med anledning av prop. 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet

Motion 2000/01:Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om en förlängning av
föräldrapenningen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om en lagfäst arbetstidsförkortning.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om kontaktdagar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förslagen kan leda till nackdelar ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv och därför bör utredas närmare.

Motivering

I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och
föräldraledighet lägger regeringen förslag om ändringar i
lagen om allmän försäkring och föräldraledighetslagen. I
propositionen föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30
dagar med ersättning motsvarande den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), varav 60 dagar
reserveras för vardera modern respektive fadern (en extra
pappamånad).

I propositionen föreslås också att en ny förmånsnivå motsvarande en
åttondels förmån införs i föräldraförsäkringen, och att denna förmån kopplas
till en motsvarande rätt till ledighet i föräldraledighetslagen.

Därtill kommer nya förmåner inom den tillfälliga föräldrapenningen.
Dessa ersättningar utgår vid tillfällig ledighet, vilka är relaterade till
barnet.
Regeringen avser att låta modern överlåta de tillfälliga pappadagarna i
samband med födelse eller adoption till annan än den biologiska fadern.
Därtill avser regeringen att ge en annan försäkrad rätt att vårda ett barn och
därmed erhålla tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder inte kan vårda
sitt barn på grund av egen sjukdom eller smitta. Den tredje nya förmånen
inom den tillfälliga föräldrapenningen består av att föräldrar som avstår från
förvärvsarbete i samband med besök i skola eller fritidshem skall få rätt till
tillfällig föräldrapenning under en dag per barn och år för barn som fyllt sex
men inte tolv år.

Dessutom avser regeringen att stärka försäkringsskyddet vid plötslig
spädbarnsdöd.

Slutligen avser regeringen att lösa en eventuell tvist mellan arbetstagare
och arbetsgivare om hur en förkortning av arbetstiden skall ske, genom att ge
arbetstagaren tolkningsföreträde.

Moderat familjepolitik på
kort respektive lång sikt

Den svenska familjen är i dag omgärdad av detaljregleringar
och understöd, vilket inskränker föräldrarnas möjlighet att
utforma sina barns uppväxt på det sätt som de finner vara
bäst. Moderata Samlingspartiet anser att familjen skall ges
ökad frihet. Därför avvisar vi regeringens proposition på
principiella grunder och efterfrågar i stället en annan
familjepolitisk inriktning. Trots att vi eftersträvar en annan
familjepolitik än den som ligger till grund för förslagen i
propositionen finns det fördelar med tre av förslagen, inom
ramen för befintliga system för föräldrapenning och
försäkringsskydd.

Det är positivt att våra förslag om att de tillfälliga pappadagarna skall
kunna överlåtas av modern på annan försäkrad än den biologiska fadern har
vunnit gehör. Den föreslagna utvidgningen av rätten till tillfällig
föräldrapenning i samband med vård av sjukt barn av annan än föräldern är
också bra. Slutligen noteras att försäkringsskyddet vid plötslig spädbarnsdöd
förbättras, vilket är positivt, då det inte finns anledning att ytterligare
förvärra
situationen för de föräldrar som drabbats av en tragedi.

Regeringens förslag förtar icke desto mindre det faktum att de föreslagna
ändringarna inom föräldraförsäkring och föräldraledighet utgör ytterligare
detaljstyrning och omyndigförklarande av föräldrarna. På lång sikt måste
familjens beroendeställning till staten brytas och ersättas av en radikalt annan
familjepolitik där familjens frihet sätts i centrum. Det är en självklarhet att
föräldrarna genom sitt föräldraskap är mest engagerade och mest intresserade
att värna det egna barnets välfärd och positiva utveckling. Därför måste alltid
föräldrarna ges huvudrollen i sina barns liv.

