Utbildningsfrågor

Motion 1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub824

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Utbildningsfrågor

Stärk lärarnas självkänsla och sätt eleven i centrum

En skola dit alla går med glädje, där det är en lust att lära och att arbeta och
där alla på skolan känner ansvar för varandra och för verksamheten är ett mål
i miljöpartiets skola. I denna skola har alla inflytande över skolans innehåll.
En lokal styrelse på skolan fattar beslut i alla övergripande frågor som rör
verksamheten och har budgetansvar för driften.

Ett ökat ansvarstagande för den enskilda skolan förutsätter ett nytt
statsbidragssystem, som ger större frihet för de enskilda skolorna att lägga
upp sin verksamhet jämfört med dagens detaljreglerade statsbidrag. Ett
sådant system bör så långt möjligt utformas som ett bidrag per elev, men med
hänsynstagande till geografiska förhållanden i olika kommuner, t.ex. en stor
glesbygd, måste ge ett något högre bidrag per elev.

Dagens skola

Enligt 1980 års läroplan för grundskolan skall eleven stå i centrum och fostras
till en aktiv kunskapssökare utifrån egna erfarenheter och förutsättningar.
Eleven skall också samarbeta med sina kamrater och arbeta undersökande
och experimentellt. Alla ämnen skall vara lika viktiga, men ämnesgränserna
suddas ut, då studierna utgår från valda problem eller teman.

Dessa övergripande mål har dock inte förenats med ett motsvarande
nytänkande inom organisationen av skolan. Årskurs- och klassindelning,
ämnesindelning, timplaner, betygssystem m.m. följer i stort de gamla
mönstren.

Organisationen på många nivåer gör att läraren känner sig uppifrån styrd.
Denna byråkratiska uppbyggnad, med långa och många beslutsvägar och
omfattande regelsystem, förkväver verksamhetslust och nytänkande. Då
besluten om verksamhet och resursutnyttjande decentraliserats, kan skolöverstyrelsen
- den centrala myndigheten - avskaffas.

Dagens skola gör anspråk på att vara en jämlik skola. Felaktigt betraktar
man jämlikhet som likhet, vilket innebär att hela klassen undervisas på en
lagom kunskapsnivå.

Framtidens skola

Om vi skall kunna utveckla en skola för alla, måste vi förändra vårt tänkande
och våra föreställningar om vad skolan är och vilken roll den spelar i
samhället. Vi måste bl.a. fråga oss:

- På vilket sätt ger vi våra barn kunskap om världen?

- Hur ger vi våra barn självförtroende?

- Hur lär vi dem vördnad för livet?

- Hur hjälper vi dem att uttrycka sina känslor?

- Hur hjälper vi dem att utveckla social, ekologisk och historisk förståelse?
För att överleva som art på jorden måste människan utveckla en ekologisk

förståelse. Det räcker inte bara att känna till, vi måste också förstå och
respektera naturens lagar.

Ett medmänskligt perspektiv på omvärlden är viktigt, om denna framtid
skall bli fredlig; förståelsen och respekten för andra folk och kulturer är
livsviktig.

För att överleva som individer måste barnen tycka om sig själva sådana de
är oavsett prestation. Barn, som är starka och trygga i sig själva, vågar också
ge av sig själva utan reservationer.

Undervisningens mål

Skolans mål är att lära för livet. Verksamheten i skolan skall i alla avseenden
inriktas på elevernas bästa utifrån deras egna förutsättningar, så att de
kommer ut i livet med tillförsikt och självförtroende.

Skolans mål är att låta kreativiteten utvecklas hos varje barn, att utveckla
personligheten, tänkandet och intellektet, att bygga på alla de naturliga
förutsättningar barnet har när det börjar i skolan.

Skolans mål är att utveckla varje barns språk. Genom språket kan barnet
formulera sina tankar, känslor och upplevelser i tal och skrift. Genom
språket kan barnet lyssna till, förstå och respektera andra människors
åsikter. Med ett aktivt språk kan barnet känna trygghet och delaktighet i
samhället.

