med anledning av skr. 1999/2000:106 Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan

Motion 1999/2000:Ju30 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

Regeringen redogör i sin skrivelse 1999/2000:106 Reformeringen av
domstolsväsendet - en handlingsplan för den framtida domstolsorganisa-
tionen framför allt vad gäller underrättsorganisationen och domstolarnas
inre arbetsorganisation.
Syftet med reformarbetet är att skapa en flexibel och därmed mindre sårbar
organisation. Arbetsuppgifterna ska renodlas så att enbart den dömande
verksamheten blir kvar. Domarna ska ges möjlighet att specialisera sig
medan andra yrkesgrupper som exempelvis domstolssekreterarna ges mer
kvalificerade arbetsuppgifter. En bred rekrytering av ordinarie domare
föreslås. Advokater, åklagare och jurister från näringslivet har erfarenheter
och kompetens som bör kunna tas tillvara. Regeringen föreslår också att
rekryteringen av nämndemän ska ses över så att också andra grupper
attraheras av uppgiften. En ny domstolsorganisation med större domkretsar
presenteras. Flera mindre tingsrätter försvinner helt eller kvarstår endast som
kansliorter. Regeringens skrivelse är den första i raden av redogörelser i
denna fråga som kommer att lämnas till riksdagen.

Kristdemokraterna vill i denna motion lämna synpunkter på den redo-
görelse regeringen presenterar i sin skrivelse. Vi vill även ta upp det sätt på
vilket reformarbetet av domstolsväsendet bedrivits.

Reformeringen av domstolsväsendet samt riks-
dagens och regeringens roller i förändringsarbetet

I vårt demokratiska samhälle är domstolarnas rättsskipande verksamhet
mycket viktig. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på
ett rättssäkert och effektivt sätt och avkunna dom inom rimlig tid. Ett
rättssamhälle kräver fungerande domstolar.

Regeringens reformering av domstolsväsendet har äventyrat tingsrätternas
fortbestånd. Flera små tingsrätter har erhållit så magra anslag att
verksamheten knappast kan fortgå. Flera domare vågar inte gå i pension
eftersom deras tjänster inte tillsätts på nytt och domstolens fortsatta existens
härmed äventyras. På andra orter har en lagman fått ta över ansvaret för flera
tingsrätter. Regeringen har, med hjälp av en rad olika åtgärder, på så sätt
skapat förutsättningar för att lägga ned de mindre tingsrätterna. En reform
man inte lyckats med på parlamentarisk väg. Domstolskommittén, som hade
i uppgift att minska landets 97 tingsrätter till 43, mötte så starkt motstånd
ute
i landet att regeringen fick dra tillbaka kommitténs direktiv. Regeringen har
funnit nya vägar att driva igenom sina nedläggningsförslag, vilka vi är starkt
kritiska mot. I den aktuella skrivelsen redogör regeringen för riksdagen hur
reformeringen av domstolsväsendet kommer att fortskrida. Riksdagens
möjligheter att påverka utvecklingen är mycket begränsade. Idag regleras
antalet tingsrätter och platsen för var en tingsrätt ska vara förlagd i
förordning. Kristdemokraterna anser att dessa frågor ska regleras i lag.

Renodling av arbetsuppgifter

Regeringen föreslår i sin skrivelse att ytterligare arbetsuppgifter ska föras
över från domstolarna till andra myndigheter. I detta fall gäller det
inskrivning av Sjöfartsregistret som ska flyttas från Stockholms tingsrätt
till Sjöfartsverket och företagshypotek som ska flyttas från Malmö
tingsrätt till Patent- och registreringsverket. Kristdemokraterna godtar
detta förslag.

Tidigare har regeringen i en proposition föreslagit att inskrivnings-
verksamheten ska koncentreras till sju inskrivningsmyndigheter och att
bouppteckningsverksamheten överförs till skattemyndigheten. Kristdemo-
kraterna anser att detta är ett slag mot de mindre tingsrätterna och var emot
regeringens förslag.

Kristdemokraterna anser att inskrivningsmyndigheterna även fortsättnings-
vis ska knytas till tingsrätterna. Vi vill inte att arbetet ska koncentreras
till sju
enheter utan ser den här verksamheten som en god service till medborgarna.
När frågan var aktuell 1997 beräknades en omläggning av inskrivnings-
myndighetens verksamhet till lantmäteriet kosta minst 79 miljoner kronor. Vi
anser inte heller att bouppteckningsverksamheten ska överföras till skatte-
myndigheten.

