med anledning av prop. 1996/97:133 Domstols sammansättning m.m.

Motion 1996/97:Ju27 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

Sammanfattning

Propositionen innehåller förslag som rör länsrätternas och
tingsrätternas framtida sammansättning. Nämndemännens
antal i underrätt föreslås minska från tre till två. Vidare
föreslås bl.a. förändrade domförhetsregler samt en ändring i
kommunalskattelagen som innebär att bostaden skall anses
utgöra tjänsteställe för nämndemän i tingsrätt och andra
liknande uppdragstagare i domstol. Det sistnämnda förslaget
innebär att nuvarande ersättningsregler för nämndemän i
tingsrätt, hovrätt och kammarrätt anpassas efter de regler
som redan i dag gäller för nämndemän i länsrätt.
Sammanfattningsvis uppges regeringens förslag syfta till att
uppnå ett mer rationellt och effektivt användande av den
resurs som nämndemännen utgör i domstolarnas verksamhet
samt att förbättra förutsättningarna för den framtida
rekryteringen av nämndemän.

Vi moderater ställer oss tveksamma till regeringens förslag med undantag
för förändringen av nämndemännens ersättningsregler. Förslaget i den del det
avser domstolarnas sammansättning får enligt vår mening inte ses isolerat
utan måste bedömas i det större sammanhang som utgörs av det omfattande
reformarbete som nu pågår avseende domstolarnas processuella och framtida
förändring av struktur och organisation. Detta reformarbete har ännu inte
kommit så långt att det går att skönja konturerna av de förestående föränd-
ringarna. Innan så är fallet är det heller inte möjligt att utifrån ett helhets-
perspektiv värdera vilka åtgärder som kan behövas i fråga om domstolarnas
sammansättning. Mot denna bakgrund och av skäl som närmare utvecklas i
motionen kan vi således inte i dag ställa oss bakom den föreslagna för-
ändringen av domstolarnas sammansättning utan föreslår att regeringen
återkommer i denna fråga i samband med att resultatet av övrigt reformarbete
avseende domstolsväsendet redovisas.

Ett förslag om domstolarnas sammansättning bör enligt vår mening även
innehålla förslag om nämndemännens roll i den framtida domstolsorganisa-
tionen. I motionen ger vi vår syn på vilka frågor rörande nämndemännen som
bör tas upp i ett sådant sammanhang.

Moderata
ställningstaganden

Bristande samordning

Domstolsväsendet står inför omfattande organisatoriska och
processuella förändringar. För närvarande arbetar den s.k.
Domstolskommittén med den stora och viktiga frågan om
hur domstolsväsendets framtida organisation skall se ut.
Vidare innebär regeringens nyligen presenterade förslag,
prop. 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätten, om det
antas av riksdagen, att tyngdpunkten i rättskipningen
förläggs till tingsrätterna medan andra instansers
huvuduppgift istället blir att överpröva - inte ompröva -
tingsrätternas domar. Reformen är bra och vi moderater har i
motion 1996/97:Ju24 av Gun Hellsvik m.fl. (m) tillstyrkt
reformens genomförande under förutsättning att de resurser
som frigörs genom reformen i sin helhet behålls inom
domstolsväsendet. Även i den motionen framhåller vi dock
brister på samordning med pågående reformarbete, men
menar att vi på grund av de fördelar förslaget kan antas få för
såväl underrätts- som överrättsprocessen trots allt godtar
tidpunkten för reformens genomförande.

Vad gäller det nu aktuella förslaget så utgör det endast en mindre och
avgränsad del av de betydligt mer omfattande förändringar avseende
domstolarnas verksamhet och framtida organisation som är att vänta. Enligt
vår mening måste därför invändningarna mot att nu genomföra en förändring
av domstolarnas sammansättning ges betydligt större tyngd än i det ovan
refererade lagstiftningsärendet. För att rätt kunna bedöma det nu aktuella
förslaget måste det placeras in i ett större sammanhang än vad som nu är
möjligt. Exempelvis borde frågan om vilken inverkan ett reformerat
hovrättsförfarande med krav på prövningstillstånd kan komma att få på
domstolarnas sammansättning ha blivit föremål för närmare belysning, vilket
för övrigt även Lagrådet påpekar i sitt remissyttrande. Det finns således
starka skäl som talar för att resultatet av det ännu inte avslutade reform- och
utredningsarbetet inom bl.a. Domstolskommittén bör avvaktas innan några
förändringar vidtas i fråga om domstolarnas sammansättning. Mot denna
bakgrund kan vi inte nu ställa oss bakom regeringens förslag i denna del utan
föreslår i stället att regeringen återkommer med ett nytt förslag som kan
samordnas med resultatet av pågående reformarbete. I detta sammanhang bör
även frågan om nämndemännens framtida ställning behandlas.

Nämndemännens framtida
ställning

Nämndemannamedverkan i hovrätt

Det är hög tid att ta ett samlat grepp kring den viktiga frågan
om nämndemännens framtida ställning. Enligt vår mening
finns det anledning att i det sammanhanget också se över den
nuvarande ordningen med nämndemannamedverkan i
hovrätt. Den nya ordningen med krav på prövningstillstånd
syftar bl.a. till att renodla överprövningsförfarandet i
överrätt. Om riksdagen antar reformen skall överrätterna i
framtiden främst ägna sig åt rättsfrågor och granskning av
underrätternas domar. Den s.k. Domarutredningen, SOU
1994:99, Domaren i Sverige inför framtiden -
utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete, gjorde
bedömningen att en renodlad rättslig överprövning i andra
instans talade mot nämndemannamedverkan i hovrätt men
framhöll att Hovrättsprocessutredningens arbete borde
avvaktas innan några förändringar av nämndemannainstitutet
genomfördes.

