med anledning av prop. 2000/01:50 Kreditupplysningslagen och dataskyddsdirektivet

Motion 2000/01:Fi14 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samtliga felaktiga uppgifter som tagits in i en
kreditupplysning skall rättas eller kompletteras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla som finns i KFM:s register skall få en underrättelse om
detta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte behöva kvarstå i KFM:s register långt efter det att en
skuld är slutbetald.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om när betalningsföreläggande mellan näringsidkare skall lämnas
till UC.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den som lämnar en kreditupplysning innehållande uppgift
om att mål om betalningsföreläggande har inletts skall ange om
svaranden har bestritt ansökan.

Bakgrund

Förslagen i regeringens proposition (2000/01:50) syftar till en anpassning
av kreditupplysningslagen till EG:s dataskyddsdirektiv och till
personuppgiftslagen. De lagändringar som föreslås skall ge förstärkningar
av den enskildes integritetsskydd.

I propositionen föreslår regeringen att uppgifter om fysiska personer
endast får samlas in för kreditupplysningsändamål. Personuppgiftslagen
rörande uppgifter om fysiska personer föreslås fortfarande vara tillämplig på
kreditupplysningsverksamhet. Kreditupplysningslagen bör således inte
innehålla heltäckande reglering, och sålunda har kreditupplysningsföretagen
att följa både kreditupplysningslagen och personuppgiftslagen.

Regeringen föreslår vidare att det, i samband med
kreditupplysningsverksamhet också i fortsättningen, skall vara tillåtet att
behandla registrerade personuppgifter utan samtycke av den registrerade. Den
registrerade skall inte heller kunna motsätta sig viss behandling av uppgifter
eller utlämnande av vissa uppgifter.

Vidare föreslår regeringen bl.a. att känsliga uppgifter om t.ex. hälsa och
medlemskap i fackförening inte får behandlas i kreditupplysningsverksamhet.
Den s.k. treårsregeln skärps och anpassas till gallringsregeln, vilket innebär
att uppgifter alltid skall gallras bort så snart det inte längre är nödvändigt
att
lagra dem, vilket kan vara inom en kortare tid än tre år. Bestämmelserna om
rättelse av uppgifter skall omfatta inte endast felaktiga och missvisande
uppgifter utan även uppgifter som annars har behandlats i strid med lagen.

Förslagen i propositionen otillräckliga

Det är vår bestämda uppfattning att behovet av en fungerande och effektiv
kreditupplysningsverksamhet är stort och en nödvändighet för hela vårt
kreditväsende. Samtidigt måste personers integritetsställning så långt det
är möjligt garanteras.

Vi stöder många av förslagen i propositionen, som i vissa fall stärker
personers integritetsställning, samtidigt som en effektiv
kreditupplysningsverksamhet garanteras.

Förslaget om att bestämmelser om rättelse av uppgifter utöver felaktiga
och missvisande uppgifter även skall inkludera uppgifter som annars har
behandlats i strid med lagen, t.ex. känsliga uppgifter som har lagrats trots att
det inte är tillåtet, är ett steg i rätt riktning, men är enligt vår mening ej
tillräckligt. Enligt propositionen inkluderas inte uppgifter som visserligen är
felaktiga men som samtidigt av kreditupplysningsföretagen anses sakna
betydelse för en bedömning av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt
hänseende. Vi anser att det är den registrerades uppfattning som skall vara
avgörande och att han eller hon har rätt att kräva att alla uppgifter skall vara
riktiga och sanningsenliga. Sålunda bör samtliga felaktiga uppgifter som
tagits in i en kreditupplysning rättas eller kompletteras, och tillställas alla
dem som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgifterna, när
den enskilde så önskar.

Vi saknar dessutom i propositionen vissa förslag som skulle öka
rättssäkerheten ytterligare vid kreditupplysning. Vi anser att alla som ingår i
kronofogdemyndighetens (KFM:s) register skall informeras om att så är
fallet. Enligt gällande lag är det endast de som har en skuld som uppgår till
minst 100 kronor som erhåller information om att skuld kvarstår. I denna
fråga hänvisas till enskild motion till riksdagen (2000/01:Fi705) av Carl
Fredrik Graf (m).

Vi anser vidare att tidsperioden efter det att en skuld är betald tills
uppgiften stryks ur KFM:s register bör kortas ned. Idag stryks uppgiften ur
registret tre år efter det att skulden är betald för fysiska personer och fem år
efter det att skulden är betald för juridiska personer. Även i denna fråga
hänvisas till ovanstående inlämnad motion (2000/01:Fi705).

Vidare anser vi att även näringsidkare bör ges rätten att ta ställning till ett
betalningsföreläggande innan denne hamnar hos Upplysningscentralen. Idag
är den rätten endast förbehållen privatpersoner. Vi hänvisar än en gång till
tidigare angivna motion (2000/01:Fi705).

På senare år har problemen med s.k. annonsskojerier blivit allt större.
Vissa företag försöker tilltvinga sig betalning genom hot om att den påstådda
kunden annars kommer att hamna i Justitia med en anmärkning om att
ansökan om betalningsföreläggande har ingivits. Någon uppgift om vilken
inställning svaranden har till ansökan anges i regel inte i upplysningen. I
syfte
att göra kreditinformationen tydligare bör en bestämmelse införas om att den
som lämnar en kreditupplysning innehållande uppgift om att mål om
betalningsföreläggande har inletts ska ange om svaranden har bestritt
ansökan. Kronofogdemyndigheten måste då naturligtvis åläggas att utlämna
sådan information.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om vad som ovan
angivits i motionen.

Stockholm den 19 januari 2001

Gunnar Hökmark (m)

Lennart Hedquist (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Anna Åkerhielm (m)

Gunnar Axén (m)

Catharina Hagen (m)

Per Bill (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Margit Gennser (m)

Lars Tobisson (m)