönsamheten gick ned. I ett sådant läge kräver aktieägarna avkastning och utdelning och annat, och då börjar man skära på kostnadssidan. Det är klart att lite lägre bolagsskatt i ett sådant läge pekar åt rätt håll.
Det här är inte en unik bedömning. I Danmark, där man har en socialdemokratisk finansminister, tänkte man igenom den här frågan noga och landade i att en sänkt bolagsskatt var viktig. I Finland, där man har en socialdemokratisk finansminister, tänkte man igenom frågan noga, och så landade man i att sänkt bolagsskatt nog är ett sätt att möta en besvärlig kris på. Och i Norge, där man har en socialdemokratisk finansminister, har man tillsatt en utredning för att se över om man inte kan sänka bolagsskatten.
Det faktum att övriga Norden följer oss gör inte argumenten svagare. Skälet till att OECD säger att detta är en av de farligaste och mest besvärliga skatterna i termer av förluster i tillväxt och förluster i jobb är just att man får en lägre kapitalstock om man inte har en konkurrenskraftig bolagsskatt. Man får mindre utländska investeringar, och man får en högre del lånat kapital, för det är inte bara hushållen som är skuldsatta i Sverige utan också företagen.
I sin fördjupade analys av Sverige trycker kommissionen på att de väldigt generösa avdragsreglerna kontra de relativt höga bolagsskatterna driver fram en högre skuldsättning. Det här är en politik som bildar en helhet. Med ökade anslag för forskning och utveckling och med djupare och bredare investeringar i infrastruktur skapar vi också bättre förutsättningar för en stark investeringskultur i Sverige.
Anf. 24 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Det är en sådan alldeles uppenbar skillnad när vi socialdemokrater resonerar och när företrädare för Alliansen resonerar om sambanden mellan de samhälleliga insatserna, tillväxt, företagande och sysselsättning. Vi ser det som två sidor av samma mynt. Vi får inte den tillväxten, vi får inte de nya företagen, vi får inte innovationerna och vi får inte jobben om vi inte samtidigt har välfärdsstaten och ett ganska stort skatteuttag. Ni tycks resonera som att blir det pengar över kanske man kan satsa på det, men det viktigaste för att företag ska kunna göra Sverige attraktivt är att ha en låg bolagsskattenivå.
Vi argumenterar inte för några höga bolagsskattenivåer. För oss är det en i högsta grad pragmatisk fråga. Vi landade i höstens budget på vad vi såg var snittet i EU-15, där också de nordiska länderna låg vid det tillfället. Vi kan inte ligga så mycket högre i det här landet, för då skapar vi ett hinder. Vi kanske till och med också måste ta hänsyn till att det är både kallt och mörkt här under stora delar av året.
Det är en väldig skillnad att argumentera om att det här är näringspolitik eller att det här är framtiden, för då är det en annan typ av företagande, precis som Raimo Pärssinen var inne på. Då handlar det om att jämföra sig med länder som har mycket lägre levnadsstandard och mycket sämre villkor än vad vi själva har.
När det gäller jämförelsen med andra länder ska det också sägas att i spåren av finanskrisen är det inte längre så att det finns något land som tror på att sänkt bolagsskatt eller skattekonkurrens är vägen framåt. Vi såg hur EU-länderna tvingade Cypern att, om än blygsamt, höja från 10 procent till 12,5 procent i bolagsskatt för att de skulle få ta del av stödet.
Den där tokrörelsen som pågick för några år sedan och racet mot botten - ja, den siste som hoppade på det var Sverige. Våra vänner i Danmark och de andra nordiska länderna säger inte: Oj, vad kloka ni är, det där borde vi ta efter. Resonemanget är snarare att man skyller på Sverige. De som inte tror på det kan besöka Folketinget och lyssna på debatten där.
Det finns lite annat att lära av Danmark och den bolagsskattesänkning man har bestämt sig för där. Den genomför man på sju år. Det är inte fråga om att göra det här på ett år, utan det är en gradvis anpassning fram till 2020. Därutöver undantar man bankerna. Bankerna i Danmark kommer alltså att få en motsvarande höjd löneskatt på finanssektorn så att man plockar tillbaka varenda krona som de annars skulle ha vunnit på en bolagsskattesänkning.
