Minerallagen och miljöbalken

Motion 2000/01:N293 av Karin Svensson Smith m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Miljöbalksutredningen bör få i tilläggsdirektiv att samordna minerallagen
med miljöbalken i enlighet med vad i motionen anförs.
Minerallagen

Minerallagen har ändrats vid flera tillfällen under 1990-talet.
Prospektering av mineraler, som tidigare utförts av staten,
sköts sedan 1993 enbart av företag. Intresset att prospektera i
Sverige är stort. Bergmästaren, som ensam fattar beslut om
prospekteringstillstånd, har behandlat ca 200
prospekteringsansökningar per år. De flesta företag i
prospekteringsbranschen har någon form av blandat
svenskt-utländskt ägande. Boliden north atlantic natural
resources och Terra Mining heter några av aktörerna som
delvis ägs av amerikanska och kanadensiska intressen.

Opinion mot
minerallagen

Prospekteringsverksamheten har gett upphov till en kraftfull
opinionsbildning. Aktionsgruppen för en rättvis
mineralhantering (ARM) har många medlemmar spridda
överallt i landet där prospekteringsverksamhet pågår eller är
planerad. Ett centrum för protesterna finns i södra Småland
där Terra Mining mutat in ett stort område. Aktionerna för
att stoppa gruvbrytning på Österlen i Skåne har också varit
kraftfulla. Partierna i Region Skåne är eniga om att kräva en
lagändring så att inte minerallagen överskuggar alla andra
lagar. Kritiken av minerallagen har lett till en utredning med
uppgift att göra en översyn av lagen.

Maktaspekter på
minerallagen

Argumenten är av olika slag. Det finns markägare som anser
att besluten om prospekteringstillstånd kränker deras
äganderätt. Andra menar att minerallagen är en
bananrepubliklag som låter det transnationella kapitalet
exploatera naturtillgångar i sin ständiga jakt på profiter.
Bergmästarens makt strider mot de offentligrättsliga regler
som gäller för annan exploateringsverksamhet. Kommuner
och länsstyrelser har i princip inget inflytande på besluten.
Värnandet om kulturlandskapet har enat partierna i
Simrishamn och Tomelilla för en ändring av minerallagen.
Skyddet av jordbruksnäringen gör LRF kritiskt till
minerallagens utformning.

Minerallagen och miljön

Den viktigaste invändningen mot lagstiftningen och om hur
den utnyttjas är miljökonsekvenserna. Mark- och
vattenförstörelse samt avfallsberg och spridning av
kemikalier är konsekvenser av gruvdrift. Vad som händer
när dammar springer läck har erfarits i det spanska Coto
Donana samt på många andra ställen i världen. Sommarens
"incident" i Norrbotten är en del av samma mönster.
Kretsloppsprinciper samt alla rimliga definitioner av
kriterierna för en hållbar utveckling leder till att produktion
och konsumtion måste ställas om och baseras på förnybara
naturresurser. Besluten om prospektering och gruvtäkt måste
ställas i relation till den i regeringsförklaringar uttalade
strävan att Sverige ska vara ett föredöme vad gäller
ekologisk omställning.

Nyligen har meddelats förlängt undersökningstillstånd för ett område två
mil sydost om Växjö. Tidigare har Terra Mining i ett rutmönster tagit 196
stycken markprover i undersökningsområdet. ARM beskriver vad som
kommer att hända:

Även i fortsättningen kommer flera markprover att tas och
undersökningsdiken kommer att grävas. Dessa diken kan bli ett hundra
meter långa och måste gå igenom de lösa jordlagren för att komma ner
till berggrunden. Det innebär att de kan bli 10-20 meter djupa. Redan i
detta skede kan vi tala om en mycket kraftig markpåverkan med
åtföljande påverkan på grundvattnet. Undersökningsområdet det är fråga
om, Nöbbele 1 och 2 på sammanlagt 14 km2, avvattnas till största delen
mot väster. Vattnet går via Tegnabysjön, Torsjön och Lidhemssjön till
sjön Åsnen och sedan vidare till Mörrumsån och Pukaviksbukten.

Torsten Werner företräder 52 personer som bor intill det som
eventuellt blir en kaolingruva i det skånska Billinge. Han
beskriver minerallagen enligt följande:

De praktiska konsekvenserna av minerallagen är att ge företagen en
gräddfil så att de på undermåligt beslutsmaterial kan bestämma hur
samhällsutvecklingen ska se ut i 25 år framåt. Man talar om Agenda 21
och hållbar utveckling, men gruvbrytning är inget du kan backa tillbaka.

Behov av förändringar

Sverige har spelat en offensiv roll i det internationella
arbetet. FN-dokumenten om Agenda 21 och arbetet för en
hållbar utveckling har spelat en vital roll i kommunerna.
Miljölagstiftningen har samlats i en miljöbalk som markerar
en ambitionshöjning. I förhållande till detta ger minerallagen
ett opassande och ålderdomligt intryck. Prospektering och
brytning av mineraler borde hanteras enligt miljöbalken kap.
12 där redan berg-, grus- och stentäkt regleras. Utredningen
om minerallagen lämnade sitt betänkande den 2 oktober. De
förslag till ändringar av minerallagen som offentliggjordes är
dock inte tillräckliga för att komma till rätta med de
missförhållanden som skildras ovan. En översyn av
minerallagen motiveras även av behovet av att anpassa olika
samhällssektorer till de miljömål riksdagen har antagit.

Med hänvisning till det ovan nämnda föreslås riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att Miljöbalksutredningen bör få i tilläggsdirektiv att
samordna minerallagen med miljöbalken så att prospektering och
mineralbrytning jämställs med sten- och grustäkt vad gäller rättslig prövning.

Stockholm den 4 oktober 2000

Karin Svensson Smith (v)

Stig Sandström (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Tasso Stafilidis (v)

Claes Stockhaus (v)

Willy Söderdahl (v)

Lennart Värmby (v)

Gunilla Wahlén (v)