Vi vill särskilt understryka i LGR-80, att eleverna skall vara skolans
självklara centrum och respekteras som de individer de är.

Vi anser, att skolans mål kan förverkligas endast under förutsättning att
såväl lärare som annan skolpersonal, som elever och föräldrar känner ett
direkt ansvar för sin skola. Lärarna som har den viktigaste och svåraste
uppgiften i skolan, måste känna det omgivande samhällets stöd och tillit för
att fullt ut kunna ge av sitt yrkeskunnande och kunna känna arbetsglädje.

Föräldrarna, som har det primära ansvaret för barnens fostran, utbildning
och vård, måste mötas av skolan och stödjas av samhället i sin uppgift.

Arbetet i skolan skall präglas av demokrati, solidaritet, jämställdhet,
positiv konfliktlösning och personligt ansvar. Dessa övergripande mål för
mänsklig fostran är gemensamma för barn och vuxna och skall därför i första
hand och på ett entydigt sätt prägla den dagliga samvaron. Att behandla t.ex.
solidaritet som tema utan att medvetet låta begreppets innebörd styra
beteendet är inte bara verkningslöst utan negativt: det skapas misstroende
och likgiltighet i relationerna.

Mot. 1988/89

Ub824

11

Innehåll och utformning

Alla elever skall ha grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och
räkning. Vi kan inte acceptera att elever med förutsättningar för dessa
grundläggande kunskaper lämnar skolan utan dem. Sådana kunskaper och
färdigheter är en förutsättning för deras fortsatta studier, kommande
yrkesverksamhet och möjligheter att fungera i samhället.

Med ökad lärartäthet och större möjligheter till individualiserad undervisning
kan vi uppnå detta.

Vi motsätter oss bestämt finansminister Feldts förslag om nedskärning på
167 miljoner kr. i budgetförslaget 1988/89!

Vi ser det också som självklart, att alla elever skall lära sig mera om
samspelet mellan människan och hennes fysiska och sociala miljö. Humanekologi,
biologi och praktisk miljövård på alla stadier och inom alla
utbildningslinjer ger kunskaper av betydelse för en mera miljömedveten
samhällsutveckling.

Kunskap som förbereder för livet utanför arbetsmarknaden behöver också
ökat utrymme i skolan. Undervisning om barn, familj och samlevnad samt
om kost, hälsa och hushållning skall ges på alla stadier - även i gymnasieskolan.

Skolans kulturbärande uppgift måste stärkas och undervisningen i praktiska
och estetiska ämnen uppvärderas. Läroplanernas mål att eleverna skall
utveckla alla sinnen skall mötas av motsvarande verksamhet; musik, drama,
bild och rörelse är viktiga som undervisningsämnen, men kanske ännu
viktigare som uttrycksmedel inom alla ämnen. Utbildning i hantverk och
konsthantverk skall ingå i undervisningen och i en mer varierad form än
dagens slöjdämnen. Ovannämnda ämnen skall finnas för specialisering inom
gymnasieskolan som förberedelse för yrken inom konst och hantverk.

Skolans miljö, dess arbetsformer och undervisningens innehåll utformas
så, att varje elev tillförsäkras studiero och utveckling i sin egen takt. Större
tonvikt läggs vid ett undersökande arbetssätt, skapande verksamhet och
praktisk träning. Det väsentliga är inte att alla elever kan samma sak, utan att
varje elev får utveckla sitt kunnande utifrån egna erfarenheter och förutsättningar
och på egna intresseområden.

Inom ramen för nuvarande skolutbildning måste det gå att rymma en mera
allsidig kunskap och erfarenhet än vad som i dag är fallet. Ett viktigt steg mot
bättre organisation av undervisningen är tätare samarbete mellan lärare. Ett
annat är bredare lärarkompetens, i den meningen att varje lärare har
överblick över flera ämnen. Ett tredje steg är ett ökat inflytande från elever,
föräldrar och skolpersonal.

