med anledning av prop. 1989/90:106 om uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien

Motion 1989/90:Sk49 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:106 om
uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet mellan
Sverige och Belgien

Mot.
1989/90
Sk49—50

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att dubbelbeskattningsavtalet
mellan Sverige och Belgien sägs upp med verkan från den 1 januari

1991.

Det måste, enligt vår mening, anses uppseendeväckande att Sverige, som
söker ett närmande till EG, säger upp ett skatteavtal med en EG-stat i stället
för att ytterligare försöka lösa frågan avtalsvägen, i synnerhet som Sverige
vunnit gehör för kraven på ändringar i fråga om realisationsvinst och förmögenhet.
Det huvudsakliga skälet till det svenska kravet att omförhandla dubbelbeskattningsavtalet
torde nämligen vara att en svensk med hemvist i Belgien
med nuvarande regler kan avyttra fast egendom i Sverige och svenska
aktier utan att den realisationsvinst som därvid uppkommer kan beskattas i
Sverige. Någon liknande realisationsvinstbeskattning finns inte i Belgien.

En annan fråga som enligt vår uppfattning inte får motivera en avtalsuppsägning
är att Belgien inte gått med på de svenska villkoren för att från
svensk beskattning undanta utdelning som belgiskt bolag lämnar till svenskt
bolag. Från svensk sida krävs att den underliggande vinsten varit föremål för
en beskattning som är likartad den som svenska bolag underkastas.

Samma synsätt återfinns i det nya nordiska avtalet, dock med en avgörande
skillnad. I det nordiska avtalet krävs att vinsten i dotterbolaget underkastas
en allmän inkomstskatt i hemlandet (eller i tredje stat) och att den
faktiska beskattningen inte i avsevärd grad avvikit härifrån. Man jämför
alltså dotterbolagets faktiska beskattning med det gängse skattesystemet i
hemlandet. I förhandlingarna med Belgien vill man däremot att jämförelse
skall ske med svensk bolagsbeskattning enligt samma regler som gäller eventuell
delägarbeskattning av utländska bolag från länder med vilka Sverige
inte har dubbelbeskattningsavtal.

Uppsägningsförfarandet kan leda till ett avtalslöst tillstånd, vilket skulle
vara till avsevärd skada för svensk industri som har mycket stora investeringar
i Belgien. Svenska moderbolag får då betala full källskatt på utdelningar
med 25 %. Utdelningen blir samtidigt skattepliktig i Sverige för det
mottagande bolaget även om viss lindring kan ske genom möjlighet till dispensförfarande.
Royalties och räntor beläggs också med 25 % belgisk källskatt.
Sådana inkomster beskattas också i Sverige med avräkning för den utländska
skatten. Begränsningsregler kan dock medföra att full avräkning
inte kan erhållas, varjämte likviditets- och ränteförluster uppstår. 1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk49-50

Mot. 1989/90
Sk49

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:106,

2. att, om yrkandet under 1. inte vinner riksdagens bifall, riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av övergångsregler
vid ett eventuellt avtalslöst tillstånd.

Stockholm den 13 mars 1990

Bo Lundgren (m)

Hugo Hegeland (m) Karl-Gösta Svenson (m)

Knut Wachtmeister (m) Ewy Möller (m)

Ingegerd Troedsson (m) Margit Gennser (m)

Vissa skattefördelar som svenska så kallade coordination centers har i Belgien
kommer då också att försvinna.

Ett avtalslöst tillstånd medför även kostnadsökningar för belgiska investeringar
i Sverige i form av 30 procents kupongskatt och svensk företagsskatt
på utgående royalties. Detta uppmuntrar naturligtvis inte till belgiska investeringar
i Sverige.

Enligt vår uppfattning kan ett godkännande av uppsägningen av dubbelbeskattningsavtalet
skada Sveriges ekonomi, varför propositionen bör avslås.
Skulle detta inte vinna riksdagens bifall bör sådana övergångsregler
skapas att ett eventuellt avtalslöst tillstånd inte drabbar Sveriges näringsliv.

2