Utökad receptarie- och apotekarutbildning

Motion 1988/89:Ub565 av Lars Leijonborg m fl (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub565

av Lars Leijonborg m fl (fp)

Utökad receptarie- och apotekarutbildning

Vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala utbildas årligen 80 receptarier och
80 apotekare. Genom kompletteringsutbildning utbildas också ca 220 receptarier
som tidigare arbetat som apotekstekniker. Det sammanlagda årliga
nytillskottet av farmacevtisk kompetens till den svenska arbetsmarknaden
är nu helt otillräckligt.

Svensk läkemedelsindustri, den farmacevtiska forskningen samt Apoteksbolaget
AB är huvudsakliga avnämare av utbildade farmacevter såsom
apotekare och receptarier. Behovet av apotekare fördelar sig så att läkemedelsindustri
och forskning tar drygt hälften.

Utvecklingen under 1990-talet är sådant att det med säkerhet kan konstateras
att alla avnämare kommer att öka sin nyrekrytering.

Den svenska läkemedelsindustrin är framgångsrik också i ett internationellt
perspektiv. För att kunna försvara denna position erfordras att behovet
av farmacevtisk kompetens kan säkerställas över tiden.

En samlad bedömning av behovet av utbildningsplatser på apotekarlinjen
innebär en utökning på 20 platser per termin från och med 1989. Kostnaden
för detta kan beräknas till 1,4 milj. kr.

När det gäller receptarierna är Apoteksbolaget AB den helt dominerande
arbetsgivaren. Hela 80 % av de examinerade receptarierna går till Apoteksbolaget.

Redan inför budgetåret 1987/88 påtalades ett behov av utbyggnad av
utbildningen av receptarier om 40 utbildningsplatser. Statsmakterna efterkom
inte detta önskemål. Inte heller budgetåret 1988/89 ökades antalet
utbildningsplatser. Kostnaden för detta kan beräknas till 0,3 milj. kr. Nu
föreligger en uppenbar risk för att en helt nödvändig ökning av utbildningen
inför år 1991 också uteblir. Apoteksbolagets planerade rekryteringsbehov
redan tidigt under 1990-talet är så omfattande att situationen kan befaras bli
ohållbar.

Bakgrunden till det stora rekryteringsbehovet under 1990-talet står att
finna främst i de uppgifter som följer av statens avtal med Apoteksbolaget.
Samhällets strävan till en ökad egenvård, ett förändrat konsumtionsmönster
av läkemedel till följd av befolkningens förskjutning mot högre ålder samt
apotekspersonalens ökade engagemang i rådgivning och information kring
läkemedelshanteringen är tre viktiga utgångspunkter.

Till detta kommer ytterligare viktiga faktorer, såsom att pensionsavgångarna
inom apoteksväsendet fram till mitten av 1990-talet kommer att
tredubblas, och den lagenliga rätt till föräldraledighet m.m. som fortfarande
till övervägande del nyttjas av kvinnlig personal. Till skillnad mot vad som
gällde inför 80-talet föreligger nu ingen arbetslöshet bland farmacevter.

Utöver ovanstående kan konstateras att svensk lagstiftning kräver farmacevtisk
examen för behörighet att fullfölja expedition av läkemedel. Någon
alternativ rekryteringsväg för apoteksväsendet föreligger alltså inte. Kan
inte rekryteringsbehovet tillgodoses hotas helt enkelt säkerheten i läkemedelshanteringen.

Enligt vår mening bör riksdagen besluta att öka antalet nybörjarplatser
på apotekarlinjen med 20 och på receptarielinjen med 40 fr.o.m. 1989/90. Vi
finansierar detta inom ramen för de 10 milj. kr. som folkpartiet i sin
partimotion ”Högskolan” har anslagit till utbildning för vårdyrken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser på apotekarlinjen
skall öka med 20 fr.o.m. 1989/90,

2. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser på receptarielinjen
skall öka med 40 fr.o.m. 1989/90.

Stockholm den 23 januari 1989
Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp) Isa Halvarsson (fp)

Barbro Westerholm (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)

Mot. 1988/89
Ub565

3