Den nuvarande familjepolitiska lösningen innebär att standardiserade
offentliga åtgärder sätts i centrum. Familjen underkastas en omfattande
beskattning och det minskade konsumtionsutrymmet åtgärdas därefter med
generella bidrag, men också inkomstprövade bidrag, samt standardiserade
barnomsorgslösningar för att familjerna skall kunna uppfylla sin
föräldragärning. Nackdelen med denna politik är att man skapar marginal-
och inlåsningseffekter, vilka fångar barnfamiljer i fattigdomsfällor.
Familjepolitiken kan inte fortsättningsvis beröva människor ekonomiska
resurser genom beskattning för att sedan rätta till utsatta familjers ekonomiska
situation genom riktade bidrag, vilka i sin tur riskerar medföra nya
marginaleffekter. Förändringen av den framtida familjepolitiken måste därför
vara betydligt mer omfattande och radikal. Det innebär att en förändring
samtidigt skall avse både familjepolitiken och hushållens beskattning.

Vår familjepolitik syftar inte till att lägga barnfamiljernas liv till rätta,
utan
snarare låta dem själva bestämma över de ekonomiska resurserna i så stor
omfattning som möjligt. Det innebär att vi vill låta barnfamiljerna behålla så
mycket som möjligt av sina inkomster. För att kunna se till barnens bästa
måste föräldrar ges ekonomiskt utrymme, vilket inte sker genom omfattande
beskattning.

Låt föräldrarna själva
bestämma

Den av regeringen föreslagna förlängningen av
föräldrapenningen inskränker föräldrarnas möjlighet att
själva bestämma hur länge barnen skall vara hemma. Det är,
enligt vår uppfattning, inte lämpligt att försöka styra
föräldrarnas uttag av föräldrapenningen genom att tvinga
endera föräldern att ta ut minst 60 dagar. Vi anser att
föräldrarna själva skall bestämma hur de skall disponera
tiden med barnen.

Vi vill öka möjligheten för föräldrar att vara lediga för att vara hemma
med sina barn. För att uppnå detta måste föräldrar ha rätt ekonomiska
förutsättningar, vilket dagens skatte- och bidragssystem omöjliggör. Med
nuvarande skatteuttag är föräldrar beroende av det allmänna, och därmed
saknar de frihet att själva skapa trygghet för familjen. För att föräldrar skall
kunna skapa ekonomisk trygghet vid familjebildning, och inte vara i
beroendeställning till det allmänna, vill vi införa ett skatteavdrag för barn
och
tillsammans med de övriga borgerliga partierna ett barnomsorgskonto. Vi vill
också höja garantibeloppet i till 120 kronor om dagen. Vi avslår därför
regeringens förslag att införa en extra månad i föräldraförsäkringen.

Obalanserad förmånsnivå

I propositionen föreslår regeringen att en ny förmånsnivå
motsvarande en åttondels förmån införs i
föräldraförsäkringen. Detta innebär att en arbetstagare får
möjlighet att reducera arbetstiden med en timma per dag. Vi
har som utgångspunkt att arbetstidens längd bör vara en
avtalsfråga mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsgivare
och arbetstagare är bäst skickade att själva komma överens
om hur omfattande ledigheten skall vara och när den skall
tas ut. Därför bör inte staten detaljreglera hur arbetstiden
skall disponeras på så sätt som sker genom de föreslagna
förändringarna.

Allt sedan 1970-talet vet vi att den här typen av tvingande åtgärder ofta
förfelar sitt syfte. Näringslivet, och då främst de små företagen, ställs inför
nya belastande administrativa rutiner. Därtill utgör den föreslagna förmånen
ett främmande inslag i socialförsäkringssystemet då åttondelsförmånen inte
stämmer överens med sjukförsäkringens uppdelning i fjärdedelar. Regeringen
har valt att införa denna nya förmånsnivå inom föräldraförsäkringen i strid
med de uppenbara olägenheter som framkommit under utredningsarbetet.

Vi vill framhålla att den föreslagna förmånen riskerar att motverka
jämställdhetssträvandena på arbetsmarknaden genom att kvinnor i egenskap
av presumtiva mödrar riskerar att få en relativt försvagad ställning på
arbetsmarknaden i förhållande till andra arbetstagare.

