Restaurering av fiskevatten
Motion 1997/98:Jo413 av Peter Eriksson m.fl. (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1997-10-06
- Bordläggning
- 1997-10-10
- Hänvisning
- 1997-10-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
De senaste 100 åren har inneburit stora förändringar också för det liv som finns under vattenytan. Sjöar och vattendrag har påverkats kraftigt genom industriutsläpp, vattenkraftsutbyggnad, flottningsepoken, övergödning, försurning och mycket annat. En effekt är att den biologiska mångfalden har minskats. Vissa arter har helt försvunnit från våra vatten medan andra befinner sig på s.k. hotlistor. En annan effekt är att möjligheterna till reproduktion och i övrigt goda livsbetingelser för fisk har minskats vilket i sin tur gett upphov till att fisket försämrats drastiskt.
De här problemen har det länge funnits en medvetenhet kring. Väldigt lite har dock gjorts för att verkligen försöka återskapa det som förötts under industrialiseringen. Det tycks som om vattnets förmåga att dölja gamla synder har bidragit till att ytterst lite arbete och resurser lagts ned från samhällets sida på en förändring trots att vi vet att insatser ofta kan ha betydande effekter och vara samhällsekonomiskt väl motiverade. Vi män- niskor har också en skyldighet att efter bästa förmåga söka återställa det vi förstört.
De senaste åren har kunskaperna ökat om vad som verkligen kan göras för att återställa goda livsbetingelser för ursprungliga arter. Vi har också fått en bättre uppfattning om vilka resurser som skulle behöva sättas in. I propositionen (1994/95:231) om en allmän fiskevårdsavgift föreslog regeringen att man bör prioritera "långsiktiga åtgärder av bestående karak- tär". Vi tycker att det är en riktig bedömning. Det bör betyda insatser och åtgärder för att vidmakthålla och förbättra förutsättningarna för naturlig reproduktion och tillväxt, bl.a. biotopvård, byggande av vandringsvägar, fiskevårdande tillsyn, utsättningar för återintroduktion och förstärkning samt forskning, utbildning och information inom området.
Fiskeriverket har 1995 uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en god fiskevård till ca 65,6 miljoner kr. Kostnaderna blir högre om ambitio- nerna är högre och mindre om fiskevårdsinsatserna begränsas. Om ovan- stående begränsning görs hamnar kostnaderna för den årliga fiskevården på i storleksordningen 40-50 miljoner kr per år.
Frågan om hur pengarna ska tas fram är avgörande. Det var det problemet och kritiken mot den lösning som då presenterades som gjorde att regeringen 1995 drog tillbaka sitt eget förslag på en generell fiskevårdsavgift. Den situation som fiskevården i Sverige försatts i sedan fiaskot 1995 är inte acceptabel. Vad vi ser nu är att naturresurser förötts och regering och riksdag står och tittar på trots att vi alla skulle vinna på att sjöar och vattendrag återställs till vad de varit.
Som en långsiktig lösning är det sannolikt nödvändigt att införa någon form av fiskevårdsavgift enligt grundprincipen "nyttjaren betalar" alternativt att staten tillskjuter medel till en fond vars avkastning ska finansiera fiske- vården. Den debatt som följde på regeringens tidigare fiskevårdsavgift visar dock att den typen av lösning måste modifieras för att kunna godtas. Det är t.ex. sannolikt nödvändigt att göra en skillnad mellan allmänna och privata vatten. Kanske bör staten ta ett ansvar för fiskevården i allmänna eller stat- liga vatten genom en fiskevårdsavgift medan en annan finansieringslösning får hittas för privata vatten. En ny utredning är nödvändig för att hitta en finansiering som kan accepteras av det stora flertalet fritidsfiskare såväl som ägare av privata vattenområden.
Till dess vi fått en långsiktig lösning är det dock rimligt att staten tar på sig ett övergripande ansvar för fiskevården i hela landet. Detta ansvar bör vara begränsat till att gälla restaurering av vatten och vattendrag som på olika sätt skadats. Dessutom bör staten ta initiativ till att utöka forskningen kring fisk och fiskevård för att kontinuerligt kunna följa och vidareutveckla de insatser som görs. Fiskeriverket bör få i uppdrag att ta fram en plan för restaureringen av svenska fiskevatten. Förutom detta bör det finnas möjligheter för privata fiskevattenföreningar att söka pengar ur de årliga anslagen för att göra insatser.
Målet bör vara att insatserna ska återskapa en naturlig reproduktion av fisk. Uppräkningen av anslaget till fiskevård från nuvarande 4,6 till 20 mkr 1998 är välkommen. Vi anser, mot bakgrund vad sagts ovan, att ytterligare medel bör tillskjutas de närmaste kommande åren. 50 miljoner kr om året redan från budgetåret 1999 vore väl motiverat till dess en annan och mer långsiktig och heltäckande finansiering kommit till stånd.
För att prioritera åtgärderna där de bäst behövs och fördela medel bör ett fiskevårdsråd inrättas med representanter från Fiskeriverket, Naturvårds- verket, fiskevattenägare, yrkesfiskare och sportfiskare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av långsiktig finansiering av fiskevården i Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevårdsråd.
Stockholm den 5 oktober 1997
Peter Eriksson (mp)
Gudrun Lindvall (mp) Roy Ottosson (mp) Per Lager (mp) Eva Goës (mp) Elisa Abascal Reyes (mp)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av långsiktig finansiering av fiskevården i Sverige
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av långsiktig finansiering av fiskevården i Sverige
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevårdsråd.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevårdsråd.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.