med anledning av prop. 2000/01:135 Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005

Motion 2001/02:L6 av Kjell Eldensjö m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ett sjätte huvudmål för konsumentpolitiken, vilket handlar om tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade konsumenter enligt vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Konsumentverket i uppgift att beakta tillgängligheten och användbarheten för funktionshindrade inom all sin verksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att standardiseringsarbetet skall ta hänsyn till användbarhet och tillgänglighet för funktionshindrade konsumenter vid utformningen av standarder av såväl produkter som tjänster.

Propositionen

Propositionen är övergripande formulerad. Kristdemokraterna hade väntat sig en betydligt fylligare proposition med mer av detaljsubstans. Vi förväntar oss därför att regeringen återkommer med mer av substantiellt innehåll i konsumentpolitiken när olika områden bearbetats ytterligare inom Regeringskansliet.

I propositionen föreslår regeringen fem huvudmål för konsumentpolitiken: inflytandemålet, hushållningsmålet, säkerhetsmålet, miljömålet och kunskapsmålet. Dessa målinriktningar är bra och stämmer i huvudsak väl överens med vad som Konsumentpolitiska kommittén kommit fram till.

Det har dock från olika håll, bl a Synskadades Riksförbund, framhållits att det finns ett stark behov av ett sjätte huvudmål: tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade konsumenter. Mer om detta längre ned i texten under rubriken ”Ett sjätte huvudmål.”

Vi finner det glädjande att denna mer övergripande konsumentproposition i huvudsak ligger i linje med kristdemokratisk politik. Genom regeringens förslag i propositionen har därför också ett antal reservationsförslag, som Kristdemokraterna ställt sig bakom i utredningsbetänkandet, blivit positivt bemötta.

Således föreslår regeringen att konsumentvägledning ej skall vara obligatorisk för kommunerna. Därmed behåller man den kommunala självstyrelsen på området samtidigt som andra finansieringsformer fritt kan få utvecklas, t ex genom aktivt samarbete med det lokala näringslivet och olika konsumentorganisationer.

Regeringen föreslår inte heller att ett konsumentdepartement inrättas och ställer sig därmed bakom den aktuella reservationen i utredningen. I stället vill regeringen i likhet med reservanterna att kapaciteten inom Regeringskansliet utnyttjas bättre. Regeringen vill vidare att ett råd för konsumentfrågor inrättas.

Regeringen går också på reservationens förslag om att ej låta konsumentkunskap utgöra ett eget ämne i gymnasieskolan. Konsumentrelaterade problem och frågeställningar kan i stället, utöver i ämnet hemkunskap, belysas i de redan obligatoriska ämnena, t ex matematik och samhällskunskap.

I kapitel 15 i utredningsbetänkandet behandlas frågan om Konsumentverkets roll och en rad förändringar föreslås. Kristdemokraterna menar i reservationen att dessa frågor är så komplexa att de borde föregåtts av en noggrannare problemanalys. Vi tar därför inte ställning till förslagen. Även regeringen konstaterar att denna analys bör och kan göras inom departementet, bl a inom det råd för konsumentfrågor som i propositionen föreslås inrättas.

Ett sjätte huvudmål

Med beaktande av de funktionshindrades krav och synpunkter anser vi det angeläget att antaga ett sjätte konsumentpolitiskt huvudmål: tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade konsumenter.

Vi vill genom nedan skrivna text i någon mån åskådliggöra synskadades problem som konsumenter i vardagslivet. Personer med andra typer av funktionshinder har givetvis andra svåra problem som konsumenter, vilka också bör fångas upp i tillämpningen av ett sjätte konsumentpolitiskt huvudmål.

Synskadades Riksförbund anför i remissvar på tidigare utredningsbetänkande (SOU 2000:29) bl a synpunkter med innehåll enligt följande:

Enligt SCB:s levnadsnivåundersökningar har synskadade en låg disponibel inkomst. Därför är det särskilt viktigt för vår grupp att få tillgänglig ekonomisk rådgivning. Synskadade kan inte på samma sätt som många andra konsumenter välja butiker för sina inköp därför att man är hänvisad till den eller de butiker som ”ställer upp”. Dessutom har vi stora svårigheter att ta del av jämförpriser och extraerbjudanden. Många av oss är bara glada att över huvud taget ”hitta mjölken”.