Större delen av Hovrättsprocessutredningens förslag ligger nu på
riksdagens bord utan att frågan om behovet av nämndemännens fortsatta
medverkan i hovrätt varit föremål för någon närmare översyn eller analys av
vare sig den utredningen eller någon annan. Enligt vår uppfattning bör
regeringen i samband med att Domstolskommitténs förslag behandlas också
se över det framtida behovet av nämndemännens medverkan i överrätt. Med
hänsyn till hur domstolarnas processuella och organisatoriska struktur
kommer att se ut i framtiden bör således även för- och nackdelar med
nämndemannamedverkan enbart i underätt övervägas.

Nämndemännens rösträtt

Införandet av ett generellt krav på prövningstillstånd och de
konsekvenser som ett sådant förfarande i sin förlängning kan
få avseende behovet av nämndemannamedverkan i hovrätt
reser också frågor om karaktären av nämndemännens rösträtt
i framtiden. När individuell rösträtt infördes för nämndemän
i tingsrätt var syftet bl.a. att jämställa dem i
rösträttshänseende med nämndemännen i hovrätt, kammarrätt
och länsrätt. Därefter har rättskipningen i såväl hovrätt som
kammarrätt och länsrätt successivt reformerats i riktning
mot en allt tydligare förskjutning av tyngdpunkten i
domstolsprocessen, från överrätt till underrätt. Om
nämndemannamedverkan i överrätt inte längre anses
nödvändig finns inte längre samma motiv att behålla den
individuella rösträtten för nämndemän i underrätt.
Bedömningen av denna fråga påverkas naturligtvis också av
vilken ställning som slutligt kommer att tas till spörsmålet
om antalet nämndemän i underrätt. Frågan om en återgång
till kollektiv rösträtt för nämndemän i underrätt bör därför
övervägas tillsammans med övriga frågor rörande
nämndemännens framtida ställning.

Hur skall nämndemännen rekryteras
för att möjliggöra en allsidig
sammansättning?

Ett syfte med regeringens förslag att minska antalet
nämndemän från tre till två i underrätt uppges vara att det
skall underlätta den framtida rekryteringen till
nämndemannakåren. Vi vill inte avfärda detta antagande helt
och hållet även om förslaget också reser frågan om vilka
krav man egentligen kan ställa på en allsidig sammansättning
i det enskilda fallet när bara två nämndemän skall medverka.

Dagens rekryteringssystem innebär att nämndemän vanligen utses från en
begränsad krets partipolitiskt aktiva, vilket inte lett till den breda
sammansättning av nämndemannakåren ifråga om ålder, kön och yrke som
den enligt lag skall ha.

1994 års Domarutredning lämnade förslag till alternativa system för hur
nämndemän skulle kunna utses. Den centrala utgångspunkten för utredningen
var att rekryteringen till nämndemannauppdragen borde vara öppnare än i
dag. Ett sätt att öppna systemet vore enligt utredningen att parallellt med
rekryteringen av partipolitiskt aktiva även upprätta s.k. frilistor i varje
kommun till vilka allmänheten skulle kunna nominera kandidater. Härutöver
gavs en rad andra förslag till hur nämndemän kan utses som är värda att
fundera vidare på. Enligt vår mening borde det vara en angelägen uppgift för
regeringen att nu gå vidare med Domarutredningens förslag så att vi i
framtiden får en bättre rekrytering till och sammansättning av
nämndemannakåren.

Ersättningsfrågan

Regeringen föreslår en ändring i kommunalskattelagen i
syfte att rätta till nuvarande skillnader i nämndemännens
ersättningsregler. Den nuvarande ordningen innebär att för
nämndemän i länsrätt anses tjänstestället vara bostaden
eftersom länsrättens nämndemän utför huvuddelen av
förberedelsearbetet i bostaden. Resorna till domstolen
bedöms i detta fall beskattningsmässigt som tjänsteresor. För
övriga nämndemän, dvs. nämndemän i tingsrätt, kammarrätt
och hovrätt, bedöms ersättningen skattemässigt vara
ersättning för kostnader mellan bostad och arbetsplats
eftersom huvuddelen av arbetet utförs i domstol. Då
avdragsmöjligheterna för kostnader för resor mellan bostad
och arbetsplats är mer begränsade än vid tjänsteresor har
nämndemän i tingsrätt, hovrätt och kammarrätt på ett
orättvist sätt drabbats av kostnader till följd av tjänstgöringen
i domstol. Ett system som innebär att nämndemän behandlas
olika skattemässigt beroende på om han eller hon tjänstgör i
länsrätt eller i tingsrätt och överrätter måste naturligtvis
ändras. Från moderat håll ser vi därför mycket positivt på att
regeringen nu tar initiativ till att avhjälpa denna brist i
lagstiftningen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i de delar som inte avser
ändringen av nämndemännens ersättningsregler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av nämndemännens framtida medverkan i
överrätt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av nämndemännens rösträtt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gå vidare med Domarutredningens förslag avseende den
framtida rekryteringen till och sammansättningen av nämndemannakåren.

Stockholm den 25 mars 1997

Gun Hellsvik (m)

Göthe Knutson (m)

Anders G Högmark (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Åke Sundqvist (m)

Christel Anderberg (m)

Liselotte Wågö (m)

Lars Björkman (m)