Underhållsbidrag

Motion 1998/99:Sf277 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

Vänsterpartiet står fortfarande bakom de principer för det
nya underhållsstödet som riksdagen antagit. I RFV:s rapport
säger verket också att de nya reglerna har påtagliga fördelar
jämfört med reglerna för det gamla bidragsförskottet genom
att reglerna är enklare.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen vissa förenklingar i regelverket,
bl.a. förenklas kravet på delgivning, tiden för överlämnande till kronofogden
utsträcks i vissa fall och det blir tjänsteman vid försäkringskassan som
beslutar om eftergift. Onödig administration skall undvikas. Vänsterpartiet
ställer sig bakom dessa förändringar. Vi ser dock med stor oro på att alltfler
underhållsskyldiga hamnar hos kronofogden. I augusti 1998 fanns totalt 230
387 bidragsskyldiga föräldrar, i december 1997 hade cirka 44 000 personer
ärenden hos kronofogden. Dessa personer utgör hela 19 % av alla
underhållsskyldiga. Enligt Vänsterpartiets åsikt är detta en alldeles för hög
siffra som visar att det är något som är fel i systemet.

"CSN-metoden"

En av anledningarna till varför så många bidragsskyldiga
finns hos kronofogden är att underhållsstödets storlek
fastställs efter senast taxerade inkomst. Den inkomsten ligger
två år tillbaka i tiden. Under denna tid kan den
bidragsskyldige blivit t.ex. arbetslös eller förtidspensionär
vilket innebär att underhållsstödet fastställs på en för hög
inkomst, vilket gör att den bidragsskyldige inte kan betala
fastställt belopp. På initiativ av Vänsterpartiet beslutade
riksdagen att införa det som har kommit att kallas för "CSN-
metoden" i underhållsstödssystemet för att därigenom ge de
bidragsskyldiga som fått ändrad inkomst en möjlighet att få
underhållsstödet fastställt på aktuell inkomst. "CSN-
metoden" i underhållsstödssystemet skulle innebära att den
som fått förändrad inkomst med minst 15 % skall få sin
bidragsskyldighet fastställd på aktuell inkomst.

Regeringen har nu beslutat att riva upp det som riksdagen beslutat. CSN-
metodens nackdelar är tyngre än fördelarna. Vi är övertygade om att de
bidragsskyldiga som fått sin inkomst minskad genom arbetslöshet inte är
eniga med regeringen. Det är inte Vänsterpartiet heller.

Regeringens motiv för att riva upp riksdagens beslut är att det är orättvist
mot dem som endast fått 14 % förändrad inkomst. De som Vänsterpartiet
avsåg med sitt förslag om att införa "CSN-metoden" var de som blivit
arbetslösa eller förtidspensionärer. Om inte regeringen har för avsikt att höja
nivån i a-kassan är den i dagsläget 80 % av lönen upp till tak. En
förtidspensionär får cirka 65 % av sin lön. De grupper som mest skulle
behöva få bidragsskyldigheten fastställd utifrån aktuell inkomst har med
andra ord fått sin inkomst minskad med avsevärt mer än 15 %. Det hade varit
bra om regeringen istället för att peka ut problemen med de 15 %, försökt
lösa det problem som socialförsäkringsutskottet och riksdagen avsett med sitt
förslag. Vänsterpartiet anser att riksdagen ånyo bör ge regeringen i uppdrag
att återkomma med en lösning på problemet hur de bidragsskyldiga som
blivit arbetslösa eller förtidspensionärer ska få sin bidragsskyldighet
fastställd på aktuell inkomst. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Umgängesresor

I proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till
särlevande föräldrar m.m. står på sidan 35:

Gemensam vårdnad är numera huvudalternativet i föräldrabalkens regler om
vårdnad även för sådana fall där föräldrarna inte bor tillsammans. Inom den
rättsliga ram som gemensam vårdnad ger, kan sedan föräldrarna själva i
huvudsak välja hur den faktiska vårdnaden skall utformas. Oftast bor barnet
hos en förälder och umgås med den andra föräldern. I vissa fall, både vid
gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad förekommer s.k. växelvis
boende, dvs. att barnet i stor omfattning bor hos båda föräldrarna. All
erfarenhet talar för att det är bäst för barnet om det kan vidmakthålla nära
och goda relationer till båda sina föräldrar även när föräldrarna inte lever
tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vårdnadsregler som har gjorts
under senare år har därför syftat till att främja samförståndslösningar och
vidga utrymmet för gemensam vårdnad. Även när det gäller barnets
underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning.

Vänsterpartiet delar den uppfattningen. Frågan som då måste
ställas är hur man vidmakthåller denna nära och goda
relation. Så som reglerna för umgängesresor är formulerade i
dag skall föräldrarna dela på kostnaden för resorna. De flesta
föräldrar klarar detta, främst beroende på att de bor i
närheten av varandra. För andra föräldrar kan avståndet
mellan de båda bostäderna tillsammans med låga löner
innebära att föräldrarna inte kan dela på resorna.