Att den teknik som finns i dag av t ex streckkoder och pristerminaler redan kan användas av synskadade, är inte riktigt. Tekniken finns men det finns ingen tillämpning eller försöksverksamhet som vi känner till idag. Därför behövs både försöksverksamhet och framtagande av relevanta produkter som är försedda med talfunktion t ex i form av små bärbara streckkodsläsare som kunden kan använda både i butiken och i hemmet.

Det påstås att för vissa grupper kan problemen bara lösas med personlig service. Det är helt riktigt men det ena utesluter inte det andra. Den som inte ser behöver praktisk hjälp av personalen att handla men kan sedan ha stor nytta av en bärbar streckkodsläsare i hemmet. Under förutsättning att vi får ladda streckkodsläsaren i butikens databas, något som är en förutsättning för att systemet ska fungera.

I utredningen föreslås en försöksverksamhet i vissa butiker där befintliga hjälpmedel för synskadade ska användas. Vi tror inte att de hjälpmedel som beskrivs kan vara till hjälp i publika miljöer. I stället föreslår vi en försöksverksamhet med en annan inriktning, som t ex personalutbildning, kompletterande skylt- och prismärkningssystem eller en utveckling av fax- och telefonservice.

Vi ser mycket positivt på att utveckla ny teknik för att underlätta för synskadade konsumenter. T ex skulle en utveckling av talande self-scanner och bärbara streckkodsläsare kunna ge betydande möjligheter för synskadade att ta del av varuinformation både i butiken och i hemmet.

Konsumentverkets roll

Det är angeläget att Konsumentverket i all sin verksamhet också tar upp tillgängligheten och användbarheten för funktionshindrade kunder i sitt arbete. Detta gäller all konsumentinformation, allmänna råd, provhandling och prov- och testverksamhet.

Därför bör Konsumentverket få i uppdrag att i all sin verksamhet också beakta tillgängligheten och användbarheten för funktionshindrade kunder i enlighet med ambitionen i FN:s standardregler och proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare, en nationell handlingsplan för handikappolitiken.

Standardisering

I dag krävs kunskap men också pengar för att delta i standardiseringsarbetet. De funktionshindrades organisationer har i dagsläget varken kompetens eller ekonomiska förutsättningar för att delta i det internationella standardiseringsarbetet.

Det är synnerligen angeläget att de personer som företräder svenska myndigheter i standardiseringsgrupper också arbetar i enlighet med FN:s standardregler och andra nationella beslut om tillgänglighet och användbarhet som tillämpas i Sverige.

Sverige bör verka för att i standardiseringsarbetet, och särskilt i den standard som leder till bindande direktiv, utöver hälsa, säkerhet och miljö också ta med ett fjärde kriterium, nämligen tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder.

Sammanfattning av förslagen

Vi menar att funktionshindrade konsumenters behov och tillgänglighet inte tillräckligt blivit tillgodosedda i den framlagda propositionen.

Det krävs kraftfulla insatser och politiska initiativ för att nå jämlikhet och delaktighet i konsumentpolitiken för människor med funktionshinder.

För att nå detta bör ett sjätte konsumentpolitiskt huvudmål finnas med i handlingsplanen, nämligen tillgänglighet och användbarhet.

För att åstadkomma användbarhet och tillgänglighet till varor och tjänster, krävs olika åtgärder: förbud mot diskriminering i näringsverksamhet m m, diskrimineringsklausuler i standardiseringsarbete och upphandling, stimulansbidrag samt ökade resurser till konsumentpolitisk forskning.

Det är viktigt att handikappolitiken inte stannar vid den särskilda handikapplanen, utan implementeras i sitt naturliga sammanhang.

Därför bör

• ett sjätte konsumentpolitiskt mål, ”Tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade konsumenter”, antagas

• Konsumentverket få i uppgift att beakta tillgängligheten och användbarheten för funktionshindrade inom all sin verksamhet

• standardiseringsarbetet ta hänsyn till användbarheten och tillgängligheten för funktionshindrade konsumenter vid utformningen av standarder av såväl produkter som tjänster.

Stockholm den 21 september 2001
Kjell Eldensjö (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Björn von der Esch (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)	Ingemar Vänerlöv (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)	Magda Ayoub (kd)
Maria Larsson (kd)	Inger Strömbom (kd)
Dan Kihlström (kd)	Amanda Agestav (kd)