Sverige, EG och informationsteknologin (IT)

Motion 1988/89:N368 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N368

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Sverige, EG och informationsteknologin (IT)

Mot.

1988/89

N368-371

Konsekvenserna av denna oprövade och ofullgångna programteknik som nu
börjar användas över hela världen kommer att vara lika smygande, lika
svårförutsägbara och svåröverskådliga som miljökatastroferna som uppstått i
släptåg på de kemiska utsläppen från industri, jordbruk och kraftverk.

(Lars Philipson, professor i datorsystemteknik, Lunds universitet, uttalat i
november 1988)

Försvarets Materielverk (FMV) ägnade sig i slutet av 70-talet åt ett
utvecklingsprojekt kallat Dator 80. Syftet var att ta fram konkurrenskraftiga
flygburna datorer för militära tillämpningar. Åtgärder för att försöka minska
det ensidiga beroendet av utländska tillverkare för strategiska komponenter
var ett viktigt motiv.

Industrifusioner och inhemska rationaliseringar har gjort att länder i
Västeuropa endast har en eller ett par större industrier inom de militära
tillverkningsområdena. Sverige har i stort sett endast en flygindustri, Saab,
ett artilleriföretag, Bofors, och en flygmotorfabrikant, Volvo Flygmotor.
Strävandena efter minskade kostnader är högaktuella för Sveriges vidkommande.
Det är därför inte helt otänkbart att det samgående mellan Bofors
och Förenade Fabriksverken, som nyligen aviserades ryktesvägen och via
massmedia, kommer till stånd.

Andra möjligheter ges genom internationell arbetsfördelning.

Sveriges extrema export- och importberoende understödjer en sådan
utveckling. Det är ett välkänt faktum att det existerar ett nära samband
mellan viss avancerad civil teknologi och militära tillämpningar inom
Västeuropa. Sveriges allt intimare projektsamarbete med EG och Eureka
måste därför analyseras ingående.

Varför skräms EG-anhängarna?

I det nuvarande politiska klimatet i Sverige försöker politiska anpasslingar
och harmoniseringsivrare spela på myten om att Sverige som litet industriland
är hårt klämt mellan de storas sköldar, dvs. USA och Japan.
Varningsrop skallar om att vårt land håller på att ”portugaliseras” eller bli
”en fattig kusin från landet”. Det påstås att Sveriges omvandling inför det
västeuropeiska integrationsarbetet kommer att bli plågsam, men att vi måste
inordna oss för näringslivets skull.

Vpk befarar att EG-propagandan, genom sin brist på analys och genom
halvt uttalade hot om Sveriges utsatthet, kan spela reaktionära krafter i

1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrN368-371

händerna. Det finns risk för att ett korporativistiskt samhälle håller på att Mot. 1988/89

cementeras. Där tidigare klara gränser fanns mellan industri och stat, eller N368
mellan grundforskning och tillämpning, sker en diffus sammansmältning.

Fram till 1982 var relationerna mellan Sverige och EG ganska okomplicerade
på frihandelsavtalets grund. I dag har EG:s nya teknik- och industripolitik
på ett markant sätt påverkat den svenska hållningen. Genom olika
nätverk, projektsamarbeten och underlydande partssammansatta grupper
forceras ett teknologiskt och industriellt utvecklingsarbete, skyddat från
demokratisk insyn. I dessa kretsar svetsas nytända dataforskare samman
med den nationella politiska och den transnationella industrins eliter. Här
formas en hybrid genom EG:s, EFTA:s och Nordiska ministerrådets olika
samverkansformer, där stormaktspolitiska strategier och föregivet öppet
FoU-samarbete ingår i spelet.

Det är alltså inte enbart tullmurar som rivits; gränserna håller på att lösas
upp i flera bemärkelser. Skillnaderna mellan det civila och det militära
suddas ut alltmer. Ett nytt kodifierat språkbruk växer fram. Besynnerliga
bokstavskombinationer och förkortningar med amerikanskt ursprung är ett
kännemärke i denna nya näringslivsanpassade EG-värld. Vem kan vara
säker på att det bakom oskyldiga bokstäver som ESPRIT, DRIVE eller
RACE inte finns strategiska projekt med koppling lika gärna till ett
militärindustriellt som ett bilindustriellt komplex?