Skolstart

Barnen börjar skolan det år de fyller sju år. Intagning sker både höst och vår,
och föräldrarna beslutar i samråd med lärarna, när det med hänsyn till
barnets mognad är lämpligt att börja. Genom att organisera skolan i
årskurslösa stadier underlättar man denna flytande skolstart.

Årskurslös undervisning och andra former av åldersblandade undervisningsgrupper
ger många pedagogiska och sociala fördelar. I dessa grupper

Mot. 1988/89

Ub824

12

blir det naturligt att barnen arbetar på olika nivåer efter vars och ens
förutsättningar. Olikheter upplevs inte negativt, utan stimulerar eleverna att
hjälpa varandra.

Vårt förslag om ett i huvudsak elevrelaterat statsbidrag, som får disponeras
fritt, möjliggör för skolans styrelse att disponera resurserna efter de
lokala behoven och förutsättningarna. Bidragets storlek skall bl.a. kunna
variera efter geografiska förhållanden med ett större bidrag per elev till
glesbygden.

I vissa fall kommer man att välja att minska klasstorleken, i andra arbetar
man med större klasser och lägger i stället ned större resurser på t.ex. olika
slag av specialundervisning.

Barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp skall i möjligaste mån
integreras i den vanliga skolan. Skolmiljön skall anpassas och extra stöd och
hjälp skall finnas, men det är viktigt att elev och föräldrar, kamrater och
lärare ser problemen som gemensamma angelägenheter och löser dem
tillsammans.

Betyg

Betyg sätts inte i grundskolan. Det nuvarande betygssystemet ersätts i
gymnasieskolan av betygen godkänt - icke godkänt på baskursen och på
fördjupningskursen. Intagning till gymnasieskolan sker med intagningstest
till den önskade linjen.

För inträde till t.ex. yrkeslinjer krävs dels relevant yrkesorientering, dels
praktiska anlagstest vid sidan av de andra inträdestesten.

Gymnasiet

Försök med treåriga yrkeslinjer på gymnasiet pågår. Vi anser emellertid att
yrkesutbildning i större omfattning bör ske i form av lärlingsutbildning. Det
kan vara ett sätt att lättare få ett fast arbete och är också ett sätt att rädda
hantverksyrket.

Eftersom årskullarna minskar framöver, får alla chans att gå i gymnasieskolan.
Därför ser vi det som viktigt att eleverna får en god studie- och
yrkesorientering under högstadiet, så att valet och möjligheterna att klara
linjen blir bästa tänkbara.

För att öka förståelsen för andra grupper i samhället och i världen anser vi
att teckenspråk, esperanto och svenska (för invandrare) skall kunna väljas
som B-språk.

Alla invandrare och minoritetsgrupper skall tillförsäkras god undervisning
såväl i det svenska som det egna språket.

Hänsyn skall också tas till elevernas etniska tillhörighet, normer och
sedvänjor. Om eleverna skall integreras i den vanliga undervisningen eller gå
i särskilda klasser avgör respektive skolas styrelse i samråd med föräldrarna.

Mot. 1988/89

Ub824

13

Mot. 1988/89

Ub824

Vuxenutbildning

Miljöpartiet de gröna ser vuxenutbildningen som något mycket viktigt. Den
öppnar vägar och nya möjligheter i livet. Den som vill satsa på något nytt eller
av någon anledning avbrutit sina studier, skall ha rätt att återuppta dem, när
hon så önskar. Det kan ske förutom i den vanliga gymnasieskolan, t.ex. inom
Grundvux, Komvux, Statens skola för vuxna, folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildningen.
Vuxenutbildningen skall ge behörighet till vidare
studier på liknande sätt som grundskolan och gymnasieskolan. Betygssystemet
skall vara detsamma som inom gymnasieskolan, dvs. godkänd - icke
godkänd.

