Teleområdet

Motion 1988/89:T815 av Rolf Clarksson m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T815

av Rolf Clarksson m.fl. (m)
Teleområdet

Inledning

Utvecklingen inom teleområdet är intensiv. Den digitaliserade tekniken
innebär att de traditionella gränserna mellan tal, data och bildöverföring
suddas ut samtidigt som överföringskapaciteten, bl.a. genom optiska kablar,
ökar kraftigt. De långväga förbindelserna blir relativt sett billigare och
tyngdpunkten hos världens teleföretag kommer successivt förskjutas mot
sammansatta informationssystem där tal, data, text och bild har integrerats.

De senaste åren har inneburit att telemonopolen i många länder har
upphört och den därigenom skapade fria telemarknaden har inneburit en
kraftig vitalisering av västvärldens telekommunikationer. Både etablerade
och nya företag i telebranschen tävlar idag om att erbjuda konsumenterna
nya och bättre produkter.

Den snabba tekniska utvecklingen har redan fått mycket omfattande
konsekvenser för Sverige, ny konkurrens har uppstått på t.ex. mobiltelefonsidan
samtidigt som marknaden har växt snabbt för teleanknutna tjänster.
För de svenska företag som tillverkar telemateriel har utvecklingen inneburit
en nedläggning av telefontillverkningen samtidigt som den internationella
framgången för avancerade växlar har varit stor.

I ett flertal motioner under 1980-talet har vi från moderat håll framhållit de
möjligheter som teleteknikens snabba utveckling möjliggör, och de krav den
ställer på svensk telepolitik och på det statliga televerket.

Vi vill i denna motion skissa en offensiv svensk telepolitik som erbjuder de
svenska konsumenterna ett brett utbud av telekommunikationstjänster av
god kvalitet. Detta skall ske till ett fördelaktigt pris kombinerat med
bibehållandet av en konkurrenskraftig och framåtsyftande svensk teleindustri.

Televerkets företagsform

Det statliga televerket bedriver sin verksamhet som affärsverk. Som vi
framhållit i ett flertal motioner under 1980- talet har denna företagsform en
rad brister. Redan 1973 års affärsverksutredning påpekade det nödvändiga i
att bl.a. televerket övergår till aktiebolagsformen.

Myndighetsutövande verksamhet

Trots en organisationsförändring som inneburit att ett speciellt tillståndskontor
har tillskapats så finns fortfarande både myndighetsutövning och
affärsverksamhet i televerkets organisation. Den påbörjade utvecklingen
bör fortsätta och affärsverksamheten bör helt separeras från myndighetsutövningen.

Monopolområdet

Offentligt ägda teleföretag med monopolskyddad verksamhet innebär att de
framväxande nya informationssystemen tvingas anpassa sig till monopolföretagets
villkor. Den mångfald, konkurrens och innovationsförmåga
som har avgörande betydelse för näringslivets utveckling försvåras. En
fortsatt översyn av kvarvarande monopol bör därför ske.

Televerkets dotterföretag

Televerket äger via Teleinvest ett flertal dotterföretag. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna att televerket förutsättningslöst bör låta
utreda vilka företag som kan säljas eller ges en bredare ägarkrets.

Televerkets fyra divisioner, Radio, Industri, ADB och Kabel TV, bör i
likhet med TELI byta företagsform och ingå i det av oss skisserade
Televerket AB som fristående aktiebolag. Även för denna grupp bör utredas
vilka företag som på sikt bör ges en bredare ägarkrets.

TELI

Sverige är ett litet land och våra möjligheter att hävda en slagkraftig
teleindustri på den internationella marknaden är begränsade. En breddning
av TELI:s ägarkrets skulle möjliggöra tillskapandet av ett stort nationellt
telefoniföretag som skulle ha bättre förutsättningar att följa med i den
mycket snabba tekniska utvecklingen i branschen. Ett sådant utökat
delägarskap bör därför övervägas av TELI:s styrelse i syfte att öka företagets
förmåga att återta sin position och utveckla sin konkurrenskraft inför
1990-talet.

Konkurrens på nya teletjänster

Strukturförändringarna på telekommunikationsområdet går snabbt och
verksamheten blir alltmer internationell till sin karaktär. För televerket är
det nödvändigt att på skilda sätt anpassa sig till dessa förändringar. Ett
resultat av denna utveckling kommer att bli att televerket successivt
omformas från att vara ett telefoniföretag till att bli ett kommunikationsföretag.