Hur många vet att det bakom PROMETHEUS finns ett internationellt
syndikat som har ambitionen att bygga upp världens största elektroniska
vägtransportsystem? Högst en promille av Sveriges befolkning har fått
information om att de som skattebetalare redan finansierar detta projekt för
ökad massbilism i Västeuropa.

IT 4-programmet

Enligt uppgift presenterar regeringens IT-delegation under januari 1989 de
projekt och projektområden som valts ut för de kommande åren. ”Den
första IT 4-konferensen” är utlyst till den 26, dvs. en dag efter allmänna
motionstidens utgång i Sveriges riksdag.

Fram till oktober 1988 har delegationen godkänt omkring 40 projekt. För
dessa har avsatts ca 290 milj. kr. av de statliga 495 milj. kr. som IT4 omfattar.

Drygt 50 % av de avsatta medlen går till forskningsinstitut, universitet eller
högskolor. Dessutom har det reserverats omkring 140 milj. kr. för projekt/
projektområden, men där krävs det, enligt IT-delegationens kanslichef,
ytterligare beslut innan några projekt kan komma igång. (Dessa uppgifter är
lämnade till riksdagens utredningstjänst i december 1988.)

Delegationen har godkänt ett antal projektansökningar angående bilindustrins
Prometheus-projekt. Kostnaderna uppgår till 100 milj. kr. varav IT 4
bidrar med 40 milj. kr.

Internationella och nationella samband - en återblick

Sedan 1970-talet har Etienne Davignon, då han var EG-kommissionens
industripolitiskt ansvarige, varit en pådrivande kraft för att inpränta bilden
av ett utarmat Västeuropa. Det uppstod ett starkt propagandistiskt tryck

bakom påståenden om att Europa höll på att duka under av ”åderförkalk- Mot. 1988/89

ning”, dvs. industriellt och teknologiskt. Den uppmålade hotbilden om N368

Västeuropas efterblivenhet, i förhållande till USA och Japan, fick så

småningom avsedd effekt.

- 1981 EG-kommissionens ordförande Etienne Davignon tog initiativet till
en rundabordskonferens med ledarna för Västeuropas 12 stora elektronikföretag.

- 1982 Davignon lanserade officiellt tanken på informationsteknologiskt
FoU-samarbete kring ESPRIT.

- 1982 Volvochefen P G Gyllenhammar ansåg i ett tal i USA att det
behövdes en ny Marshallplan för att motverka Europas ”åderförkalkning”.

- 1982 (strax efter regeringsskiftet) uppvaktades den nyutnämnde socialdemokratiske
industriministern i Sverige av chefen för Rifa, Ericssonkoncernens
halvledarföretag, Stig Larsson. (Rifa-chefen flyttades så småningom
till chefsstolen på EIS, Ericsson Information Systems; numera är
Stig Larsson som bekant generaldirektör för nya Affärs-SJ.) Larssons
uppdrag hos Thage G Peterson var att för Ericssonkoncernens samt
ASEA-Hafos räkning inspirera regeringen till ett nationellt mikroelektronikprogram
(NMP).

- 1983 antog EG-parlamentet en rapport om vapenanskaffning och vapenexport.
IEPG:s medlemsregeringar uppmanades att samarbeta med USA
som grupp och inte genom bilaterala avtal. (Alla europeiska medlemmar
av NATO-alliansen är också medlemmar i IEPG, vilket fungerar som ett
informellt forum där ländernas statssekreterare möts.)

- 1983 konstituerade sig de s.k. Rundabordsindustrialisterna och gav P G
Gyllenhammar rang som ordförande. Klubben hade vid detta tillfälle växt
till 27 medlemmar. Även ASEA-chefen Curt Nicolin tillhörde nu den
exklusiva organisationen.

- 1983 (dec) godkände den svenska riksdagen ett förslag från dåvarande
industriministern om att upprätta ett nationellt program för mikroelektronik
(NMP). Beslutet innebar ett kraftigt vidgat ekonomiskt åtagande
för staten. NMP var den första samlade programsatsningen inom
elektronik- och informationsteknologiområdet i Sverige. Programmet
öppnade vägen för stödformer och FoU-politiska styrmedel på ett sätt
som aldrig prövats tidigare.

- 1984 beslutade EG:s ministerråd att starta ett omfattande och långsiktigt
industriellt mikroelektronikprogram - ESPRIT - med regeringar, storkoncerner
samt institutioner och högskolor som deltagande finansiärer.