Det som kanske sticker ut mest i de här 16 miljarderna är de miljarder som har gått till bankerna. Anders Borg förmanar dem och säger: Våga er inte på att dela ut en enda krona! Sedan skickar man i väg några miljarder och konstaterar att nu kan bankerna dela ut till sina ägare, och plötsligt verkar man vara nöjd med det.
En del av finansieringen skulle omfatta räntesnurrorna, ja. Vi sade att det kunde vara en klok idé att resonera på det sättet. Jag blir dock orolig. Finanspolitiska rådet skriver att de är mycket tveksamma till de intäkter som man räknat med, att de 9 miljarderna ska komma in. Det beror inte minst på att finansministern hade bortsett från vad som skulle kunna hända med delade räkenskapsår och därför fick lägga fram en stoppskrivelse om den nya bolagsskatten till riksdagen. Det visar att det antagligen inte kommer att hålla, tyvärr.
Anf. 25 Carl B Hamilton (FP)
Fru talman! Det finns en viktig sak som skiljer Socialdemokraterna från oss, nämligen att Socialdemokraterna anser att om man sänker bolagsskatten kastar man på något sätt bort ett antal miljarder. Men, Leif Jakobsson, om man inte sänker bolagsskatten och inte bryr sig om vad som händer i omvärlden så försvinner skattebasen och vi förlorar ännu fler miljarder. De miljarderna finns inte kvar om bolagsskatten behålls på en hög nivå.
Min fråga till Leif Jakobsson kvarstår: Kommer ni att höja bolagsskatten, kommer ni att kräva en höjd bolagsskatt i höstens budgetmotion? Det är av intresse, för det rör sig om rätt mycket pengar. Dessutom sade Leif Jakobsson lite försiktigt att de gick med på halva sänkningen i höstas med tanke på, som han sade, hur skatterna låg vid det tillfället. Nu har skatterna sjunkit ytterligare jämfört med det tillfället i höstas. Därför är frågan om Socialdemokraterna kommer att insistera på att höja bolagsskatten utifrån hur det nuvarande läget är.
Jag tror att det är av stort intresse för den fortsatta behandlingen i kammaren men också för den fortsatta skattedebatten i Sverige om Socialdemokraterna vimsar runt, vacklar, är otydliga och tramsar när de talar om bolagsskatten eller om de faktiskt är beredda att höja den med 2 procentenheter. Det har enorm betydelse eftersom det är fråga om mycket pengar. Och vilken signaleffekt skulle det ha?
Anf. 26 Ulf Berg (M)
Fru talman! Om vi tittar på prognosen för i år när det gäller att få in pengar i form av bolagsskatten ser vi att det handlar om närmare 100 miljarder. Om vi tittar på den statliga inkomstskatten ser vi att det är ungefär hälften så mycket. Därför finns det starka skäl, vilket Carl B Hamilton var inne på, att bevaka bolagsskatten så att vi inte får en flytt som leder till dränage. Det är nämligen mycket pengar som kommer in. Fler företag som går med vinst innebär att vi kan fortsätta att ha en hög nivå.
Raimo Pärssinen gjorde mig lite fundersam när han talade om infrastruktur och det ena med det andra. Han kommer från ett landskap där det inte bara finns öppna landskap utan också en hel del skog. Därför måste jag fråga hur han tänkt att skogsföretagen över huvud taget ska kunna gå med vinst när Socialdemokraterna tänker lägga på en kilometerskatt. Om vi tar en timmerbil, en som kör skogsråvara, kommer den att beskattas med ytterligare närmare 300 000. Redan i dag är skatten för en sådan bil omkring 750 000, om vi ser till alla skatter. Därför är det viktigt att se till helheten.
Jag tror att Socialdemokraterna har en rejäl hemläxa att göra när de nu vill bli, som de säger, företagarnas parti. Som jag ser det finns det nämligen ingenting i deras politik som skulle underlätta för företagande.
