Vuxenutbildning och vuxenlärarutbildning
Motion 1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Övergången till ett kunskapssamhälle har inneburit att både de som har och inte har skolutbildning har behövt förkovra sig. Arbeten har försvunnit och utvecklingen har fått konsekvenser i nya kunskapskrävande tjänster.
För Kristdemokraterna har det livslånga lärandet alltid varit ett viktigt mål. När som helst i livet ska medborgaren få möjlighet att göra en omstart och tillägna sig de kunskaper som man av olika anledningar inte erövrat tidigare. Vi välkomnar satsningen på vuxenutbildning och kunskapslyft som innebär att motiverade människor får nya möjligheter till kunskaper som anses vara nödvändiga.
Den kommunala vuxenutbildningen, inbegripet kunskapslyftet, omfattar vuxenutbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå samt påbyggnads- utbildningar och andra kompletterande utbildningar.
Kunskapslyftskommittén gjorde en prioritering av ett nationellt kunskaps- lyft. I sitt första betänkande "Strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" står att läsa:
Kommittén anser att man inom kunskapslyftet vid behov ska kunna göra följande rangordning.
1. Utbildning på grundskolenivå.
2. Utbildning på gymnasienivå som syftar till att stärka individens delaktighet i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom minska risken för utslagning.
3. Övrig utbildning på gymnasiet för vidare studier och arbete.
Möjligheter att lyckas med kunskapslyftet beror på samspelet mellan olika aktörer - individerna, utbildningsplanerarna och utbildningsanordnarna.
Individens motivation och lust att studera beror bl.a. på hur starkt behovet av utbildning är och tidigare erfarenheter av lärandet i skolan, vardagslivet och arbetslivet. Individens behov ska vara utgångspunkten för den individuella utbildningsplanen. (SOU 1996:27, sid 65).
Det var tydligt att den enskilda individens behov skulle tillgodoses. Dennes motivation skulle fokuseras och individuella utbildningsplaner upprättas.
Många vittnar dock om att målen förverkligades på ett annat sätt i många kommuner. Människor fick sin försörjning hotad om de inte gick på kunskapslyftet. Därtill prioriterades arbetslösa. Konsekvenserna blev att många upplevde kunskapslyftet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta blir tydligt i kommunernas placering av ärenden som rör kunskapslyftet. De är i vissa kommuner placerade under en utbildningsnämnd och i andra under det organ som ansvarar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är skillnad på utbildning där den enskilde söker och utifrån egen motivation vill förkovra sig och en sysselsättningsåtgärd där människor mer eller mindre tvingas till studier. Det sistnämnda är inte försvarbart utifrån respekten för varje människas vilja och behov. Därtill hotar brist på motivation ofta kvaliteten. Därför ställs det större krav på utbildningens innehåll när den i första hand är en ersättning för det arbete man inte kunnat få.
Regeringen föreslår en utbyggnad av vuxenutbildningen. Vi anser att en sådan utbyggnad måste vara realistisk med hänsyn till behov och de kvalitetskrav som kan ställas. Vi menar att utbildning ska vara av hög kvalitet med den studerandes behov i fokus. Utföraren kan vara såväl komvux, Statens skola för vuxna, privata utförare eller folkhögskola. Skol- verket har i sina undersökningar funnit att kommunerna är bra upphandlare av verksamheten men att intagningsförfarandet har vissa brister. Detta ska därför ses över för att säkerställa den enskildes rättigheter.
Kristdemokraterna menar att vuxenutbildningen ska byggas ut och god kvalitet eftersträvas. Det är viktigt att det klart framgår om satsningarna är utbildning eller åtgärder som mer handlar om direkta arbetsmarknadsinsatser. Den utbyggnadstakt som regeringen föreslår finner vi vara alltför omfattande med tanke på att vissa svagheter redan nu upptäckts i systemet. Därtill finns en uttalad lärarbrist, särskilt vad gäller vuxenpedagogiskt utbildade lärare - inte att förakta i samband med att kvalitetsaspekten uppmärksammas.
Kristdemokraterna anser att utbyggnadstakten ska vara 7500 platser per år de kommande åren under planperioden. Vidare anser vi att vuxenutbild- ningen ska följas upp och utvärderas kontinuerligt utifrån uppställda mål. Särskilt viktigt är att också de vuxna med handikapp eller andra speciella problem kommer i åtnjutande av utbildningssatsningen.
Vuxenlärarutbildning
Regeringen tar i statsbudgeten under utgiftsområde 16 upp problemet kring lärarutbildningen. Det nyligen uppkomna problemet är just att gymnasielärare har börjat undervisa på vuxenutbildning med särskild koppling till kunskapslyftet:
"Efterfrågan på nyutexaminerade lärare för gymnasieskolan har blivit högre i samband med att kunskapslyftet startade år 1997...
För att undvika brist på gymnasielärare krävs därför att högskolan intensifierar sin rekrytering under de närmaste åren exempelvis av redan ämnesutbildade till praktisk-pedagogisk utbildning." (budgetpropositionen för 1999, 1998/99:1, utgiftsområde 16, s. 20-21)
Att lärare lämnar den tjänstgöring de blivit utbildade för kan ha olika förklaringar. En av dem kan vara att tjänstens innehåll inte motsvarar den utbildning och kompetens man har. För detta ansvarar enligt reglementena rektor. Sådana problem bör utredas och åtgärdas. Problemet uppstår när lärare söker sig till annan tjänstgöring som de inte heller har utbildning för.
Vuxenutbildningen kräver lärare som har kompetens att undervisa vuxna. Universitetet tillhandahåller påbyggnadsutbildningar för lärare med utbild- ning för att undervisa ungdomar. Att i en situation av brist på lärare till vuxenutbildningen särskilt satsa på utbildning av gymnasielärare verkar snarast ologiskt. En utveckling av vuxenlärarutbildning för lärare som vill inrikta sig på vuxnas lärande bör initieras. Självklart bör det sedan också finnas karriärvägar för lärare som önskar lämna ungdomsnivån för att undervisa vuxna, men det kan knappast vara statens mening att alla som ska undervisa vuxna först måste lära sig att undervisa ungdomar. I så fall blir utbildningskostnaderna knappast försvarbara.
Kristdemokraterna anser att en vuxenlärarutbildning med dithörande vuxenlärarexamen bör tillskapas. Samhällets behov av vuxenlärare kommer knappast att avta i takt med att det livslånga lärandet blir en allt viktigare del av kunskapssamhället.
Vuxenutbildningsområdet har under lång tid varit mycket omfattande. Det rymmer folkbildning med folkhögskolor och studieförbund, kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och egent- ligen också högskoleutbildningar. I takt med att vi med stormsteg går in i ett kunskaps- och kommunikationssamhälle ökar behovet av och möjligheterna till studier även efter grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet är numera ingen tom fras utan något högst påtagligt och nödvändigt. Vi menar därför att det behövs en särskild vuxenlärarutbildning som fångar upp det personalbehov som finns.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa kvaliteten på undervisningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
Stockholm den 28 oktober 1998
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Lars Gustafsson (kd) Ulla-Britt Hagström (kd) Helena Höij (kd) Dan Kihlström (kd) Kenneth Lantz (kd) Ester Lindstedt-Staaf (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Rosita Runegrund (kd) Ingvar Svensson (kd) Gunilla Tjernberg (kd) Maj-Britt Wallhorn (kd) Erling Wälivaara (kd)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa kvaliteten på undervisningen
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa kvaliteten på undervisningen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet
- Behandlas i
- 3att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
- Behandlas i
- 3att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.