Anna Kinberg Batra (M)

Statsministerns frågestund

Datum

2015-04-09

Statsministerns frågestund

Datum

2015-03-05

Interpellation 2014/15:1 Sysselsättningseffekter av regeringens skatteförslag av Anna Kinberg Batra (M) till Finansminister Magdalena Andersson (S) I regeringsförklaringen skriver regeringen att ett sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken och att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar

Inlämnad

2014-10-08

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Motion till riksdagen 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) Ett starkare Sverige 1  Sammanfattning Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna lägger gemensamt fram en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige. Alliansen

Inlämnad

2014-11-11

Förslag

17

Datum

2014-11-11

Utskottsberedning

2014/15:FiU1

Riksdagsbeslut

(17 yrkanden): , 17 bifall,

Motion till riksdagen 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen tillkännager

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

2

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:FiU2 2014/15:FiU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2014/15:2842 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

2

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:FiU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Val

Datum

2014-09-29

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Datum

2014-06-02

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Datum

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Statsministerns frågestund

Datum

2013-04-11

Statsministerns frågestund

Datum

2013-02-21

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Datum

2012-05-23

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Statsministerns frågestund

Datum

2011-12-15

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Statsministerns frågestund

Datum

2011-10-27

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Datum

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Datum

2011-06-15

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Datum

2011-02-22

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-30

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08