Ökat bistånd till u-länderna

Motion 1988/89:U229 av Lars Werner

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U229

av Lars Werner

Ökat bistånd till u-länderna

U-ländernas läge förvärras drastiskt. Deras handelsvillkor försämras. Skulderna
växer. Biståndet stagnerar. Kapitalströmmen går från syd till nord.
Efter tre utvecklingsdecennier är många länder tillbaka på 50-talets nivå.
Undernäring och svält ökar, även i länder som inte tillhör de fattigaste.
Senaste året har enligt UNICEF en halv miljon barn dött som en följd av den
ekonomiska tillbakagången. Allt fler barn föds med låg födelsevikt. Allt fler
är undernärda och riskerar bestående skador. Det mänskliga kapitalet
föröds. Skuldkrisen har blivit en utvecklingskris.

Det svenska biståndet ökar i takt med BNI tack vare att enprocentmålet
genomdrevs. Men det har krisanpassats. Mer och mer används för att lindra
effekterna av skuldkrisen. Allt mindre går till utveckling. Det är ohållbart.
Det räcker inte med bistånd - det behövs en övergripande u-landspolitik.
Vpk lägger i en annan motion fram förslag syftande till en sådan långsiktig
politik för att vända utvecklingen.

Vpk delar UNICEFs syn att det inte räcker att ge u-länderna uppskov med
skulderna. Vad som behövs är drastiska skuldnedskrivningar kombinerade
med ökat bistånd för att öppna dörrarna för tillväxt.

En procent och mer

1987 var Sveriges utbetalade bistånd 0,88 % a BNI (0,84 % av BNP). Vi
måste höja det för att verkligen komma upp i 1 % av BNI. Vpk begär att det
biståndsanslag, som regeringen föreslår (11 660 900 000 kr.) ökas med 10 %
till 12 826 990 000 kr.

Planeringsramarna för biståndet måste successivt vidgas så att det 1995 når
upp i 2 % av BNI.

Biståndsmedlen måste användas så effektivt som möjligt. Regeringen har
tillsatt flera utredningar för att se över organisation, arbetsformer och
effektivitet. Sådan översyn måste göras ur ett långt perspektiv, eftersom det
effektivaste biståndet är det som har verkan på lång sikt, som verkligen
förändrar. Kortsiktiga effektivitetskrav kan bli förödande.

Internationella biståndsprogram

Anslaget till FNs barnfond UNICEF bör ökas kraftigt med anledning av
skuldkrisens verkningar, som slår särskilt hårt mot barnen. Vpk föreslår en
ökning med 30 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår, till 320 milj. kr.
UNWRAs insatser för palestinier, flyktingar och invånare i de ockuperade

områdena är mer nödvändiga än någonsin på grund av den israeliska Mot. 1988/89
krigsmaktens brutala framfart. Vpk föreslår en fördubbling av det svenska U229
bidraget - till 20 milj.kr. - till UNWRAs särskilda program på Västbanken
och i Gazaområdet. Angående inriktningen på Palestinabiståndet - särskild
motion.

Vpk föreslår en höjning av det svenska bidraget till Internationella
familjeplaneringsfederationen IPPF med 25 milj. kr. till 100 milj. kr.

Råvaruprogrammet, som UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum
(ITC) driver, är särskilt viktigt för u-ländema efter det stora fallet för
råvarupriserna. För att öka biståndet för diversifiering och förädling av
u-ländernas råvaror föreslår vpk att 5 milj. kr. utöver regeringens förslag
anslås, dvs. 25 milj. kr.

Vpk vidhåller att Sverige ska utträda ur IDB och hänvisar till särskild
motion härom.

Världsbanksgruppen behandlar vi i en särskild motion, speciellt med
hänsyn till de sociala och ekologiska följderna av dess och IMFs strukturanpassningsprogram.

Vpk yrkar avslag på regeringens begäran om 25 milj. kr. för Övrigt
samarbete med utvecklingsbanker, vilket ska användas för verksamheter
som Världsbanksgruppen bedriver i Afrika.

Vpk kräver att Sverige utträder ur Internationella finansieringsbolaget
(IFC). Inga fler bidrag till IFC när den femte och sista inbetalningen till den
senaste kapitalhöjningen gjorts 1989/90.

