Ökad arbetsmiljöutbildning vid tekniska högskolor m.m.

Motion 1988/89:Ub812 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub812

av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s)

Ökad arbetsmiljöutbildning vid tekniska högskolor
m.m.

De tekniker, som efter sin utbildning kommer ut i arbetslivet med anställningar
som t.ex. produktionstekniker, verkstadschefer eller produktionschefer,
har bakom sig en mycket bristfällig utbildning på arbetsmiljöområdet.
Förhållandet är anmärkningsvärt alldenstund man vet att just teknikerna i
sitt arbete ges ett stort inflytande över miljöfrågor ute på arbetsplatserna.

Det faktiska förhållandet att chefer på olika nivåer förväntas kunna ta
ställning i miljöärenden ger också anledning att ställa krav på att denne har
en bred och omfattande utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Som exempel på vad teknologerna vid tekniska högskolan i Stockholm
erhåller i arbetsmiljöutbildning kan följande redovisas.

Endast 30 % av skolans 1 200 teknologer får undervisning i obligatoriska
ämnen med arbetsmiljöanknytning. Som exempel på detta kan nämnas:

På maskinsektionen går 250 teknologer i utbildning under 4,5 år. Under de
åren får de utbildning i arbetsmiljöämnen under två veckor.

På kemisektionen ges endast en veckas utbildning i ämnet Kemiska
hälsorisker.

Teknologerna på maskinsektionen kan visserligen gå några extrakurser i
ämnen med miljöanknytning. Dessa kurser kan ge maximalt 20 poäng. T.ex.
Ergonomi ger 3,0 poäng, Arbetsorganisation 2,0 poäng och Ergonomi/
Biomekanik 2,0 poäng. Skolledningen konstaterar dock att endast cirka 12
% av de 250 teknologerna hinner med att läsa även dessa arbetsmiljökurser
eftersom så många andra ämnesområden skall hinnas med under studieåren.

För närvarande pågår en diskussion inom skolan att öka andelen miljöämnen
och att göra dessa obligatoriska. Det rör sig ändå fortfarande om
marginella förändringar, även om syftet är gott.

Varje linjenämnd på tekniska högskolor är autonom, d.v.s. de har
oinskränkt rätt att själva besluta om utformning och tidsomfattning av de
ämnen, som skall läsas inom respektive yrkeslinje. Ett övergripande beslut
om förändring av studieplanen måste därför tas i högre instans för att en ny
ordning skall bli allmänt gällande.

På gymnasieskolornas 4-åriga tekniska linje förekommer arbetsmiljöanknuten,utbildning
i ämnet Samhällskunskap. Man läser då 2,5 timmar per
vecka under åk 1 och 2. Under åk 4 läser eleven Ergonomi mellan två och fyra
timmar per vecka.

De elever, som fortsätter även det fjärde året, har praktiktid med totalt 12
veckor ute på något företag. Vanligen förläggs dessa veckor i samband med
sommarlovet och då jämnt fördelade på loven under åk 3 och 4. Placeringen

praktikveckorna under året innebär att eleven tillbringar sin tid på en
arbetsplats under i huvudsak semestertid. Den ordningen ger därför små
möjligheter till en utbytesrik praktikperiod.

Sammanfattningsvis kan man konstatera, att det inte ägnas så särskilt
många timmar åt de viktiga arbetsmiljöfrågorna vid tekniska högskolor och i
gymnasier. Det är därför av yttersta vikt att berörda myndigheter uppmanas
att ta upp behovet av att en väsentligt större andel utbildningstimmar
fördelas till arbetsmiljöfrågor och arbetsvetenskap än vad som nu förekommer
vid landets tekniska högskolor och gymnasier.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildningstimmar i arbetsmiljöfrågor
och arbetsvetenskap vid tekniska högskolor och gymnasier.

Stockholm den 19 januari 1989

Sven-Åke Nygårds (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s) Anita Modin (s)

Björn Ericson (s) Bo Finnkvist (s)

Mot. 1988/89
Ub812

gotab 16579, Stockholm 1989

16