Att inskränka antalet tingsrätter som har inskrivningsmyndigheter och att
överföra inregistrering av bouppteckningar till skattemyndigheterna är inte
godtagbart. Verksamheterna fungerar väl och innefattar ett värdefullt inslag
som underlag för tingsrätternas kompetens. Uppgifterna sköts på ett
kvalificerat och kompetent sätt med inslag av närhet och tillgänglighet till
gagn för den rättssökande allmänheten. Därutöver bidrar förfarandet till att
skapa en stor tilltro till domstolarnas verksamhet.

Renodlingen av domarrollen behöver inte drivas så långt som regeringen
föreskriver. En domstol har även andra viktiga uppgifter i samhället där
betydelsen utav att beslutet utformas på ett ojävigt och självständigt sätt
väger mycket tungt. Detta gäller t.ex, som ovan nämnts, inskrivnings-
verksamheten beträffande fast egendom och registrering av bouppteckningar.
Synpunkten gäller också utseende av konkursförvaltare. Denna sakom-
ständighet kan sedan kompletteras med att det är värdefullt att domstolarna
får behålla uppgifter som möjliggör att tingsrätter inte läggs ner för att de
blir
för små.

Rekrytering av domare

Kristdemokraterna har under många år hävdat värdet av att kunna
rekrytera domare från t.ex. åklagarkåren och advokatväsendet. I den
aktuella skrivelsen påpekas att rekryteringen av ordinarie domare måste
breddas. Vi stödjer detta förslag. Att ha erfarenheter från näringslivet
eller som partsföreträdare är oerhört värdefullt. De ärenden som
behandlas i domstolen reflekterar dagens samhälle. En rörlighet på
arbetsmarknaden för domare kan bidra till kompetenshöjning och en
attraktiv karriär. I mål som rör ekonomisk brottslighet kan t.ex.
konkursförvaltare bidra med ovärderlig kunskap.

Rekrytering av nämndemän

Regeringen avser att behålla nämndemannainstitutet men kommer att ta
initiativ till att säkerställa en allsidig rekrytering. Enligt uppgifter från
Justitiedepartementet söker man särskilt efter egna företagare, ungdomar
och invandrare.

Kristdemokraterna menar att kompetensen inom domstolarna ska
tillgodose de krav som kan ställas för att tillförsäkra en rättssäker dom.
Lagfarna domare samt nämndemän ska därför få möjlighet till fortbildning
för att få kunskaper om nya lagar och förhållanden i samhället. Antalet
nämndemän ska inte reduceras. Nämndemännens arvoden måste ses över
ytterligare. Vi anser att nämndemännen ska representera hela befolkningen.
Det bör vara en självklarhet att kvinnliga nämndemän finns med i rätten när
mål som rör våldtäkter, sexuella övergrepp och vårdnadstvister ska avgöras.

En grupp i samhället som helt har förbisetts är hemarbetande föräldrar,
oftast mammor. En hemarbetande mamma som får ett nämndemannauppdrag
kan inte få någon ersättning för förlorad arbetsinkomst eftersom hon inte har
någon inkomst av tjänst. Hon måste för att kunna sitta i domstolen ordna
barnomsorg. Hur ska det låga arvodet, minus skatt, kunna täcka kostnaderna
för barnomsorgen? Vi menar att det är angeläget att nämndemännen
representerar hela befolkningen. Kristdemokraterna vill att regeringen ser
över ersättningen till nämndemannakåren ytterligare. Vi vill även att
ersättningen ses över så att en generell ersättning för barnomsorgskostnader
till hemarbetande föräldrar kan införas.

Tingsrätternas framtid

Kristdemokraterna anser att antalet tingsrätter i princip ska behållas. En
nedlagd domstol innebär att advokater, åklagare och poliser försvinner
från orten. Det är riktigt att domstolen bemanningsmässigt inte får bli för
liten för att erforderlig kvalitet ska upprätthållas. Förslagsvis bör
domstolen ha arbete för 3-5 ordinarie domare. För att erhålla erforderligt
underlag för detta antal aktörer bör man t.ex. kunna ändra domkretsarna
och överföra vissa förvaltningsmål till tingsrätterna. På sikt bör de
allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna slås ihop.

Det är inte riktigt att man genom att lägga ner vissa domstolar uppnår en
bättre kvalitet. Det är en villfarelse att den marginella ökning som sker av
antalet domare medför att man kan uppnå någon högre grad av specialisering
i den allmänna tingsrätten.