När det gäller det internationella beredskapslagret av livsmedel för
katastrofinsatser, är vpk tillfreds med att bindningen till uppköp i Sverige
löper ut vid budgetåret 1988/89. Om det inom Sveriges bidrag till FAC
(livsmedelshjälpkonventionen) och IEFR (internationella beredskapslagret
av livsmedel för katastrofinsatser) efterfrågas leveranser av svenskt spannmål
ska den merkostnad som uppkommer genom att svenska inlösenpriser
ligger över världsmarknadspriser inte finansieras från medel som tidigare
överförts till SIDA under denna anslagspost utan genom särskilt anslag som
inte inkräktar på SIDAs utrymme.

Vpk yrkar avslag på regeringens begäran om 62 milj. kr. till NIBs
utvecklingsfond. Inga svenska biståndspengar ska gå till denna fond om den
inte ändrar sina stadgar så att de överensstämmer med de svenska biståndspolitiska
målen.

Programländerna

Vpk välkomnar regeringens förslag att höja biståndet till länderna i Södra
Afrika, vilkas ekonomier ruinerats av Sydafrika. Samma gäller Nicaragua,
vars ekonomi USA med alla medel sökt knäcka.

Angolas situation är ytterligt svår, med exempelvis 700 000 internflyktingar.
Särskilt utsatta är kvinnor och barn. Med hänsyn till detta föreslår vpk en
höjning av anslaget till 200 milj. kr. dvs. 30 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

För utökat mark- och miljöarbete i Etiopien föreslår vpk att landramen
höjs med 20 milj. kr.

Angående Kenya vidhåller vi vår tidigare kritik mot landets kränkningar Mot. 1988/89

av de mänskliga rättigheterna. Vi upprepar att Kenya inte längre ska vara U229

programland och begär en awecklingsplan för biståndet. Om möjligt bör
markvårdsprojekten fortsätta och finansieras ur Särskilda miljöinsatser.

Vpk har i särskilt motion om kvinnobistånd (1988/89.U214) föreslagit stöd
till projekt inriktade på familjeförsörjande kvinnohushåll på landsbygden i
södra Afrika. Vi föreslår att 150 milj. kr. anslås för detta ändamål.

Biståndet till Indien innebär problem. Indiens roll som regional stormakt,
dess inre blodiga strider och sociala utveckling inger oro. Det kommer
rapporter om tortyr. Men situationen växlar starkt mellan olika delstater.

Enligt vpk:s mening bör fattigdom vara det enda kriteriet för svenskt bistånd
till Indien.

Vi är mycket kritiska till bistånd på energiområdet. Vpk avvisar bestämt
att biståndsmedel används för ett nytt Asea/ABB-projekt, URI-kraftverket i
Kashmir, för 5 miljarder kr. Det är ohemult av regeringen att begära
riksdagens bemyndigande att överskrida planeringsramen med 400 milj. kr.
utan någon redogörelse för projektet. Vpk kräver en ordentlig redovisning
av projektet i en särskild proposition och yrkar avslag på regeringens
hemställan.

Biståndet till Indokina behandlar vpk i en särskild motion. Vi yrkar att
biståndet till Vietnam höjs med 100 milj. kr., att Kampuchea görs till
programland med en landram på 50 milj. kr. samt att medel anslås ur
Särskilda miljöinsatser för ett särskilt biståndsprogram för att reparera
skador efter USAs miljökrig i Indokina.

Nicaragua befinner sig i ett utomordentligt svårt läge. Landet har tillfogats
omfattande skador, dels av contras militära operationer, dels av USAs
ekonomiska krigföring. Ovanpå detta utsattes det för orkanen Joans
härjningar på städer, byar och på miljön. Vpk yrkar därför en höjning av
biståndet till Nicaragua med 30 milj.kr. mer än regeringen begärt, till 260
milj. kr.

Utöver det humanitära bistånd i Latinamerika, som regeringen föreslår,
begär vpk extra insatser till stöd för flyktingar. Enbart i Argentina finns
700 000 flyktingar från Chile och 800 000 från Paraguay. Deras situation är
mycket svår till följd av den ekonomiska krisen och stora arbetslösheten. Vi
noterar att regeringen avser att gör särskilda biståndsinsatser om förhoppningarna
om en utvecklig mot demokrati infrias. Vpk vill att det i sådana
särskilda insatser ska utgå stöd till chilenska flyktingar som återvänder hem
och vill göra en insats i kampen mot arbetslösheten och fattigdomen genom
att starta kooperativ inom exempelvis hantverk, fiske och jordbruk. Vpk
föreslår att anslaget höjs med 10 milj. kr. till 200 milj. kr.

Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m.

Regeringen förutser behov av betydande katastrofhjälpinsatser i bl.a.

Etiopien, Sudan, Angola och Mozambique även under kommande år. Vpk
vill dessutom peka på behovet av ökade insatser i Eritrea, fortsatt stöd till
Polisario och beredskap för återuppbyggnad i Västsahara, om FNs fredsplan
leder till fred. I Palestina behövs omfattande återuppbyggnadsbistånd på
grund av den israeliska arméns förstörelse av bostäder m.m.

Bistånd genom enskilda organisationer

Sammanlagt kanaliseras mer än 1 miljard kr. i bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer. Nu synes dessa emellertid ha svårigheter
att klara administrationen av mer bistånd. Därför förespråkar vpk att det
anslag på 550 milj. kr., som SIDA begärt, ska beviljas, vilket innebär en
minskning med 25 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Regeringen begär 125 milj. kr. för Särskilda miljöinsatser, vilket förefaller
vara uppsplittrat på ett otal olika verksamheter. Vi betvivlar att det ger effekt
som står i någon proportion till de många och stora miljökatastrofer, som
inträffat eller kan förutses inträffa till följd av skuldkrisen. Vpk föreslår att
detta anslag höjs till 500 milj. kr. (375 milj. kr. mer än regeringens förslag)
och att en betydande del härav ges till miljörörelser i u-länderna.

Vpk föreslår att ett särskilt miljöbistånd ges till Cuba från detta anslag.

Rekrytering/utbildning av fältpersonal

Vpk är motståndare till att SIDAs resursbas minskas och ersätts med
personal som är anställd av konsultföretag och som kontrakteras av SIDA.

Nu vill regeringen öka anslaget för utbildning av sådan personal med 7 milj.
kr. till 81 milj. kr. Vpk yrkar avslag på denna höjning. Vpk anser det
angeläget att den svenska resursbasen stärks, och vi återkommer inför det
forskningspolitiska beslutet 1990 med förslag om väsentliga förstärkningar av
kunskap och kompetens inom svensk u-landsforskning och -utbildning
bedriven vid svenska institutioner.

U-krediter

Vpk motsätter sig nu som tidigare att biståndsmedel används för u-krediter
och yrkar avslag på de 400 milj. kr. som regeringen vill anslå härför.

Reservationen var 1022 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1987/88.

Swefund

Efter reorganiseringen av Swefund vill vpk avvakta vilken inriktning
verksamheten nu kommer att få. Om den blir ett verkligt stöd för u-länder,
där utländska företag inte annars investerar, att få igång samhällsnyttig
produktion, och om den blir ett medel för överföring av teknik anpassad till
mottagarländerna, kommer vi att se positivt på verksamheten, i synnerhet
om man lyckas engagera kvinnor i den. Vi vill se en satsning på arbetsintensiv
och småskalig teknik, utnyttjande av inhemska, förnyelsebara energikällor
och en produktion som minskar landets utlandsberoende.

Angående bistånd till Filippinerna under Projektbistånd till vissa u-länder
avvisar vpk bestämt annat bistånd till detta land än genom enskilda
organisationer med motivering enligt motion om Filippinerna.

Särskilda insatser i skuldtyngda länder

Regeringen föreslår en mycket kraftig ökning av anslaget Särskilda insatser i
skuldtyngda länder. Förvisso behöver u-länderna bistånd för att lätta sina 12

Mot. 1988/89

U229

stora och snabbt växande skulder. Men inte på det sätt som regeringen Mot. 1988/89

presenterar i sin budget. Vpk lägger i en särskild motion fram egna förslag om U229

en svensk politik för att befria u-länderna ur skuldfällan.

Vpk begär att 300 milj. kr. avsätts till SIDA för skuldavskrivningar med
programländerna. Resten av de 640 milj. kr., som regeringen begär, kan vpk
endast bifalla om dessa pengar avsätts till skuldavskrivningar i de särskilt
utsatta länderna: frontstaterna i södra Afrika, Vietnam, Nicaragua m.fl.
länder som är föremål för USAs handelsembargo. Dessa skuldavskrivningar
ska inte handhas av finansdepartementet utan av UD i nära samråd med
SIDA, vilket vi närmare motiverar i en särskild motion.

Om våra förslag när det gäller skuldavskrivningar inte bifalles av riksdagen
kräver vi beslut om att anslagen inte får användas för strukturanpassningsprogram
med Världsbanken och IMF.