Folkhögskolan

Folkhögskolan är en fristående skolform för vuxna, ofta med anknytning till
någon av folkrörelserna. Veksamheten inriktas på att utveckla individens
personlighet och förmåga till samhällsansvar och bedrivs under demokratiska
arbetsformer i småskalig miljö.

Vi anser, att folkhögskolan skall garanteras bibehållen frihet och tillräckliga
resurser (ytterligare en miljon kronor) för att behålla och utveckla sin
särart. Särskilt skall de kurser och projekt gynnas, som utgör alternativ till
tillväxtekonomiskt tänkande.

Folkhögskolan, vars kurser formellt motsvarar grundskole- och gymnasieskolekurser,
skall behålla sin breda, samhällsfilosofiska bas och sin
flexibilitet och även i fortsättningen erbjuda studier i ämnen som annars
endast kan studeras inom högskolan. Svårtillgängliga kunskaper blir var
mans egendom, individen och kollektivets självkänla stärks. Då ökar också
förmågan till kritisk analys, såväl av vanligt mänskligt handlande som av den
etablerade forskningen. Detta är, enligt vår mening, en förutsättning för
överlevnad i vår passiviserande och tekniskt-ekonomiskt inriktade tid.

Läraryrket

Läraryrket är ett av samhällets viktigaste yrken. Vi vill därför understryka
behovet av en gedigen lärarutbildning, förmedlad av kunnig personal i syfte
att förbeeda de studerande för läraryrket. Pedagogisk skicklighet är sedan
gammalt underställd traditionell ämneskunskap. Vi anser, att dessa grunder
bör jämställas i betydelse och att lärarutbildningen, framför allt i grundskolan,
bör anpassas därefter.

Särvux

Vi anser, att de höga krav på kompetens som nu ställs på Särvux, inte får
inskränka på rätten till undervisning för de vuxna utvecklingsstörda som
tidigare gått på Särvux.

14

Lärarrollen

Dagens grundskola har inte förändrats i samma takt som samhället och dess
syn på lärarrollen. Den nya bredare synen på lärarrollen har inte heller i
samma grad återspeglats i lärarutbildningen. Vi hyser därför tillförsikt och
optimism om att den nya lärarutbildningen skall lägga grunden till en bredare
lärarkompetens.

Praktik

Praktiken utgör det kanske viktigaste inslaget under hela ubildningen.
Utbildningen varvas med praktik och den studerande bör i sin utbildning få
en känsla för sitt blivande yrke genom att en praktikperiod läggs in så tidigt
som möjligt.

Det bör göras klart att höga krav ställs för lärarlegitimation och de
studerande skall under de inledande studierna och under praktiken ha
tillgång till studie- och yrkesrådgivning. Eventuell övergång till annan
utbildning skall underlättas.

Den nya grundskollärarutbildningen

Vad gäller stadiebehörighet ställer vi oss bakom beslutet att utbilda lärare för
ett lägre och ett högre stadium: årskurserna 17 resp. 4-9. Vi anser dock att
båda utbildningarna skall vara lika långa.

Det är också viktigt att resurser ges till påbyggnadsutbildning och
återkommande fortbildning. Vad många lärare i dag saknar är möjligheten
att varav yrkesverksamhet med egna studier av olika slag.

Fortbildningen/vidareutbildningen

En lärarutbildning kan inte inrymma allt som behövs inom en rimlig tidsram
och rätten till återkommande fortbildning är ett viktigt villkor i lärarutbildningen,
som siktar till att förnya grundskolan. En termins studier/yrkespraktik
minst vart sjunde år ser vi som ett rimligt krav.

En bra fortbildning av lärare kräver en decentraliserad lärarutbildningsorganisation
för att uppnå samband mellan grundutbildning, skolutveckling
och fortbildning. En decentraliserad lärarutbildning vidgar dessutom rekryteringsunderlaget
till lärarutbildningen, vilket är av stor betydelse i dag.
Därför skall Gävle/Sandviken, Kalmar och Uppsala få sina utlovade
utbildningsplatser.

