med anledning av skrivelse 1989/90:45 om ett nytt avgiftssystem inom livsmedelskontrollen

Motion 1989/90:Jo4 av Lennart Brunander m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo4

av Lennart Brunander m. fl. (c)

med anledning av skrivelse 1989/90:45 om
ett nytt avgiftssystem inom
livsmedelskontrollen

Riksdagen har beretts tillfälle att anlägga synpunkter på förslaget angående
finansieringen av livsmedelskontrollen. 1 skrivelsen föreslås att en fast årlig
avgift tas ut av varje livsmedelshanterande företag. Livsmedelsverket skall
vara central tillsynsmyndighet. Kommunerna skall ta in avgifterna och betala
in 13% av avgifterna till livsmedelsverket.

Centern har länge krävt en effektivare kontroll av livsmedel för att redlighet
i utbudet skall kunna upprätthållas. Riksdagen beslöt våren 1989 om en
ny livsmedelskontroll. Det var i många stycken ett bra beslut, och det är nu
viktigt att gå vidare för att kontrollen verkligen genomförs.

Staten har under senare tid decentraliserat verksamhet till kommunerna.
Detta är en positiv utveckling. Förslaget om finansieringen av livsmedelskontrollen
verkar dock i motsatt riktning. Livsmedelsverket kommer att få
besluta om såväl systemet som beloppet för kontrollen. Kommunerna skall
sedan ta in avgifterna och därefter redovisa underlaget och pengarna till livsmedelsverket.
Det leder till en ökad byråkratisering inom kommunerna.
Detta system måste avvisas.

Centern accepterar att en fast årlig tillsynsavgift tas ut av företagen. En
årlig avgift från företagens sida förutsätter dock att företagen kan påräkna
antingen kontroll eller rådgivning varje år i utbyte för avgiften. Enligt vår
mening är det inte tillfyllest att företagen över ett antal år i genomsnitt kommer
att erbjudas kontroll och rådgivning varje år.

I propositionen föreslås att den lägsta avgift som skall tas ut blir 1500 kronor.
I livsmedelsverkets utredning i frågan konstateras att myndigheten har
rätt att ta ut en lägre avgift än 1 500 kronor för företag som sysselsätter högst
en årsarbetskraft. För många mindre företag, t. ex. små butiker i glesbygd
och kvartersbutiker i städer är en avgift på 1 500 kronor hög. Det är också
tveksamt om de kommer att ”utnyttja” myndigheterna till denna kostnad.
Det blir snarast en skatt i deras fall. Centern kräver därför att riksdagen beslutar
i enlighet med livsmedelsverkets förslag, dvs. att myndigheten ges
möjlighet att ta ut en betydligt lägre avgift. Avgiften skall motsvara den arbetsinsats
myndigheten utför.

Vi föreslår att kommunerna själva skall få besluta om och ta ut avgifter
för den verksamhet de verkligen bedriver. Den statliga kontrollverksamheten
som livsmedelsverket utför bör finansieras med en statlig avgift.

I den män livsmedelsverket inte kan finansiera sin egen verksamhet så får

statliga budgetmedel tillskjutas. Det innebär att vi yrkar avslag på förslaget
om att överföra medel från kommunerna till livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har bedömt att avgiftsbeloppet innefattar en osäkerhet
på +/— 20 miljoner kronor. Det är en betydande del av det beräknade beloppet
på 81 miljoner kronor. Det är därför mycket osäkert att räkna med 81
miljoner kronor i avgiftsuttag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om överföring av pengar
från kommunerna till livsmedelsverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en fast
årlig avgift inom livsmedelskontrollen måste knytas till en årlig kontroll
av och/eller rådgivning till företagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avgifterna
för företag med upp till en årsarbetskraft skall vara på ett belopp
lägre än 1 500 kronor.

Stockholm den 16 november 1989

Sven-Olof Petersson (c)
Göran Engström (c)
Silwa Cedell (c)

Karin Starrin (c)

Lennart Brunander (c)
Stina Gustavsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1989/90
Jo4

10