med anledning av prop. 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Motion 1996/97:Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Skatteregisterlagen

I propositionen föreslår regeringen att skattemyndigheten
skall få rätt att i sina person- och företagsregister överföra
uppgifter från andra register, som har uppgifter om de
skattskyldiga. Motivet är att underlätta skattemyndighetens
kontrollarbete och att åstadkomma en effektivare
bekämpning av den ekonomiska brottsligheten.

Den ekonomiska brottsligheten i landet har troligen ökat, och den svarta
sektorn inom ekonomin är i dag av en sådan storlek att den allvarligt hotar
företag som följer föreskrifter i lagar och förordningar. Den osunda
konkurrensen kan bekämpas på olika sätt, varav utökade kontrollmöjligheter
är det som regeringen förordar. Ett annat sätt är att sänka skatten på arbete så
att skattekilarna minskar kraftigt och att förändra regelverket så att seriösa
företags verksamhet underlättas. Därigenom kommer underlaget för den
svarta sektorn att minska. Enkla regler kräver mindre kontroll och skapar
därigenom både ett bättre företagarklimat och större möjligheter för
myndigheterna att komma åt den illegala verksamheten.

Den information som skattemyndigheten och flera andra myndigheter i dag
avkräver företagen är mycket omfattande. Eftersom uppgifterna insamlas för
skilda ändamål definieras begreppen ofta olika. Om uppgifterna från olika
register samlas i skattemyndigheternas register finns således stor risk för att
missförstånd kan uppstå, vilket ytterst drabbar den enskilde medborgaren.

Dessutom är det ur säkerhetssynpunkt mycket tvivelaktigt att bygga upp ett
stort, centralt register som baseras på så många olika uppgiftsbaser. Det
kommer att bli svårt att hålla aktuellt och vara driftsmässigt sårbart. Ett
stort
upplagt register med syfte att totalkontrollera skattesubjekten, d.v.s.
medborgarna, kommer att kräva mycket stora kostnader för systemutveckling
och underhåll. Majoriteten av uppgifterna kommer inte heller att behöva
användas. Det naturliga tillvägagångssättet borde i stället vara att uppgifter
inhämtas från den som ärendet gäller och inte som nu föreslås att
skattemyndigheten ges rätt att från andra myndigheter ta in uppgifter som
eventuellt kan få betydelse för beskattningen.

Den stora relevanta frågan, som regeringen behandlar ytterst kortfattat i
propositionen, är den enskilde medborgarens integritet i förhållande till
staten. I stället framhålls betydelsen av att skattemyndighetens kontroll-
möjligheter ökar.

Avsikten med ett flertal reformer under senare år har varit att göra
kontrollverksamheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från
olika aspekter är kontrollvärda. Förfinade metoder för urval av kontrollobjekt
är ett viktigt instrument för en effektivare skattekontroll.

I den utredning som ligger till grund för regeringens förslag
finns ännu mer långtgående ingrepp i den enskilde
medborgarens privata sfär. Regeringen har valt att inte helt
följa utredningens förslag, och de utökningar av
skatteregisterlagen som nu föreslås kan vid första anblicken
verka tämligen små. Förändringarna bör emellertid ses i
perspektivet att skattemyndigheten under de senaste åren på
olika sätt fått allt större makt i förhållande till medborgarna.
Den stora floran av deklarationer och uppgiftslämnande samt
beräkningar av skatter är redan i dag en tung uppgift för
företagen. Riksdagen kommer i vår också att ta ställning till
införande av skattekonton, som i sig innebär ett
ansvarsgenombrott för aktiebolagens företrädare i och med
att dessa görs personligt ansvariga för att företagens egna
skatter betalas. En utredning om inrättande av en
skattekriminal har nyligen överlämnats till regeringen. Var
och en av de utökningar av skattemyndighetens befogenheter
som genomförts eller planeras har av en del inte ansetts som
särskilt omfattande, men samlat ger de en bild av en starkt
förändrad inställning till den enskilde medborgarens ställning
i samhället.

Skattemyndigheten får alltmer karaktären av "skatteindrivningsapparat",
där målet i första hand är att få in så mycket skatteintäkter som möjligt. Den
enskilde medborgarens eller företagets ställning har i motsvarande mån
inskränkts.