Vi vet vidare att miljö/miljövård står högst på lärarnas önskelista över
ämnen som de vill fortbilda sig i. Utbildningar med miljöinriktning skall
stödjas.

Högskolan

Miljöpartiet de gröna är för en större frihet av kursval. Det är därför viktigt
att förstärka de fristående kurserna, så att det lättare går att "komponera
den egna utbildningen.

Högskolans uppdelning på flera huvudmän är olycklig. Den kommunala

Mot. 1988/89

Ub824

15

högskolan kan infogas i den högskolestruktur som redan finns med de
rationaliseringsvinster detta skulle medföra. På så sätt kan man lättare
erbjuda möjligheter till forskning och forskningsanknytning. Forskning i
tjänsten är betydelsefullt, så att en hög kvalitet kan hållas på all utbildning.

Som tidigare framhållits behövs medel frigöras för en satsning på miljö.
Miljö- och hälsoskydd kan i dag endast studeras i Umeå och det är djupt
otillfredsställande, då vi vet att behovet av miljö- och hälsoskyddsinspektörer
är akut i hela landet. Vi anser därför, att miljö- och hälsoskyddslinjen
skall byggas ut med ytterligare platser och på flera orter i landet till 1990/91.

Kalmar, som redan har expertutbildning i miljövård och därtill kunniga
lärare, borde kunna kompensera den eventuella förlusten av grundskollärarplatser
med en miljö- och hälsoskyddslinje.

Journalistutbildningen skall enligt budgetpropositionen förläggas till
Norrland. Vi ser mycket positivt på detta och att utbildningen också kommer
att innehålla miljöpraktik. Sundsvall med sitt centrala läge i skogslänen anser
vi vara den bästa lokaliseringen. Efterfrågan på journalister och omsättningen
inom journalistkåren är stor i regionen. Socialt betyder det, att ungdomarna
kan stanna i regionen och inte behöver flytta till de överhettade
storstäderna.

Vi vill betona, att miljö/ekologi skall ingå i utbildningarna även på
mellannivå. En mellannivå för ekonomer (precis som för ingenjörer) bör
prövas. Dessa ingenjörer och ekonomer måste besitta det ekologiska
kunnande som behövs för att möta de krav som dagens och morgondagens
samhälle ställer på dem.

Vårdutbildningen

Regeringens förslag om nedskärning inom vårdutbildningen motsätter vi oss
kraftigt. På varje utbildningsplats finns sex sökande och att vårdbehovet är
stort och kommer att bli större kan ingen betvivla. Vi vidhåller UHÄ:s krav
på 450 nya platser, vilket skulle innebära en kostnad på knappt två miljoner
kr.

Psykoterapiutbildningen förlängs genom påbyggnadsutbildning, vilket
innebär en fördyring med 800 000 kronor för S:t Lukasstiftelsen, som också
har en kvalitativt likvärdig utbildning. Vi anser, att S:t Lukasstiftelsens
psykoterapiutbildning bör stödjas, eftersom deras verksamhet är ett gott
komplement till den ordinära inom högskolan.

Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) får i dag 80 % av sina
kostnader täckta med statliga medel. Detta innebär elevavgifter på
3 000 kronor. Vi anser, att denna utbildning, där bl.a. tjänstgöring och
studier kan ske parallellt underlättar att målen om Kultur i skolan uppfylls.
Därför anslår vi 600 000 kronor för att täcka elevavgifterna.

Forskning

Vi anser att den etiska diskussionen i högre grad måste in i forskningen.
Därför förordar vi etiska nämnder inom alla fakulteter. Studerande som av
etiska skäl inte vill bedriva forskning med djurförsök, måste erbjudas
alternativ. Bl.a. läkarna har utarbetat en etisk kodex för sin yrkesgrupp och

Mot. 1988/89

Ub824

16

det är nödvändigt att flera gör detta för att försöka hinna i kapp den allt mera
specialiserade forskningen.