Det är det största och högst prioriterade av EG:s program med en budget
på 11,7 miljarder kr. (dec. 1987).

- 1984 Sverige tog på sig ett aktivt ordförandeskap för EFTA. Planerna på
att etablera en ny bas för en 17-nationersmarknad diskuterades intensivt.

- 1984 (april) Ministermötet med deltagare från både EG och EFTA tog
initiativ till den s.k. Luxemburgdeklarationen, vilken fastslår vikten av att
”bygga upp ett dynamiskt område i Europa" för hela EG- och EFTAområdet.
Den gamla hotbilden plockades fram igen; det heter bl.a.:

1 * Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr N368-371

Länderna i Europa har kommit till insikten att samarbete inom forskning- Mot. 1988/89
en är en absolut nödvändighet som motvikt till de främsta konkurrenterna N368
USA och Japan. Dessutom finns det redan ett etablerat industriellt
samarbete mellan företag i EG och EFTA. (Sverige och den västeuropeiska
integrationen, regeringens proposition 1987/88:66)

1984 (dec.) Rundabordsindustrialisterna presenterade genom sin ordförande
projektförslagen om Västeuropas ”Felande Länkar”. Scandinavian
Link, motorvägssystemet för linjen Oslo-Hamburg lanseras.

1985 (jan.) Uddevallapaketet presenterades: ny Volvofabrik samt en
motorvägsbyggnation för väg E6, Stora Höga - Uddevalla.

1985 (vid flera tillfällen under våren) Finansminister Kjell-Olof Feldt
reste till OECD-ministrarnas möte på olika platser i Västeuropa som
ambassadör för ScanLink-projektet. Statsrådet propagerade för liknande
satsningar för övriga länder för att få fart på tillväxten. Under Erik
Åsbrinks ledning pågick ett utredningsarbete på finansdepartementet för
att bl.a. samordna ScanLink-planerna med den nordiska Handlingsplanen
för ekonomisk utveckling. Gruppen med den tyngsta utredningsbördan
gick under beteckningen ”Gyllenhammargruppen” under ledning av
Åsbrink.

1986 (okt.) Prometheus’ program startade med bilkoncerner, regeringar
och forskningsinstitut som inblandade parter.

1986 begärde STU hjälp av televerket för att kunna gå vidare på ett
IT-program för systemtillämpningar: dator-, styr- och kommunikationssystem
och dessas basteknologier. ASEA, Ericsson, Saab/Combitech,

Volvo, FFV m.fl. kontaktades. En handläggare på industridepartementet
tog över beredningen. För att lösa finansieringsfrågan ingrep snart
försvarsmyndigheterna och utlovade ett visst stöd i ett nationellt ITprogram.
Televerket gav liknande löften och under press omdisponerade
industriministern anslag från Statens Industrifond.

1987 (våren) Regeringen lade fram sin näringspolitiska proposition, där
ett IT-program återfinns som ett huvudförslag, uppdelat i ett IT 2, IT 3
och IT 4, med modell från NMP.

1987 (sommaren) Den s.k. IT-delegationen tillsattes med uppdrag från
regeringen att utarbeta en plan för industriella utvecklingsprojekt inom
informationsteknologin (IT 4). Delegationens ordförande är STU:s
generaldirektör Sigvard Tomner. Ingår gör också generaldirektörerna
Tony Hagström (televerket), Carl-Olof Ternryd (FMV) och Claes
Örtendahl (statskontoret) samt direktörerna Per Ove Morberg (AB
Bofors), Harald Schröder (Saab-Scania), Bengt Kredell (ASEA Brown
Boveri), Lars Ramqvist (Ericsson) samt Anders Tollsten (Sveriges
Mekanförbund). Kanslirådet Per Strangert representerar industridepartementet.

1987 (dec.) Regeringen lade fram sitt förslag till svensk EG-anpassning i
dokumentet ”Sverige och den västeuropeiska integrationen” (prop.

1987/88:66). FoU-samarbete och kommunikationer upptar en stor del av
materialet. Regeringen aviserade här nya öppningar för deltagande i bl.a.

EG:s ESPRIT-program.

