med anledning av skrivelse 1989/90:63 med 1989/90

Motion 1989/90:Ju14 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jul4

av Lars Werner m.fl. (vpk)

V F ’ Mot.

med anledning av skrivelse 1989/90:63 med 1989/90

redogörelse för tillämpningen av Jul4-15

terroristlagstiftningen

Terrorism är ingen ny företeelse utan har funnits i alla tider med mer eller
mindre raffinerade metoder. Terrorism kan indelas i tre huvudtyper:

A. Statsterrorism - då en stat använder våldsmetoder för att sprida skräck,
kuva och förtrycka sitt eget lands befolkning.

B. Gruppterrorism - då en extremistisk rörelse använder våld, hot eller
tvång som ett medel för sina politiska syften.

C. Individterrorism - då en person använder våld, hot eller tvång som ett
medel för sin egen politiska åsikt.

Gemensamt för alla dessa former av terrorism är att de använder våld, hot
eller tvång för sina syften och att det oftast drabbar oskyldiga personer.

Fruktan för terrorism är i vår tid mycket stor och givetvis med rätta eftersom
det rör sig om hot mot våra grundläggande mänskliga och demokratiska
värden. Detta innebär emellertid lika lite som i andra fall att avkall får göras
på grundläggande rättssäkerhetsprinciper, eftersom även sådana eftergifter
är ett hot mot demokratin.

Terroristbestämmelserna i utlänningslagen är unika, inget annat demokratiskt
land har liknande bestämmelser, vad gäller tvångsåtgärder och beslutsinstans.

Utlänningslagen innehåller inte några regler om rätt att överklaga ett av
regeringen meddelat beslut om utvisning eller om sådana föreskrifter som
ålagts den utvisade när hinder för utvisning föreligger. Det finns ej heller
möjlighet för en domstol att vid prövning av åtal enligt 23 § 1 stycket 3 terroristlagen
för överträdelse av sådan föreskrift att pröva om det fortfarande
finns grund för regeringens beslut.

Enligt 2 kap 9 § regeringsformen har svensk medborgare som har berövats
friheten med anledning av brott eller misstanke om brott rätt att få sin sak
prövad av domstol.

Utlänning här i riket är enligt 2 kap. 20 § regeringsformen likställd med
svensk medborgare vid tillämpning av 2 kap. 9 §. Högsta domstolen har
dock funnit att den s.k. kommunarresten inte kan anses som ett frihetsberövande
i regeringsformens mening.Och tvångsmedlet kommunarrest kan endast
användas mot utländsk medborgare.

De lagregler som således kan användas enbart mot invandrare finner man
i terroristlagen och gäller ”presumtiva terrorister”. Klassifiseringen av en
”presumtiv terrorist” bygger på två rekvisit för att terroristlagen skall gälla: 1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Jul4-15

- att det finns grundad anledning anta att personen tillhör eller verkar för
en farlig organisation eller grupp, och att det föreligger fara för att han
här i landet medverkar i terroristhandlingar.

- att avgöra om denna organisation kan befaras att här i riket använda våld
eller tvång för politiska syften.

Vilka organisationer eller grupper som skall anses vara farliga och anges
som terroristorganisation är ett politiskt beslut som regeringen fattar.

I december 1984 beslutade regeringen med stöd av terroristbestämmelserna
om utvisning av nio kurder med turkiskt medborgarskap och att Kurdistans
arbetarparti PKK är en terroristorganisation. PKK hade tre månader
tidigare i okt. 1984 inlett en väpnad kamp mot regimen i Turkiet, en väpnad
kamp som pågår fortfarande. De nio kurderna anses av regeringen bevisligen
vara medlemmar av Kurdistans arbetarparti något som de hela tiden förnekat.
Enligt de uppgifter som finns att få angående PKK kan ingen person
som är bosatt utanför Turkiet tillhöra den organisationen, däremot finns organisationer
som i exilländerna ekonomiskt stöder och sympatiserar med
PKK:s väpnade kamp i hemlandet.

I Sverige antas den organisationen vara en av de största kurdiska organisationerna
i dag.

I skrivelsen anges att PKK har iscensatt våldsbrott i andra europeiska länder,
något som vi inte lyckats få bekräftat.

Brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet är omfattande och rapporter om
tortyr och hungerstrejker i fängelser kommer ofta från Amnesty International.

I turkiska Kurdistan råder undantagslagar och övergreppen, av den 70 000
man stora specialstyrkan, mot befolkningen där är mycket omfattande.Den
väpnade konflikten med PKK innebär bl.a enligt tidningen Ikibine Dogru
som publicerade en kommuniké där det står att ”armén vid behov ska använda
kemiska vapen i form av gasbomber mot separatisterna.” Kommunikén
är undertecknad av den turkiske överbefälhavaren Necdet Öztorun.
Den turkiska armén avfolkar just nu ett gränsområde på 30 kvadratkilometer
för att hindra gerillan att röra sig fritt bland lokalbefolkningen.

Det är nu mer än fem år sedan regeringen fattade sitt beslut om PKK som
terroristorganisation och om de nio kurderna som presumtiva terrorister.

I samband med att regeringen beslutade att upphäva utvisningsbeslutet för
två av kurderna förekom tidningsuppgifter om att de övriga i ett regeringsmeddelande
fått beskedet att terroriststämpeln och kommunarresten kommer
att stå kvar så länge de inte öppet tar avstånd från PKK. Om dessa uppgifter
är sanna kvarstår utvisningsbeslutet av kurderna enbart på grund av
deras politiska åsikter.

Vpk anser att regeringen skall offentliggöra det material som ligger till
grund för dess ställningstagande angående PKK och att utvisningsbeslutet
för de övriga kurderna upphävs.Vårt ställningstagande till terroristlagen
återkommer vi till i samband med den proposition som kommer senare i vår.

Hemställan

Mot. 1989/90
Jul4

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rege

2

ringen bör offentliggöra det material som ligger till grund för ställ- Mot. 1989/90

ningstagandet att PKK utgör en sådan organisation som anges i 1 § Jul4

terroristlagen.

Stockholm den 2 februari 1990

Lars Werner (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Ylva Johansson (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

3