I regeringens förslag anförs bl.a. att det är

angeläget att skattemyndigheten ges förbättrade möjligheter att snabbt kunna
skaffa sig information om näringsidkare som inte fullgör sina skyldigheter
för att härefter kunna vidta lämpliga åtgärder.

Detta synes innebära att skattemyndigheten i syfte att
säkerställa skatteintäkter skall kunna agera i skattefrågor
utifrån en skattebetalares mellanhavanden med andra
myndigheter utan att det finns något objektivt rekvisit i
skattehänseende. Om detta inte skulle vara avsikten frågar
man sig vad skattemyndigheten har med frågan att göra.

Skattemyndigheten skall också genom särskilda urvalsmetoder kunna ta
fram "kontrollvärda förhållanden med hjälp av skatteregistret". Utifrån av
skattemyndigheten bestämda kriterier skall företag "automatiskt genereras
som urvalsträff". Risken för olycksfall i arbetet är uppenbar. Även om det i
propositionen understryks att resultatet av en urvalskontroll inte i sig
kommer att föranleda att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattnings-
ärendet, och att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan
några ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer, riskerar förfarings-
sättet att peka ut kategorier av företagare som mer brottsbenägna än andra.
Detta är inte acceptabelt i ett rättssamhälle.

Förutsättningarna för en effektiv skattekontroll måste naturligtvis finnas.
Det är därvid av betydelse att skattemyndigheterna har lämpliga hjälpmedel
till sitt förfogande, men upprättande av ett skatteregister av den omfattning
och form som nu föreslås bör inte beslutas. Medborgarens rättigheter
gentemot staten i form av skattemyndigheten måste betraktas som en fråga av
stor principiell betydelse för demokratins ställning i Sverige, och därför
måste det säkerställas att den enskilde medborgarens rättigheter och integritet
inte försämras. Föreslagna förändringar i skatteregisterlagen kan utan
olägenheter uppskjutas.

Vi anser således att en allsidigt sammansatt utredning bör ges i uppgift att
belysa den enskilde medborgarens och företagets ställning och integritet när
det gäller tillämpningen av skatterätten. I avvaktan på en sådan genom-
lysning bör inga utökningar av skattemyndigheternas register genomföras.

Säkerhet för harmoniserade
punktskatter

I propositionen finns även ett förslag att i lag reglera hur stort
belopp som skall utgöra säkerhet för harmoniserade
punktskatter. I dag är det beskattningsmyndigheten, som i
enlighet med lagarna om skatt på energi, tobak och alkohol,
beslutar om hur stor säkerheten skall vara vid transport av
obeskattade varor. Myndigheten kan även besluta att säkerhet
skall ställas i samband med tillverkning, bearbetning eller
lagring. Regeringen vill att det i lag skall regleras att säkerhet
för obetald skatt skall ställas även för dessa verksamheter
och att bestämmelser om schablonbelopp införs i lag.

I och för sig är det ur många synpunkter önskvärt att dessa förhållanden
regleras i lag, så att det blir en enhetlig behandling av liknande ärenden.
Punktskatterna inom EU kommer med stor säkerhet att harmoniseras
ytterligare i syfte att inte försvåra den fria varuhandeln inom den inre
marknaden. Det är därför av stor betydelse att de regler som Sverige inför
inte alltför mycket avviker från de regler som gäller för i första hand våra
grannländer inom EU. Konkurrensneutraliteten skall vara normen, men i
regeringens proposition finns ingen sådan analys och regeringens
kommentarer till yttranden från berörda branscher ger ingen ytterligare väg-
ledning. Det förefaller som om det finns en risk för att t.ex. svensk
bryggerinäring missgynnas i förhållande till importen av bryggeriprodukter.
För att belysa detta bör regeringen återkomma med en redogörelse för hur
konkurrensneutraliteten kan påverkas av förslaget, och vi yrkar därför avslag
på propositionen i denna del.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i
skatteregisterlagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skydd av
medborgarnas och företagens integritet i förhållande till skattemyndigheten i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till ställande av säkerhet för
harmoniserade punktskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 april 1997

Bo Lundgren (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Jerry Martinger (m)

Stig Rindborg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Gotab, Stockholm 1997