- 1988 Regeringen presenterade sin omfattande trafikproposition ”Trafikpolitiken
inför 90-talet”, 1987/88:50, vilken innebär en helt ny strategi och
ett långsiktigt förslag med inriktning på omfattande förändringar av
infrastrukturen. SJ sprängs i ett Affärs-SJ och ett nyinrättat Banverk.
Regeringen talar i propositionen för första gången om vägpolitiken och
bilismen med ord som ”en ny fas i utvecklingen” och om ”intelligenta
fordon på intelligenta vägar”. De återfinns ordagrant i en av de
underlagsrapporter som beställdes av departementet. Där fanns också för
första gången de scenarier som beskriver bilismens nästa fas i skepnad av
en svensk Prometheus i en totalintegrerad europeisk massbilism.

- 1989 IT-delegationen anordnar den första IT 4-konferensen.

Transporttekniska system; Prometheus
IT 4-planen ger följande beskrivning:

- Man kan särskilja flera olika systemnivåer i ett framtida väginformationssystem.
Den lägsta nivån är ny elektronisk utrustning i fordonet som
autonom enhet. Med hjälp av olika sensorer och ett databehandlingssystem
förser man föraren med information om vägtrafiken och vilka hinder
som föreligger. Nästa nivå är att införa telekommunikation mellan fordon
och andra trafikanter i ett närområde. Den övergripande nivån skulle bli
trafikledningssystem inom städer, regioner och hela ”trafikområdet”,
exempelvis Europa, på samma sätt som det i dag finns lufttrafikledningssystem.

- Aktiviteter finns runt om i världen för att införa dylika system. I Europa
har EG inom sitt ramprogram för FoU initierat forskningsprogrammet
DRIVE, som nu genomgår en definitionsfas och vars verksamhet
koncentreras till den övergripande systemnivån och infrastrukturen.

- Bilindustrin i Europa har inom ramen för Eureka tagit initiativ till ett
mångårigt experiment- och demonstrationsprogram, Prometheus, i vilket
även myndigheter, universitet och elektronikindustrin deltar. Det långsiktiga
syftet med Prometheus är att skapa ett gemensamt europeiskt
trafiksystem.

- För att Prometheus skall kunna förverkligas krävs insatser inom bl.a.
områdena kunskapsbaserade system, kommunikation och mikroelektronik.
Detta är en standardiseringsuppgift som kräver ett ökat samarbete
och samförstånd mellan Europas nationer.

Det statliga vägverket har under flera år varit engagerat i Prometheus. Det
sägs i ett osignerat PM att vägverket lovat fortsatt stöd. Där heter det också
att ”Även om FMV ej är intressent finnes möjligheter till synergieffekter
med flera projekt inom FöIT.” Om STU: ”Genom projektets europeiska
samarbete inom industrin och forskarsamhället kan de svenska programmen
’Ny teknik’ och ’Ny kunskap' berikas.”

Organisationen kring detta IT 4-projekt är gjord efter modell från olika
andra samordnade EG-projekt. Företagen som deltar som forskningspart
betalar tillsammans motsvarande summa som staten i de olika FoUinsatserna.
Så gör enligt uppgift även de svenska, Volvo, Saab-Scania,
Philips Kistaindustrier, Teli AB m.fl. som ingår i Prometheus.

Mot.

N368

Sensorteknologier verkar intressanta för IT 4: Mot. 1988/89

Inom Sverige finns ett flertal industrier uppbyggda omkring sensorsystemprodukter.
Dessa intar i flera fall en framskjuten position internationellt.

Flera exempel finns, bl.a. inom försvarsindustrin. Med hänsyn till de stora
ansträngningar som görs internationellt inom forskning och utveckling är det
angeläget att undersöka möjligheterna att inom IT 4-programmets ram
etablera projekt inom detta område.

En sida av denna typ av projekt är att ett industriellt och internationellt
samarbete skall ske under ”konkurrens”, men trots detta leda till att resp.
involverat företag utvecklas mot allt större specialisering. Denna arbetsdelning
innebär i sin tur att de största företagens internationella styrka växer
inom resp. område och företagskoncentrationen ökar. Verkligheten har
bekräftat att så sker.

Sveriges regering har visat ett närmast panikartat intresse för att ta sig in i
det teknologiska FoU-samarbetet i Västeuropa och EG. Men via ESPRIT
har det visat sig svårt. Eureka-forskningen blev därför en inkörsport med
hjälp av dåvarande ordföranden i Rundabordsindustrialisternas klubb,

Volvochefen P G Gyllenhammar. Ett av projekten på IT-området bygger
helt följdriktigt på de västeuropeiska bilfabrikanternas IT-förslag, döpt till
Prometheus. Samtliga företag tillhör den grupp av koncerner som anslutit sig
till Davignons ursprungliga Rundabordsgrupp för elektronikindustrin.

