Utbildning och universitetsforskning

Motion 1998/99:Ub711 av Inger Davidson m.fl. (kd)

Utgiftsområde 16 omfattar utgifter för skolväsende,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning samt universitetsforskning.

Grundskola och
gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda
medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets
skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas
efter sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste
åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina
åtaganden. Det har lett till att skolorna tvingats göra kraftiga
nedskärningar. Alltför många skolor har idag en standard
som inte kan anses tillräcklig för att de mål och riktlinjer
som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning
måste därför lägga stor vikt vid grundskolan och
gymnasieskolan. I vår ekonomiska motion anslås 1 miljard
kronor till kommunerna utöver regeringens förslag för 1999
bland annat för att genomföra nödvändiga satsningar inom
skolans område.

Vuxenutbildningen och
"kunskapslyftet"

Kunskapslyftet är en femårig utbildningssatsning som
riksdagen på förslag av regeringen beslutat genomföra.
Huvudsyftet är att ge vuxna med dåliga baskunskaper
möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling.

Satsningen har inneburit ett stort antal nya studieårsplatser men också en
permanentning av ett antal platser som tidigare varit tillfälliga. Den mycket
snabba och höga utbyggnadstakten i kombination med de oklara besked om
omfattning och tidsplanering som kommit från regeringen innebär en risk för
negativa konsekvenser för utbildningskvalitén. Lärarantal, lokaler och
material får svårt att hålla jämna steg med det stigande antalet studenter. Vi
anser det därför nödvändigt med en något lägre utbyggnadstakt och föreslår
att kunskapslyftet begränsas till 7 500 nya platser per år jämfört med rege-
ringens förslag på 10 000. Vi utvecklar vår syn på vuxenstudier och kun-
skapslyftet i en separat motion.

Totalt innebär vår lägre utbyggnadstakt att vi minskar anslaget till
särskilda utbildningssatsningar för vuxna i förhållande till regeringen med
80 miljoner kronor för 1999.

Svensk undervisning i
utlandet

Enligt riksdagsbeslut minskades anslaget till den svenska
undervisningen i utlandet med 20 miljoner kronor från och
med 1998. Kristdemokraterna stod inte bakom detta beslut
eftersom vi anser att dessa nedskärningar drabbar
undervisningen orimligt hårt. Sedan dess har en förändring
skett såtillvida att riksdagen beslutat att 6,8 miljoner kronor
kan tillföras från ett annat område om nödvändigt. Netto blir
då nedskärningen 13,2 miljoner kronor 1998. Från och med
1999 tvingas dock de drabbade skolorna anpassa sig till ett
anslag som är 20 miljoner kronor lägre än före 1998. Vi
kristdemokrater anser fortfarande att de berörda skolorna
drabbas för hårt och vi anslår därför 10 miljoner kronor
utöver regeringens förslag till budgetposten, A 12. Bidrag till
svensk undervisning i utlandet år 1999 och framåt.

Högre utbildning och
forskning

Även inom den högre utbildningen sker en kraftig utbyggnad
av årsstudieplatserna som fortsätter de närmaste åren.
Utbyggnaden är angelägen eftersom många studenter som
skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle till det.
Vi välkomnar därför högskolesatsningen, men liksom när det
gäller vuxenstudiesatsningen varnar vi för att en alltför hög
takt innebär en risk för att kvalitén på utbildningen blir
lidande. Detta problem behandlas mer utförligt i en separat
motion om universitet och högskolor. Vår slutsats blir även
här att det krävs en något lägre takt på högskolesatsningen
om kvalitén inte ska urholkas. För att ytterligare värna
kvaliteten avsätter vi 50 miljoner kronor av de besparingar
som vår lägre utbyggnadstakt innebär till
forskarutbildningen, vilket bidrar till att öka antalet
disputerade lärare. Dessutom avsätter vi 50 miljoner kronor
för kompetensutveckling i pedagogik för högskolelärare. Vi
utvecklar dessa idéer i en separat motion om forskning och
forskarutbildning.

Slutligen anser vi att studenternas sociala och ekonomiska situation måste
förbättras, vilket redovisas i en separat motion (1998/99:Ub709). Vi
motsätter oss beslutet om höjda expeditionsavgifter för återbetalning av
studentlån. Höjningen skulle ge 20 miljoner kronor i intäkter till Centrala
studiestödsnämnden och vi skjuter därför till det beloppet i anslaget till
myndigheten för att kompensera inkomstbortfallet.

Totalt sett innebär våra förslag att vi minskar anslagen till utbildning och
universitetsforskning i förhållande till regeringen med 367 miljoner kronor år
1999.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de svenska utlandsskolorna,

2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställning:
Anslag (tusental kronor)
Regeringens
förslag
Anslagsförändring
A 12. Svensk undervisning i utlandet
72 346
+10 000
A 15. Särskilda utbildn.insatser för vuxna
4 508 566
-80 000
B 1.-B 54. Anslag till univ. och högskolor
19 499 795
-317 000
C 3. Centrala studiestödsnämnden
313 566
+20 000
Summa för utgiftsområdet
29 030 747
-367 000

Stockholm den 28 oktober 1998

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)