Vuxenutbildningen och folkhögskolan

Motion 1988/89:Ub261 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: Ub261

av Lars Werner m. fl. (vpk)
Vuxenutbildningen och folkhögskolan

Mot.
1988/89
Ub261 265

Vpk anser att det finns ett värde i kunskapen och bildningen i sig. Att
kunna känna till saker och förhållanden ger kraft till förändring.

Önskan om att få tillämpa kunskap till förändring av samhället i mera
demokratisk riktning var en av hörnpelarna när arbetarrörelsen formulerade
sina tidiga bildningsideal.

Tankarna bär än idag och i ett framtidsperspektiv är det lätt att inse
vikten av att bildningsideal lyfts fram och tillåts bli en drivkraft för att
göra rejäla satsningar inom hela den del av utbildningssektom som framför
allt riktar sig mot vuxna studerande.

Tyvärr måste det konstateras att både sjuttiotalets vuxenutbildningsreform
och åttiotalets förnyelsefonder inte ledde till de stora, omdanande
och upplysande reformer som det var tänkt. Det har t. ex. visat sig att
vuxenutbildningen inte i första hand nått de grupper som prioriterats utan
grupper med relativt god utbildning. Därmed inte sagt att dessa senare
grupper inte skulle ha behov av den utbildning de erhållit via vuxenutbildningen.
Slutsatsen som måste dräs är att det nu politiskt sett är ännu
viktigare att det söks lösningar som syftar till att nå nya grupper med
vuxenutbildning och framför allt de som har en låg utbildning. Det är
dessutom så att de utvecklingstendenser som kan ses i framtiden på t. ex.
mediaområdet, arbetslivet och utbildningssektom i sig ställer krav om
samhället skall demokratiseras.

Vi menar att det bör vara en demokratisk rättighet att ha kunskap om
mediaexplosionen inom bild och ljud. Annars överlåts t. ex. mediateknik
och dess tillämpning till allt färre händer och debatten kommer att föras av
ett fåtal initierade. Övriga får stå vid sidan av och har inte ens verktyg
till att välja bort det som bör väljas bort.

Inom arbetslivet handlar det bland annat om att skaffa sig kunskap som
kan användas till att motverka arbetets delning. Det handlar om att få
språk till idéer och tankar om handling till ökad frihet och jämlikhet
mellan kvinnor och män inom arbetslivet. På skolans område handlar det
om att ge föräldrar möjlighet att följa sina barns skolarbete och kunna
aktivt delta i demokratisering och utveckling av skolan.

Ges inte föräldrar reella möjligheter via vuxenutbildning att delta i
utvecklingen av ungdomsskolan så stannar de politiska besluten vid ett
betänkande i riksdagen och inget mer. Till det vi nu anfört om vikten av en
omfattande vuxenutbildning kan läggas den betydelse denna del av utbild

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub261-265

ningssektorn måste spela för att säkerställa en framtida socialt breddad
rekrytering till högre studier.

I fråga om den sociala snedrekryteringen till studier har det belagts att
skuldsättningen spelar en viktig roll för den studerande. Vpk föreslår
därför i annan motion att den så kallade vuxenutbildningsavgiften höjs så
att ytterligare drygt 8000 studerande kan erhålla vuxenstudiestöd.

Det räcker dock inte med denna åtgärd för att studerande ska slippa
studieskulder under högskolenivå. Vpk menar att fömyelsefonderna skulle
kunna byggas ut och delvis struktureras om för att möta angelägna behov
inom vuxenutbildningens område. En utbyggnad av fonderna skulle kunna
garantera skuldfri utbildning under högskolenivå och vara en väg att
utnyttja den kunskap och kompetens som finns i gymnasieskolan. En del
av dessa resurser frigörs under kommande år beroende på sjunkande
elevtal.

Att använda en del av företagens vinster för utbildnings-, forsknings-,
och utvecklingsverksamheter anser vi vara en riktig tanke.

Ett problem med förnyelsefonderna är att det i huvudsask är anställda i
vinstrika företag som kunnat tillgodogöra sig fondema, medan anställda i
lågvinstföretag inte i samma grad har kunnat tillgodogöra sig fondernas
möjligheter.