Mot bakgrund av vad som ovan anförs om att den nya förmånsnivån är
detaljstyrande, saknar motsvarighet inom sjukförsäkringssystemet och
reglerar en fråga som torde regleras genom avtal mellan arbetsgivare och
arbetstagare, avslår vi förslaget.

Kontaktdagar

Regeringens förslag om kontaktdagar är onödigt eftersom
det redan finns möjlighet för föräldrar att begära ledighet i
samband med besök i barns skola eller fritidshem. Det
innebär att möjligheten att ta ledigt för att besöka barnen i
deras vardagliga miljö redan existerar och därför innebär
återinförandet av kontaktdagarna att staten med
detaljstyrning försöker styra föräldrar att disponera sin
ledighet i enlighet med regeringens ambitioner. Vår
ståndpunkt är att föräldrarna är bäst kvalificerade att själva
avgöra hur de vill disponera sin ledighet, och därför avslår vi
förslaget.

Avtal i stället för lag vid
tvist om ledighet

När föräldrar önskar minska arbetstiden med en fjärdedel
under barnets åtta första år skall arbetstagaren inte längre
behöva visa på att detta medför en påtaglig störning, utan
detta skall fortsättningsvis åligga arbetsgivaren. När det
gäller uttaget av delledigheten är regeringens ambition att
arbetstagarens behov skall få ökat genomslag genom att
arbetsgivares rätt att leda verksamheten och förlägga
ledigheten inskränks. Det är vår fasta övertygelse att
förläggning av delledighet är en fråga som arbetstagare och
arbetsgivare kan komma överens om. I den mån
meningsskiljaktighet uppstår om förläggning av ledighet
torde detta kunna regleras genom avtal. Ur vårt perspektiv
bör arbetsgivare och arbetstagare ha lika stor möjlighet att
påverka anställningens utformning genom avtal.

Moderata Samlingspartiet förordar en annan utformning av arbetsrätten än
den befintliga och därför motsätter vi oss inte förslaget om att arbetsgivare
skall åläggas bevisbördan för att arbetstagarens önskemål om delledighet kan
medföra en påtaglig störning. Vi nöjer oss med att konstatera att den
föreslagna ändringen och regeringens ambition att arbetstagarens behov skall
få ökat genomslag hellre bör lösas genom avtal mellan arbetsgivare och
arbetstagare.

Kostsamma konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna inom
föräldraledighetslagen drabbar främst enskilda människor
och företag, och i mindre utsträckning staten. Regeringen
konstaterar att förslaget om förläggning av delledighet,
enligt föräldraledighetslagen, inte kommer att innebära
belastningar på samhällsekonomin eller statsfinanserna, utan
leda till ökade kostnader för arbetsgivare i de fall
arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens. Vi
finner att detta rapsodiska avfärdande av invändningen mot
förslaget tar för lätt på de problem som kan uppstå för
näringslivet, och då främst småföretagare. Därför bör inte
dessa förslag antas innan de underkastats en utredning.

Småbarnsföräldrar, och kvinnor i synnerhet, riskerar att drabbas av ökade
svårigheter i arbetslivet om de föreslagna ändringarna antas. Regeringen har
uppmärksammat denna risk i propositionen. Trots detta lägger regeringen
förslag som underminerar småbarnsföräldrars förutsättningar på
arbetsmarknaden. Detta kan bli verklighet om reglerna i
föräldraledighetslagen ändras i enlighet med vad som föreslagits.

Eftersom vissa av regeringens förslag om föräldraförsäkring och
föräldraledighet riskerar att påverka samhällsekonomin och kvinnors ställning
på arbetsmarknaden negativt anser vi att konsekvenserna av regeringens
förslag om en förlängning av föräldrapenningen, lagfäst arbetstidsförkortning,
kontaktdagar samt förläggning av delledighet bör utredas innan beslut fattas i
dessa frågor.

Stockholm den 29 januari 2001

Margit Gennser (m)

Gustaf von Essen (m)

Göran Lindblad (m)

Cecilia Magnusson (m)

Margareta Cederfelt (m)

Björn Leivik (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Carl G Nilsson (m)

Leif Carlson (m)