Den övernationella organisationen för bilindustrins och länderregeringarnas
(EG, EFTA) teknologiska samarbete arrangerar egna kongresser. I vårt
land heter projektorganisationen ”Svenska Prometheus”. Den presenterar
sin vision på följande sätt (i en inte helt färsk PM):

Förarna kommer att få stöd av ”tänkande datorer”, som installeras i bilen.

Dessa är programmerade med ”strategier” för att kunna hjälpa föraren att
bemästra kritiska situationer, som i annat fall kan sluta med en olycka.... Då
motorvägar erbjuder relativt enkla förhållanden för datainsamling, handlar
en av Prometheus modellstudier om den olycksfria motorvägen.... High-tech
till lågt pris kan bara bli verklighet vid massproduktion, eftersom utvecklingskostnaderna
då blir låga.... Bland experterna fanns Europas bästa
vetenskapsmän och ingenjörer från områden som elektronik, bilteknik och
trafikstyrning.

Vpk delar inte IT-delegationens entusiasm och förhoppningar på ett
fortsatt internationellt FoU-engagemang på ovan nämnda grunder. Dessutom
anser vi att forskning och utveckling på ett område som gynnar och
stärker bilismen och det bilindustriella komplexet måste stoppas med
hänvisning till hänsynen till människors miljö och hälsa. Prometheus är ett
systemprojekt som är främmande sett ur såväl politiska som etiska aspekter.

Prometheus var enligt mytologin den gud som gav åt människorna
livskvaliteter som solen och kulturen. I våra dagar har den sägenomspunne
bestulits på sitt namn för att tjäna ett datoriserat bilismprojekt, som snarare
för tanken till monsterlika än till gudalika varelser. Det är därtill en
otillständigt dyr satsning, som om den över huvud taget skall tillåtas bör
betalas av de rika koncerner som är upphovsmän till projektet. Denna
uppfattning har framförts av Landsorganisationen (LO) i ett remissyttrande.

Vpk kräver att projektet avbryts omgående samt att allt statligt engage- Mot. 1988/89
mang upphör. N368

Vpk kräver att riksdagen ges tillfälle att granska och ompröva hela
IT 4-programmet och dess inriktning.

Vpk kräver att alla de resurser, som enligt regeringens planer skall anslås
till projekt av ovan nämnda slag, rimligtvis måste överföras till forskningsprojekt
som gynnar miljövänliga kollektivtrafiksystem. Vi har i våra
trafikpolitiska motioner konkreta förslag på sådana lämpliga satsningar som
gynnar flertalet i stället förde transnationella koncernerna. Vpk anser att det
internationella samarbetet på forsknings- och transportområdet snarast bör
inriktas på visionen om ett alleuropeiskt järnvägssystem.

Vpk ställer frågan om det i det tysta pågår ett militärindustriellt forskningspådrag
som innebär intima samarbetsformer inom EG:s och Eurekas ram,
och vars syften kan stå i strid med Sveriges proklamerade alliansfrihet.

Vpk menar att de försök till beskrivning, referat och analys som gjorts i
denna motion pekar på att regeringen agerar i strid mot riksdagsbeslutet
våren 1988, där det hette att alla departement utom försvarsdepartementet
skall delta i det västeuropeiska integrationsarbetet.

Enligt vpk får det inte finnas minsta tvekan om karaktären på det
integrationsarbete som pågår. Vi har i en särskild partimotion om EG berört
denna och övriga frågor.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att omgående avbryta allt statligt engagemang
i projektet Prometheus samt att projektet omgående avbryts,1]
att riksdagen hos regeringen begär att IT 4-programmet framläggs
för granskning och omprövning i riksdagen,

[att riksdagen beslutar att de resurser som i dag används till
projekt av ovan nämnda slag skall överföras till forskningsprojekt som
gynnar miljövänliga kollektivtrafiksystem,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1988/89

motionen anförs om riksdagsbeslutet som säger att alla departement N368

utom försvarsdepartementet skall delta i det västeuropeiska
integrationsarbetet2].

Stockholm den 25 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Viola Claesson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)

' 1988/89:T926
2 1988/89:U608