Där specialiseringskravet gör sig särskilt gällande inom affärsjuridik och
ekobrottmål samt större konkursmål bör särskilda handelsrätter inrättas. Det
är lika bra att erkänna att den erforderliga specialiseringen aldrig kan
erhållas
i de allmänna domstolarna. Samtidigt kan man notera att de allmänna
domstolarna fungerar mycket väl när det gäller att döma i allmänna mål.

Det är ett oavvisligt krav att en domstol har en egen identitet och integritet.
Detta utifrån domstolens särställning i det demokratiska rättssamhället. När
det gäller integritet omfattar detta all personal, verksamhetsort, arbets-
reglemente, ledning m.m. Domstolen kan tänkas ha förrättningar på andra
ställen än huvudorten vilket har varit fallet i Sverige i alla tider då man haft
tingsställen utanför domstolens stationeringsort. Däremot är det inte lämpligt
att ha kanslier på olika ställen eller att på annat sätt dela upp domstolen,
t.ex.
så att flera domstolar har en gemensam chef. Att domstolen har förrättningar
utanför huvudorten behöver inte innebära något argument för att en mindre
tingsrätt kan läggas ner.

Huvudfrågor för ett framtida domstolsväsende

Rent allmänt gäller att domstolarnas dömande verksamhet inte sker
tillräckligt snabbt. Genomströmningstiden av mål och ärenden måste
ökas märkbart. Kvaliteten på avgörandena kan även i vissa fall
ifrågasättas. Det är viktigt att framhålla att en utvecklad stat alltid måste
ha ekonomi för att upprätthålla ett väl fungerande domstolsväsende som
är ett oavvisligt inslag i en rättsstat. Att skipa rätt kräver tid för
överväganden, vilket kommer till uttryck i den gamla domarregeln
"Domaren skall icke vara för hastig till att döma, förrän han saken väl
begrundat haver, ty en hastig dom är sällan god och rätt". Enkla och
kontrollerbara ekonomiska kriterier går ej att applicera på
domstolsväsendet. Övergripande krav kan endast vara att domstolarna
självständigt ska skipa rätt av hög kvalitet inom rimlig tid. Verksamheten
har alltså anspråk på de ekonomiska resurser som erfordras för dessa
mål.

För att öka domstolarnas ändamålsenliga uppgift i samhället krävs att de
allmänna domstolarna slås ihop med förvaltningsdomstolarna. Härigenom
uppnås ett kvalitetsmässigt enhetligt rättsliv med lokal förankring.

Det är viktigt att inse att det väsentliga inslaget i den dömande verk-
samheten är förhandlingarna inför domstol och överläggningen till dom.
Huvudprincipen - muntlighet, omedelbarhet och koncentration - som gäller i
svensk process ska värnas. Detta innebär att telefon- och videokonferenser
och liknande tekniska inslag i huvudförhandling ska användas restriktivt.
Självfallet ska domstolsväsendet ta till sig all teknisk utveckling som är
möjlig men detta får inte ske på bekostnad av ovan angivna principer.

Det ökade antalet inställda huvudförhandlingar är ett stort problem idag.
Detta kan förhindras genom att delgivningsförfarandet privatiseras med hjälp
av enskilda auktoriserade stämningsmän och att effektiva åtgärder vidta mot
dem som obstruerar det rättsliga förfarandet genom att inte inställa sig till
rättegångsförhandling. Givetvis kan dessa förhållanden inte åtgärdas genom
att ge avkall på fundamentala processuella principer som muntlighet,
koncentration och omedelbarhet.

Det är väsentligt att Domstolsverkets verksamhet enbart syftar till att
biträda domstolarna med ren serviceverksamhet. Domstolarnas självständig-
het får inte äventyras genom verkets agerande.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag som
reglerar frågan om antalet tingsrätter och var dessa skall vara förlagda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att antalet tingsrätter i princip behålls,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inskrivnings- och bouppteckningsverksamheten,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till arvoden för
nämndemännen inklusive barnomsorgskostnader för hemarbetande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att slå ihop de allmänna domstolarna med
förvaltningsdomstolarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av särskilda handelsrätter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om telefon- och videokonferenser och liknande
tekniska inslag i huvudförhandling,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att privatisera delgivningsförfarandet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Domstolsverkets uppgift att biträda domstolarna
med ren serviceverksamhet.

Stockholm den 11 maj 2000

Ragnwi Marcelind (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Magda Ayoub (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Dan Kihlström (kd)

Maria Larsson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Björn von der Esch (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)