De traditionella telefonitjänsterna har redan kompletterats med nya
verksamhetgrenar som t.ex. datex, datapak, telefax, videotex, telebox och
mobiltelefoni. För närvarande pågår en snabb utveckling av nya teletjänster
och en ökad kundanpassning. Sammantaget kommer detta att resultera i en
snabb expansion av skilda typer av teletjänster.

Utifrån vår övergripande ståndpunkt,
att marknadsekonomin skall vara styrande,
att frihandel bör råda och
att konkurrensbegränsningar bör bekämpas,

är det angeläget att televerket handhar befintliga liksom tillkommande
verksamhetsgrenar på ett sådant sätt att faktiska monopol undviks. Denna
strävan kommer konsumenterna till godo i form av ett rikt utbud av
teletjänster till fördelaktiga priser. Samtidigt utgör den en förutsättning för
en expansiv, internationellt konkurrenskraftig svensk teleindustri.

Taxefrågor

Taxefrågorna är av central betydelse för de svenska telekommunikationernas
framtida utveckling. Dagens taxor återspeglar ej de verkliga kostnaderna
för olika nättjänster. Långdistanstrafiken har blivit billigare och ger idag trots
låga taxor - ett ekonomiskt överskott, samtidigt som full kostnadstäckning
ej erhålles i de lokala näten. Även den internationella trafiken ger ett
betydande överskott. Dessa obalanser innebär att televerket har fått
konkurrens från andra teleföretag på olika internationella förbindelser.

Det är naturligtvis angeläget att televerket får konkurrens. Samtidigt är
det nödvändigt att detta sker på för det svenska företaget rimliga villkor och
att det svenska rikstäckande telenätet kan behållas intakt.

En ensidig svensk liberalisering vore mindre välbetänkt. Televerket bör ha
som målsättning att successivt anpassa sina taxor efter de verkliga kostnaderna.
Dock bör det nuvarande systemet med kostnadsgaranti för ett första
abonnemang till varje hushåll garanteras då detta bl.a. är av stor betydelse
för glesbygdens befolkning.

Trots de senaste höjningarna av lokalsamtalskostnaden är det angeläget
att framhålla att de svenska abonnenterna har låga telefonkostnader och att
taxorna under det senaste decenniet ökat betydligt mindre än konsumentprisindex.

Framkomlighet på nätet

Den ökande trafikvolymen har under vissa perioder inneburit problem med
framkomlighet och felfrekvens. I den aktuella treårsplanen anges betydande
satsningar för att förbättra framkomligheten inom de områden av Sverige där
den idag är dålig. Ambitionen för framkomligheten är numera 98%, vilket vi
finner mycket positivt.

Kvalitetsmässig utbyggnad

För närvarande pågår en omfattande utbyggnad av nätet som innebär
digitaliserade förbindelser och bredbandsnät. Med den ökande datoriseringen
är denna utbyggnad mycket angelägen och utbyggnadstakten bör även i
fortsättningen vara hög.

För näringslivet är det viktigt att digital förbindelse med tillräckligt stor
kapacitet kan erbjudas på alla platser i landet. I annat fall är risken stor att
orter utan digital teleförbindelse kommer att bli omöjliga som lokaliserings

Mot.

T815

orter för nyetablerade företag. Ur regionalpolitisk synvinkel är detta mycket Mot. 1988/89
angeläget. T815

Ekonomiska mål

Televerkets ledning bör ha möjlighet att driva företaget på ett rationellt sätt.
Ett byte av företagsform är därför, som framhålls i ett särskilt avsnitt i denna
motion, viktigt. Fram till dess att byte av företagsform sker bör televerket
sjävt få bestämma över taxor och avgifter för att därigenom kunna uppnå de
av riksdagen uppsatta målen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som här anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om Televerkets driftsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om Televerkets myndighetsutövning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om kvarvarande telemonopol,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utredning om möjligheterna att ge Teleinvests
dotterföretag en bredare ägarbas eller att försälja dem,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om teknisk utbyggnad av telenätet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om teletaxor.

Stockholm den 25 januari 1989

Rolf Clarkson (m)

Görel Bohlin (m)

Jan Sandberg (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Tom Heyman (m)
Wiggo Komstedt (m)
Per Stenmarck (m)

12