Stöd till rikskvinnocentrum

Motion 1998/99:So383 av Ingrid Burman m.fl. (v)

Rikskvinnocentrum är en specialistenhet för kvinnor som misshandlats
eller våldtagits. Detta centrum bedriver sedan starten 1994 sin
verksamhet vid Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Rikskvinnocentrum har ett trefaldigt uppdrag:

? I förgrunden står självklart patientverksamheten och utveckling av
arbetet med omhändertagande av utsatta kvinnor
?
? Utbildning och information om verksamheten över landet och inter-
nationellt
?
? Forskning och utveckling
?
För innevarande budgetår 1998 bidrog staten med 3 miljoner kronor för
verksamheten och Uppsala läns landsting bidrog med lika mycket. I årets
budgetproposition finns inga medel avsatta till Rikskvinnocentrum
överhuvudtaget och framtiden för den fortsatta verksamheten vid denna
viktiga enhet är oviss.

I kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) återges kommissionens
bedömning av centret, man lyfter fram vikten av att utveckla kunskaper kring
omhändertagandet av kvinnor som utsatts för våld liksom medicinska
kunskaper om effekter av det dolda våldet. Där framhålls också vikten av att
nya centrer startas runt om i landet, med målsättning att varje landsting på
sikt skall ha ett centrum. Det uttalades i propositionen att bidraget till
Rikskvinnocentrum var ett engångsbelopp p.g.a. centrumets rikstäckande
karaktär. Det talas mycket om kvinnofrid men att få anslag till forskning och
vård inom området är inte alltid så lätt. Rikskvinnocentrum är unikt i
världen, i den bemärkelsen att man lyckats samordna olika myndigheter och
frivilligorganisationer. Det skulle vara mycket olyckligt om man lade ned en
sådan spetsverksamhet.

Rikskvinnocentrum är ett nationellt centrum för forskning inom området.
Där finns kompetens och erfarenhet som det är viktigt att sprida. Riks-
kvinnocentrum är en nationell angelägenhet till skydd och gagn för de allra
mest utsatta kvinnorna. Rikskvinnocentrum har aldrig varit avsett att finnas
enbart för Uppsala län och det är lätt att konstatera att det är långt kvar till
målet att omhändertagandemodellerna, kunskaperna och forskningen är
spridd i hela landet. Det pågår dock en utveckling i denna riktning, liksom
det internationella intresset för verksamheten ökar. Det är en viktig uppgift
för centret att stimulera och påskynda denna utveckling. Det är mot denna
bakgrund synnerligen olyckligt att det ej avsatts medel till stöd för verk-
samhetens fortsatta utveckling i budgetpropositionen för 1999. Vänsterpartiet
anser att staten även fortsättningsvis skall ta ett ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Vi utesluter inte att verksamheten på sikt helt kan överföras
till landstinget, men detta kan först bli aktuellt när liknande centrer byggts
upp på fler platser i landet.

När det gäller finansieringen föreslår vi att den görs inom ramen för UO 9
exempelvis att pengar tas från A3 Bidrag till hälso- och sjukvården.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen inom ramen för utgiftsområde 9.

Stockholm den 28 oktober 1998

Ingrid Burman (v)

Ulla Hoffmann (v)

Kalle Larsson (v)

Lena Olsson (v)

Rolf Olsson (v)

Claes Stockhaus (v)

Carlinge Wisberg (v)