Tidigare kunde den förälder som behövde stöd för att kunna åka och hälsa
på sina barn söka ekonomiskt bistånd, och om det inte bifölls överklaga
beslutet. Denna utväg har regeringen nu effektivt stängt genom att ta bort
överklagningsrätten i den nya socialtjänstlagen. Vänsterpartiet reserverade
sig mot detta beslut, just med tanke på de umgängesföräldrar som har dålig
ekonomi och därför förhindras att umgås med sina barn. Det innebär att
rätten att umgås med sitt barn blir en klassfråga. Vänsterpartiet anser att det
är oacceptabelt att föräldrar med låg inkomst inte ska kunna träffa sitt barn.
Vi vill därför att en umgängesförälder skall ha rätt till två behovsprövade
umgängesresor per månad. Därigenom kommer man också från problemet
med att den ena föräldern inte kan bidra ekonomiskt till umgängesresorna
och barnet slipper den uppslitande konflikt som kan uppstå om t.ex.
boföräldern indirekt bidrar till att barnet inte kan träffa den andra föräldern.
Behovsprövningen kan göras av försäkringskassan i samband med fast-
ställandet av återbetalningsskyldigheten. Det viktigaste är dock inte kon-
struktionen på hur stödet för umgängesresor ser ut, utan att frågan får en
tillfredsställande lösning. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att
återkomma med ett förslag till hur föräldrar med låg inkomst och långa
resavstånd ska kunna få träffa sina barn. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.

Umgängesavdrag

Riksdagen har beslutat att umgängesavdraget förändras så att
umgängesföräldern får tillgodoräkna sig avdrag för ett helt
dygn under förutsättning att barnet vistats hos
umgängesföräldern minst 6 dagar i månaden. Tanken att
"vardagsumgänget" skall uppmuntras är god. Vänsterpartiet
ställer sig tveksamt till om detta är realistiskt. De flesta
föräldrar har reglerat umgänget så att barnen vistas hos
umgängesföräldern varannan helg med möjlighet till
umgänge mitt i veckorna. Att binda umgängesavdraget till
minst 6 dagar i månaden förutsätter att föräldrarna bor
mycket nära varandra för att hämtning och lämning på dagis
skall kunna ske smärtfritt och kunna ske mitt i veckan. I t.ex.
storstäderna bor kanske föräldrarna i olika stadsdelar vilket
innebär att det blir problem med "vardagsumgänget". Idag är
de flesta föräldrar mycket flexibla och försöker att
samarbeta. Om en pappa två helger i månaden hämtar barnet
på dagis kl. 17 fredag eftermiddag och lämnar det kl. 17 på
söndag måste han få tillgodoräkna sig 4 dygn. De
umgängesföräldrar som t.ex. bor i en annan stad kommer
inte att kunna utnyttja det av riksdagen beslutade
umgängesavdraget. För de flesta bidragsskyldiga innebär det
nya underhållssystemet att de får betala mer i underhållsstöd.
Det är därför inte mer än rimligt att umgängesavdragen då
också anpassas till moderna föräldrars sätt att reglera sitt
umgänge. Vänsterpartiet anser därför, med tanke på de
föräldrar som inte kan komma överens, att regeringen bör
återkomma med ett sådant förslag som innebär att det är den
faktiska umgängestiden som ger umgängesavdrag. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.

Fortsatt utredning

En särskild grupp inom Regeringskansliet har som uppgift
att analysera och följa utvecklingen inom
underhållsstödssystemet. Vänsterpartiet delar regeringens
uppfattning att det är viktigt att följa både hur reglerna slår
på individnivå och vad som kan vara orsaken till den
kostnadsutveckling vi kan se i systemet. Vi är dock kritiska
till hur analysarbetet har skett hittills. Det borde vara en
självklarhet att om vi sänker t.ex. nivåerna i
socialförsäkringssystemen och att alltfler blir arbetslösa så
leder det till att allt färre kan betala in det de är skyldiga. Det
borde också ha kunnat förutses vad kostnaden skulle blivit
när den underhållskyldiga får räkna samtliga barn. Vad som
borde vara intressant att analysera är vad orsaken till att de
som har lägst inkomst har flest barn är, vilket framgår av
tabell 3.9 under utgiftsområde 12.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regering begär att den återkommer med ett förslag om
hur de bidragsskyldiga som blivit arbetslösa eller förtidspensionärer skall få
sin bidragsskyldighet fastställd på aktuell inkomst,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett lagförslag om hur rätten att
överklaga avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd till umgängesresor
återinförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett förslag
om umgängesresor för föräldrar med låg inkomst,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om umgängesavdrag.

Stockholm den 25 oktober 1998

Ulla Hoffmann (v)

Ingrid Burman (v)

Kalle Larsson (v)

Lena Olsson (v)

Rolf Olsson (v)

Claes Stockhaus (v)

Carlinge Wisberg (v)