Vi anser att medel från den kärntekniska forskningen (fusionssamarbetet
inom EG; 53 miljoner kronor), men även från annan storskalig, ekonomiskt
tillväxtfixerad, miljöförstörande forskning skall överföras till forskning på
alternativ energi, natur- och resurshuhållning, miljö- och hälsoskydd.

Regeringens utlovade satsning på havsmiljön måste hållas. Därför reserveras
10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor i budgeten till Göteborgs
marina centrum i Kristineberg respektive Askö, för upprustning och
utrustning. I vår havspolitiska motion anslås ytterligare medel till tjänster.

Miljöpartiet de gröna anser att följande solidariteter bör vara vägledande i
all utbildning:

- Solidaritet med djuren, naturen och det ekologiska systemet

- Solidaritet mellan världens folk

- Solidaritet mellan människor i vårt land

- Solidaritet med kommande generationer.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en lokal styrelse på skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
pågående utredning om ett nytt statsbidragssystem för skolan bör
inriktas på ett i huvudsak elevrelaterat bidrag, som kan disponeras fritt
av den enskilda skolan,

3. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1989/90 anslår 167 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppvärdera och stärka vissa ämnen och
beslutar att för budgetåret 1989/90 öka anslaget B3 Stöd för utveckling
av skolväsendet med 2 miljoner kronor till 63 632 000 kronor för de
praktiska och estetiska ämnena humanekologi, biologi, praktisk
miljövård, barn, familj och samlevnad samt kost, hälsa och hushållning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolstart vid sju års ålder och att intagning sker
höst och vår,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärlingsutbildning i gymnasiet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om val av B-språk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen til känna vad i
motionen anförts om praktik i lärarutbildningen,

Mot. 1988/89

Ub824

17

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om längden på grundskollärarutbildningen och
bibehållen utbildning på platserna Gävle/Sandviken, Kalmar och
Uppsala,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning/vidareutbildning för lärare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till skolor med miljöinriktning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljö- och hälsoskyddslinjen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljö på mellannivåutbildningen för ingenjörer
och ekonomer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om journalistlinjens förläggning till Sundsvall,

16. att riksdagen till påbyggnadsutbildningen i psykoterapi vid
S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1989/90 under anslaget
D9 Utbildning för vårdyrken anslår 800 000 kronor utöver vad regeringen
föreslagit,

17. att riksdagen till vårdutbildningen för budgetåret 1989/90 under
anslaget D9 Utbildning för vårdyrken anslår 2 miljoner kronor till
hälso- och sjukvårdsutbildningen, vilket innebär 450 nya platser,

18. att riksdagen beslutar, med hänsyn till vad i motionen anförts,
öka anslaget D9 Utbildning för vårdyrken till 434 475 000 kronor,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen,

20. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkhögskolans frihet,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillräckliga resurser och för budgetåret 1989/90
anslår ytterligare 1 miljon kronor under anslaget C6 Bidrag till driften
för folkhögskolor m.m.,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och etiska nämnder,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsstudier utan djurförsök,

24. att riksdagen beslutar att anslaget D35 Fusionssamarbetet med
EG slopas,

25. att riksdagen med hänsyn till ökade behov för insatser på
marinbiologiska området inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
anvisar 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor för
upprustning av Kristinebergs och Askölaboratoriernas marina
centra,

26. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 till Stockholms
musikpedagogiska institut anslå 600 000 kronor, för täckning av
elevavgifterna,

Mot. 1988/89

Ub824

18

Mot. 1988/89
Ub824

särskilt anslag B Skolväsende.

Stockholm den 25 januari 1989
Inger Schörling (mp)

Eva Goés (mp) Kaj Nilsson (mp)

Claes Roxbergh (mp)

27. att riksdagen beslutar anvisa 10 miljoner kronor under anslaget
D29 Forskningsrådsnämnden,

28. att riksdagen beslutar anvisa 10 miljoner kronor under ett
särskilt anslag D Högskola och forskning,

29. att riksdagen beslutar anvisa 11 miljoner kronor under ett

19

gotab 16837, Stockholm 1989