Anf. 27 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Vi har en arbetsmarknad som klarat sig bättre, säger Anders Borg, för vi har gått igenom en stor finanskris. Mig veterligen har också länderna ute i Europa gått igenom en stor finanskris. Det finns ett antal länder som har lägre arbetslöshet än Sverige. Anders Borg säger att man har minskat utanförskapet, men arbetslösheten är nu högre. På område efter område på arbetsmarknaden är arbetslösheten högre. Den är högre bland ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa har fördubblats. Vi har en total arbetslöshet som nu är mycket högre än när den nuvarande regeringen tillträdde. Då låter det i den moderata retoriken att vi har genomlevt en finanskris. Det har alla andra länder också gjort. De kanske hade en bättre politik eller kom med bättre förslag om de har klarat krisen bättre än Sverige.
Vi skulle göra en bred satsning på infrastrukturen. Bara urholkningen på värdet av pengarna är minus 9 procent eller något sådant. Det är ganska mycket pengar som redan har sopats undan eftersom de inte stärkts sedan propositionen lades fram. En konkret fråga att ställa till Anders Borg, som hänvisar till infrastrukturen, är vad regeringen gör för att företagen efter Norrlandskusten ska få tillgång till mer järnväg och vad regeringen gör för att ta bort proppen i Ostkustbanan. Vi kanske kan få svar på det eftersom regeringen gör de stora satsningarna.
Sedan har vi yrkesutbildningen och matchningen på arbetsmarknaden som inte fungerar. Vi har en arbetsförmedling som inte heller fungerar som den ska. Anders Borg har dock aldrig gjort något fel, åtminstone aldrig erkänt något fel, men vi ser felen.
Anf. 28 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Regeringen lägger fram en bred politik för att stötta efterfrågan i Sverige, för att skydda och värna jobben i Sverige när vi har kris i Europa och för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften. Politiken är bred eftersom den inkluderar infrastruktur, forskning, utveckling och yrkesutbildning samt förbättrar skatteklimatet. Socialdemokraterna accepterar huvuddelen av utgifterna, och sedan säger de nej till skattelättnader. Det är alltid nej när det handlar om att förstärka privata investeringar i sådant som skapar förutsättningar för reallöner och jobb.
Låt oss vara klara över att det vi gör är en ordentlig uppvridning av infrastrukturforskningen relativt det som Socialdemokraterna stod för. Vi nära nog fördubblar anslagen till infrastruktur. Vi börjar betala av de skulder Socialdemokraterna lämnade efter sig. Låt oss också vara klara över att vi i år gör den kanske största insats som Sverige upplevt vad gäller underhåll och renovering av vår infrastruktur. Det kommer vi att se på vägnätet i sommar. Det gör vi eftersom så mycket blev eftersatt under de socialdemokratiska åren.
När det gäller bolagsskatten vet vi, både från forskning och av erfarenhet, att resultaten är mycket tydliga. Finanspolitiska rådet ger regeringen rätt när de säger att bolagsskatten är en av de mest skadliga skatterna. Jag kan förstå att socialdemokrater ibland anser att man ska höja skatterna, men att så entydigt rikta in sig på en skatt som slår mot jobben och reallönerna, vilket bolagsskatten gör, känns för mig mycket, mycket märkligt.
Vi vet vad som händer om man har en för hög bolagsskatt. Det är alltså en skatt på kapitalstock. Vi vet vart den tar vägen. När man har en högre kapitalstock får man högre produktivitet, och då kan man bära högre reallöner, vilket leder till större välstånd. När man kan göra mer investeringar slår det naturligtvis igenom i reallönerna, och därigenom får vi fler och bättre förutsättningar för jobb. Därför kan vi konstatera att Sverige klarat krisen bättre än andra.
Vi har haft bättre ordning på offentliga finanser och därför år efter år kunnat lägga fram nya program för att stimulera jobb, efterfrågan och tillväxt i Sverige. Det har vi kunnat göra också i den nuvarande budgeten medan andra länder fått skära ned och därmed har sämre förutsättningar att klara jobben långsiktigt. Det råder ingen tvekan om det. Det räcker med att titta på arbetskraftsdeltagandet, som är det högsta eller näst högsta i Europa. Det är bara att titta på sysselsättningen, som är högre i dag i Sverige än den var när krisen började.
Nu nämner Raimo Pärssinen långtidsarbetslösheten. Jag noterade att Expressen i sin partiledarintervju fick upplysa Stefan Löfven om att Sverige har den lägsta långtidsarbetslösheten av alla Europas länder.
