Våld mot kvinnor

Motion 1988/89:So302 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: So302

av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp)
Våld mot kvinnor

Mot.
1988/89
So302 307

I Sverige dör en kvinna i veckan av misshandel och var tjugonde minut
utsätts en kvinna för våld.

Statistiska centralbyråns brottsstatistik visar att 1987 anmäldes 12693
fall av kvinnomisshandel och 1 114 våldtäkter. Enligt statistiken utsätts
minst ett barn för sexuellt ofredande varje dag, två för sexuellt tvång och
tre för misshandel. Det som refererats är den kända brottsligheten. Verkligheten
är betydligt mer skrämmande. Mörkertalen för våld och hot har
under de tio sista åren legat konstant på 90% enligt undersökningar som
gjorts. Detta innebär att bara vart tionde brott av denna typ blir anmält.

Sexuella övergrepp och misshandel inom familjen är tabubelagda områden.
Många kvinnor skäms över att ha blivit utsatta för våld. Ofta känner
de sig medskyldiga med starka skuldkänslor. Om anmälan ändå görs blir
kvinnorna ofta misstrodda och illa bemötta.

Kvinnor som utsätts för våld är i stort behov av stöd. Ofta har kvinnan
en känslomässig relation till mannen som misshandlar henne. Hon behöver
då hjälp att emotionellt frigöra sig från honom. 1 de fall då en kvinna
blir utsatt för övergrepp utan att känna förövaren behöver hon hjälp att
bearbeta den chockupplevelse händelsen ger upphov till.

Sexuella övergrepp mot barn förekommer både mot pojkar och flickor.

När barn utsätts för sådana övergrepp av en person som de står i beroendeförhållande
till, s. k. incest, berättar de av lojalitetsskäl oftast inte om det
som hänt dem. Ofta handlar det om dold misshandel, vilket gör att
brottsoffret inte får stöd och förövaren undgår påföljd. Undersökningar
visar att kvinnor, vilka som barn utsatts för incest, är överrepresenterade
bland kriminella, prostituerade, missbrukare och bland kvinnor som begår
självmord.

En rad åtgärder på skilda områden skulle kunna minska eller förebygga
våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. Ett samlat förslag till
åtgärdsprogram bör därför föreläggas riksdagen.

Verkligheten måste kartläggas så att fler kvinnor och barn vågar tala om
när de utsatts för övergrepp. Alltför många lider i tysthet och bär på skam,
skuld och förnedring.

Misshandlande män måste ges tillfälle till behandling för att komma
tillrätta med sin aggressivitet. För närvarande finns ungefär fem ideella
mansjourer och två professionella. De flesta som tar kontakt med mansjourerna
befinner sig i en skilsmässokris eller vårdnadstvist. De professionella
jourerna når också män med misshandelsproblematik. Dessa män 1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr So302 307

har sällan någon annan att tala med. Folkpartiet anser att organisationsstöd
bör utgå till mansjourernas riksorganisation.

I dag Finns ungefär 110 kvinnojourer i landet. Sedan några år tillbaka är
flertalet av kvinnojourerna anslutna till Riksorganisationen för kvinnojourer
i Sverige (RÖKS). Kvinnojourerna har ett stort värde för såväl misshandlade
kvinnor som för andra. Det har visat sig att där man satsat på
kvinnojourer har också barnmisshandeln minskat. Föregående budgetår
fick RÖKS ett statligt bidrag på 526000 kr. Detta bidrag användes för att
bygga upp ett litet kansli, vissa utbildningsaktiviteter och för en riksträff
för jourernas representanter. Folkpartiet anser det synnerligen angeläget
att RÖKS får ekonomiska möjligheter att bli en väl fungerande riksorganisation.
Detta kommer alla jourerna till del. Därför föreslår vi ett bidrag på
2 milj. kr. som skall utgå ur anslaget H 2 som organisationsstöd till RÖKS.
Det är angeläget att en utvärdering av kvinno- och mansjourernas verksamhet
kommer till stånd, för att utbyggnad och inriktning i framtiden
skall kunna anpassas till de reella behoven.

De kommunala och landstingskommunala bidragen till kvinnojourerna
varierar stort. Därför skulle det vara av värde om kvinnor kunde vända sig
till en kvinnohusfond för att få ekonomiskt stöd vid bildande av kvinnojourverksamhet.
Frågan bör bli föremål för övervägande i den utredning vi
föreslår om åtgärdsprogram avseende våld mot kvinnor.

Kvinnor som utsätts för upprepat våld av samme man måste, om hon
inte kan skyddas på annat sätt, erbjudas möjlighet att byta personnummer.

Inom kommunernas socialtjänst är det viktigt att starta verksamheter
till hjälp för kvinnor samt barn och deras föräldrar när övergrepp och våld
förekommit. Speciell utbildning inom detta område måste anordnas för
personalen. Inom socialtjänsten skall också Finnas hjälp för de misshandlande
männen. En översyn av behandlingsinriktning är nödvändig.

Invandrarkvinnornas situation måste särskilt beaktas. Bl. a. bör 2-årsregeln
för utvisning av invandrarkvinnor som drabbas av skilsmässa ses
över. I sin nuvarande utformning och tillämpning bidrar regeln till att
misshandlade och förnedrade kvinnor utvisas till en utsiktslös framtid i
hemlandet.

Socialtjänst, barnpsykiatri, skola, polis samt mödra- och barnhälsovård
måste samverka kring dessa problem. Klara regler för bemötande och
hantering av ärenden måste upprättas.

Vissa åtgärder är så brådskande att de inte får fördröjas i väntan på en
statlig utredning. Folkpartiet föreslår i motionen Barns livsvillkor en
rad konkreta åtgärder, som bör vidtas omedelbart för att förbättra situationen
för kvinnor och barn som utsatts för eller hotas av misshandel och
sexuella övergrepp.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning och förslag till åtgärdsprogram avseende
våld mot kvinnor och barn,

Mot. 1988/89

So302

2

2. att riksdagen hos regeringen begär att 2 milj. kr. uranslaget H 2
Bidrag till missbrukarvård m. m. öronmärks för stöd till kvinnojourernas
verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvärdering av kvinno- och mansjourernas
verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående översyn av den s. k. tvåårsregeln för
utvisning av misshandlade flyktingkvinnor.

Stockholm den 24 januari 1989

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Daniel Tarschys (fp) Barbro Westerholm (fp)

Ulla Orring (fp) Charlotte Branting (fp)

Mot. 1988/89

So302

1 !988/89:Sf530