Vpk föreslår dessutom att riksdagen beslutar anslå ytterligare 764 440 000
kr. för särskilda insatser i skuldtyngda länder att användas enligt de riktlinjer
som angetts ovan.

Utvecklingssamarbete genom SIDA

Regeringen föreslår 161 milj. kr. mindre anslag för Utvecklingssamarbete
genom SIDA än vad SIDA äskat och minskar SIDAs andel av den beräknade
biståndsramen från 54 till 52 %. Vpk yrkar att anslaget till SIDA ökas med 61
milj. kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 6 151 milj. kr.

SIDA

Vi är bekymrade över vad som i budgetpropositionen kallas för förskjutning
av myndighetens roll i utvecklingssamarbetet mot mer analys, planering,
styrning och uppföljning, samt mindre direkt inblandning i genomförande av
projekt och program, dvs. mindre folk på fältet. Det blir allt mer av
utkontraktering till företag och internationella organisationer, fler konsulter.
Det blir mindre av projekt och mer importstöd. Vi delar inte regeringens
uppfattning att det är bra bistånd att som i Uganda satsa 70 milj. kr. i bistånd
utan att ha en enda svensk biståndsarbetare på plats utan i stället låta
Världsbanken sköta det. Det kan knappast kallas utvecklingssamarbete.

Det är heller ingen besparing på administrationen, eftersom de multilaterala
institutionerna har högre sådana omkostnader än SIDA.

Vpk motsätter sig regeringens nerskärning av SIDAs och övriga biståndsorgans
förvaltningsanslag efter 4-procentsmallen. Biståndsanslaget skiljer
sig från andra budgetposter genom att det får öka år för år - och ska göra det i
takt med BNP. När volymen bistånd växer, måste även den personal, som
ska förvandla pengarna till bistånd, få utökas. Annars sjunker kvaliteten på
biståndet.

Denna nerskärning av SIDAs personalresurser måste stoppas.

Vpk hemställer att riksdagen uttalar att biståndsorganen ska vara undantagna
från generella besparingar i den statliga förvaltningen, så att de
växande biståndsanslagen ska motsvaras av erforderliga personalförstärkningar.

13

Information

Vpk begär att informationsanslaget höjs med 4,65 milj. kr. utöver regeringens
förslag dvs. till 35 milj. kr. och att denna höjning används för bidrag till
organisationernas u-landsinformation, speciellt solidaritetsrörelsens.

' UNESCO

Vpk föreslår också att riksdagen anslår 20 milj. kr. till UNESCO för deras
arbete för de mänskliga rättigheterna (se även separat motion).

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret
1989/90 anslår 1 166 090 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 12 826 990 000 kr.,

2. att riksdagen uttalar att biståndsmålet 2 % av BNI ska vara
uppnått 1995,

3. att riksdagen till UNICEF för budgetåret 1989/90 anslår
30 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller således 320 000 000
kr.,

4. att riksdagen till UNWRAs särskilda program på Västbanken och i
Gaza-området för budgetåret 1989/90 anslår 10 000 000 kr. utöver
regeringens förslag eller således 20 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Internationella familjeplaneringsfederationen
(IPPF) för budgetåret 1989/90 anslår 25 000 000 kr. utöver regeringens
förslag eller således 100 000 000 kr.,

6. att riksdagen till UNCTADIGATTs internationella handelscentrum
(ITC) för budgetåret 1989/90 anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens
förslag eller således 25 000 000 kr.,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på 25 000 000
för budgetåret 1989/90 till Övrigt samarbete med utvecklingsbanker för
verksamheter som Världsbanksgruppen bedriver i Afrika,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör säga upp sitt medlemskap i IFC,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
merkostnad, som uppkommer vid leverans av svensk spannmål till
FAC och IEFR genom att svenska inlösenpriser ligger över världsmarknadspriser,
ska finansieras genom särskilt anslag spm inte
inkräktar på SIDA:s utrymme,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på 62 000 000
kr. för budgetåret 1989/90 till NIB.s utvecklingsfond,

11. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 höja landramen
för Angola med 30 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller således
200 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 höja landramen
för Etiopien med 20 000 000 kr. eller således 165 000 000 kr.,

13. att riksdagen hos regeringen begär en plan för att avveckla
Kenya som programland,

Mot. 1988/89

U229

14. att riksdagen avslår regeringens begäran om biståndsmedel för Mot. 1988/89
URI-kraftverket i Indien, U229