Det är klart att Sverige i bred mening har stått sig starkt, och det är därför att vi har en effektiv samhällsmodell med väl fungerande lönebildning och ansvarsfulla parter och också därför att regeringen har kunnat tillföra energi och kraft under denna besvärliga period.
Det är centralt för konkurrenskraften och för jobben att man är attraktiv för utländska investeringar och att företagen vill investera just i Sverige. Då är bolagsskatten central.
Jag kan därför bara hålla med Carl B Hamilton i den fråga som ändå till slut måste landas: Kommer Socialdemokraterna att föreslå en höjd bolagsskatt? Jag kan inte tro att detta är sant.
Anf. 29 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Det blev en hel del debatt, och Borg höll sig något så när till bolagsskatten. Men jag ska ändå koka ned det till det som jag egentligen ställde interpellationen om. Den handlar nämligen om den relativa nyttan av en sänkning av bolagsskatten. Det var det som resonemanget gick ut på och som jag ville ha svar på.
Resonemanget var helt enkelt följande: Sverige sänker bolagsskatten och tvingar grannländerna att göra samma sak. Sverige gör det med motivet att vi på det sättet ska bli attraktiva och kunna konkurrera bättre och dra till oss företag som annars kanske skulle ha varit i Danmark, Norge, Finland eller någon annanstans. Men eftersom dessa länder nu också sänker bolagsskatten blir summan av kardemumman att vår relativa konkurrenskraft inte ökar gentemot dessa länder.
Då säger Anders Borg i svaret att kapitalstocken ökar i företagen och de blir stabila. Då säger jag att minst en fjärdedel av denna bolagsskattesänkning hamnade i storbankerna, som har använt pengarna till vinstutdelning. Dessa 4 miljarder är dubbelt så mycket som beloppet i det socialdemokratiska förslaget som handlade om att vi skulle kunna minska storleken på varje skolklass i de lägre klasserna med fem elever. Jag tror att svenskt näringsliv och vår framtida försörjning hade varit mer betjänta av att kunna ha fler lärare per elev i de lägre klasserna än att de som har bankaktier fick utdelning trots att Anders Borg inte tyckte att bankerna skulle dela ut sådan.
Därutöver måste jag ställa följande fråga till Anders Borg när jag nu har möjlighet, även om det är en annan debatt om bolagsskatten: Varför deltar inte Sverige i det internationella arbete som nu pågår för att omstrukturera bolagsskatten? Sverige kan bli en stor förlorare när OECD och G8-länderna nu håller på att göra om hela bolagsskattesystemet. Vi är inte där. Varför är vi inte det, Anders Borg?
Anf. 30 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Vill vi värna jobb, välfärd och höga löner i Sverige måste vi ha förutsättningar för investeringar här. Det har regeringen lagt fram en bred budgetproposition för att uppnå. Det handlar om en historisk satsning på att bygga ut infrastrukturen med ett nytt stamnät på järnvägssidan, det handlar om en historisk uppgradering av vår forskning och utveckling, och det handlar om en sänkning av bolagsskatten därför att vi vet att det är det som är marginalskatten på investeringar. Har man för hög bolagsskatt får man för låg kapitalstock, och man får för hög skuldsättning i företagen. Sänker man bolagsskatten och stramar åt räntereglerna blir svensk ekonomi stabilare, mer tillväxtorienterad och har bättre förutsättningar att bära höga reallöner. Sverige ska vara en höglöneekonomi, och då är sänkt bolagsskatt tillsammans med infrastruktur och forskning viktiga delar av en sådan strategi.
Det är inte så att Norden förlorar på att Norden blir mer konkurrenskraftigt. Det är alldeles självklart att det är en fördel för Sverige om Danmark, Finland och Norge för en klok politik. Tittar vi på direktinvesteringar i vår region kommer det i grunden att handla om att man utvärderar hela regionen. Om Norden är attraktivt växer vi starkt tillsammans. Det är en fördel för Sverige om man i Danmark, Norge och Finland för en klok politik. Har man en högre kapitalstock i Norge, Danmark eller Finland har man högre reallöner och bättre köpkraft utifrån att man då också kan importera mer av våra produkter.
Ett starkt Norden med ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat, där kloka socialdemokrater i Norge, Finland och Danmark landar i att likt den svenska regeringen sänka bolagsskatten, är en del av denna typ av ramverk. Det är en klok politik, och den står regeringen för.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.