Utveckla och bygg ut förnyelsefonderna

Förnyelsefondernas fondering har skett på 1985 års vinster i företagen.
Det har varit en engångsavsättning. 10% av vinsten har satts in på förnyelsekontot
i riksbanken när vinsten i företaget uppgått till 500000 kronor.
Uttagen till utbildning, forskning och utveckling har bara fått göras om en
huvudpart av de fackliga organisationerna godkänt detta. Vpk föreslår en
utbyggnad av förnyelsefonderna. Av 1988 och 1989 års vinst bör en ny
avsättning till förnyelsefonder ske. Till skillnad från den nuvarande avsättningen
bör den sättas in i en gemensam fond som inte är företagsanknuten.
Fondens medel skall användas i första hand till dem som med nuvarande
förnyelsefondssystem hamnat utanför; de i lågvinstföretag och offentlig
sektor.

Fondens styrelse skall vara sammansatt av en majoritet för de fackliga
organisationerna. Fondstyrelsens uppgift skall vara att styra medel till
olika verksamheter för utbildning, forskning och utveckling. Fondens viktigaste
uppgift är att styra medel till en bred teknisk-humanistisk vuxenutbildning.
Medel från fonden kan sedan ges för forskning och utveckling till
företag och myndigheter.

Teknisk-humanistisk vuxenutbildning

Förnyelsefondens syfte måste utvidgas. Utbildningen måste ha en bred
inriktning så att det inte sker en ytterligare uppdelning på arbetsmarknaden
mellan dem som kan tillgodgöra sig den nya utvecklingen och andra
som får mindre kvalificerade, mindre intressanta arbetsuppgifter.

Mot. 1988/89

Ub261

2

Många inom arbetslivet har bakom sig en kortvarig skolgång. De brukar
vanligtvis ej heller senare i livet ta del av samhällets utbildningsresurser.

En dålig skolutbildning ger ofta sämre möjligheter att ta tillvara de
rättigheter man har, det ger sämre möjligheter att påverka samhällsutvecklingen
och kan leda till arbetslöshet.

Det är därför ur demokratisk synvinkel mycket viktigt att alla med kort
skolgång får möjligheter att komplettera sin bristfälliga utbildning.

Ökad vuxenutbildning är också motiverad utifrån den snabba tekniska
utvecklingen. Kunskap om den nya tekniken måste ges till så många som
möjligt. Denna kunskap kan inte få vara ett privilegium för några få. Detta
är viktigt inte minst ur en demokratisk aspekt. Ty den som har kunskap
om den nya tekniken är också den som har den största möjligheten att
påverka hur tekniken skall användas och utformas.

Vpk föreslår därför att alla som har mindre än 10 års skolgång får rätt till
1-2 års vuxenutbildning. Utbildningen bör omfatta allmänna ämnen,
utbildning om data och teknik samt samhällsvetenskaplig orientering tillsammans
med facklig partsutbildning kring den nya tekniken.

Vad vi nu föreslagit innebär att hela samhället får större rätt att avgöra
hur vinsterna i företagen används. Att använda vinsterna till en teknisk
humanistisk utbildning med en arbetsorganisation där det mänskliga arbetet
sätts i centrum, skulle ha stor betydelse för att minska klass- och
kunskapsklyftor.

Folkhögskolan

Folkhögskolans framtida väl och ve utreds för närvarande. I vpk:s program
för ökad vuxenutbildning har folkhögskolan med sin flexibilitet en
given uppgift och roll.

Skolformen har visat sig väl lämpad för lågutbildade och studieovana
elever. Det är glädjande att antalet elever ökat kraftigt under senare år och
att det finns intresse för att starta nya folkhögskolor.

Vi tar detta som ett bevis för att folkbildningsidealen fortfarande lever
ett liv i Sverige.

För att möjliggöra för de folkhögskolor vi har att hitta sin inriktning och
rätt omfattning måste ytterligare bidragsveckor anslås. Enligt folkhögskolornas
egna beräkningar torde ytterligare 10000 bidragsveckor behövas.
Vpk delar denna uppfattning och föreslår att den bidragsgrundande undervisningsvolymen
fastställs till 711050 bidragsveckor. Kostnaden för
10000 bidragsveckor stannar vid 7 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utbyggnad av
förnyelsefonderna med avsättningar baserade på företagens vinster
1988 och 1989 enligt de riktlinjer som anges i motionen,

Mot. 1988/89

Ub261

3

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en teknisk-humanistisk
vuxenutbildning finansierad genom en utbyggnad av fömyelsefonderna,

[att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för
budgetåret 1989/90 anslår 7 miljoner kronor utöver vad regeringen
har föreslagit eller således 571 905000 kronor.1].

Stockholm den 20 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub261

'1988/89: Fi708.