15. att riksdagen hos regeringen begär särskild proposition om
URI-kraftverkets utformning innan utfästelser om u-krediter eller
andra biståndsmedel görs,

16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 höja landramen
för Vietnam med 100 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 400 000 000 kr.,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Kampuchea
ska upptas som programland,

18. att riksdagen till återuppbyggnadsinsatser i Kampuchea för
budgetåret 1989/90 anslår 50 000 000 kr.,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Särskilt miljöbistånd ska lämnas till Vietnam, Laos och Kampuchea,

20. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 höja landramen
för Nicaragua med 30 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 260 000 000 kr.,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Humanitärt bistånd ska lämnas chilenska och paraguyanska flyktingar
i Latinamerika,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Humanitärt bistånd ska lämnas chilenska flyktingar för att starta
sysselsättningsskapande projekt efter hemkomsten,

23. att riksdagen till Humanitärt bistånd i Latinamerika för budgetåret
1989/90 anslår 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 200 000 000 kr,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Eritrea
ska erhålla ökat bistånd ur anslaget för Katastrofer m.m.,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Polisario för återuppbyggnaden i Västsahara ska erhålla ökat bistånd
ur anslaget för Katastrofer m.m.,

26. att riksdagen till Humanitärt bistånd i södra Afrika för projekt
inriktade på familjeförsörjande kvinnohushåll på landsbygden för
budgetåret 1989/90 anslår 150 000 000 kr. utöver regeringens förslag
eller således 500 000 000 kr.,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att PLO
alt. Palestinas regering för återuppbyggnad på Västbanken och i
Gaza-området ska erhålla ökat bistånd ur anslaget för Katastrofer
m.m.,

28. att riksdagen till Bistånd genom enskilda organisationer för
budgetåret 1989/90 anslår 25 000 000 kr. mindre än vad regeringen
föreslagit eller således 550 000 000 kr.,

29. att riksdagen till Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1989/90
anslår 375 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller således
500 000 000 kr.,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
betydande del av anslaget Särskilda miljöinsatser ska anslås till

miljörörelser i u-länder, 15

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Kuba Mot. 1988/89

ska erhålla särskilt miljöbistånd ur anslaget Särskilda miljöinsatser, U229

32. att riksdagen till Rekrytering/fältpersonal för utbildning av
konsulter för budgetåret 1989/90 anslår 7 000 000 kr. mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 74 000 000 kr.,

33. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på
400 000 000 kr. till BITS för u-krediter,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att allt
bistånd till Filippinerna ska gå genom enskilda organisationer,

35. att riksdagen beslutar att 300 000 000 kr. av de totalt föreslagna
640 000 000 kr. för Särskilda insatser i skuldtyngda länder ska
disponeras av SIDA för avskrivning av programländernas skulder,

36. att riksdagen beslutar att 340 000 000 kr. av de totalt föreslagna
640 000 000 kr. för Särskilda insatser i skuldtyngda länder ska
disponeras av UD för avskrivning av u-ländernas skulder i första hand
för frontstaterna i södra Afrika, Vietnam, Nicaragua m.fl. länder som
är utsatta för USA:s handelsembargo,

37. att riksdagen, om yrkandena 35 och 36 avslås, beslutar att
föreslagna 640 000 000 kr. för Särskilda insatser i skuldtyngda länder
icke får användas för strukturanpassningsprogram med Världsbanken
och IMF,

38. att riksdagen till Särskilda insatser i skuldtyngda länder för
budgetåret 1989/90 anslår 764 440 000 kr. utöver regeringens förslag
eller således 1 404 440 000 kr. att användas på det sätt som anförts i
motionen,

39. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1989/90 anslår 61 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 6 151 000 000 kr.,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SIDA
och andra biståndsorgan ska vara undantagna från generella nedskärningar
av förvaltningskostnader,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
växande biståndsanslag ska motsvaras av erforderliga personalförstärkningar,

42. att riksdagen till Information genom enskilda organisationer om
u-länder för budgetåret 1989/90 anslår 4.650.000 utöver regeringens
förslag eller således 35 000 000 kr.,

43. att riksdagen till UNESCO.s arbete för de mänskliga rättigheterna
för budgetåret 1989/90 anslår 20 000 000 kr.

Stockholm den 25 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Berith Eriksson (vpk)

16

Bo Hammar (vpk) Hans Petersson (vpk)

gotab 16861. Slockholm 1989