med anledning av proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.

Motion 1989/90:Sk32 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk32

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av proposition 1989/90:50
om inkomstskatten för år 1990, m.m.

Vpk:s förslag i sammanfattning

Vpk kan stödja sänkt inkomstskatt under 1990 under förutsättning att sänkningen
sker på ett fördelningspolitiskt acceptabelt vis. Vpk menar att regeringens
förslag inte tillgodoser detta krav, vare sig det gäller skatteskala eller
finansieringsformer.

Vpk.s skatteskala för 1990

(Jämförelse med proposition 1989/90:50, vid 30 % i kommunalskatt, inom
parentes nuvarande system)

Årsin	Statlig skatt	Marginal	Statlig skatt	Marginal
komst	enl prop.	effekt enl prop.	skatt vpk	effekt vpk
-75	3 % (5%)	33 % (35)	3 %	33 %
75	10 % (17)	40 % (47)	11 %	41 %
140	24 % (31)	54% (61)	25 %	55 %
190	35 % (42)	65 % (72)	36 %	66 %
240	35 % (42)	65 % (72)	39 %	69 %
290	35 % (42)	65 % (72)	42 %	72 %

Vpk:s skattesänkning kostar ca 20.2 Mdr. Detta är 3 Mdr kr mindre än regeringens
förslag. Ca 17.4 Mdr ligger under 140 000 kr i beskattningsbar inkomst,
och 19.3 Mdr kr ligger under 190 000 kr.

Skattereduktion! Låglönerabatt

För att skapa en bättre fördelningsprofil föreslår vpk att en skattereduktionen/låglönerabatt
i linje med den föreslagna för 1991, tidigareläggs till 1990.
Denna kostar ca 5 Mdr.

Kostnader

Kostnaden för vpk:s skatteskala och låglönerabatt ligger på ca 25.2 Mdr.
Därtill tillkommer eventuella utgifter för kompensatoriska åtgärder inom
pensions- och studiemedelssystemet, ca 0.5 Mdr. Totalt summa 26.0 Mdr.

Finansiering

Vpk finansierar sitt förslag så att det ger progressiva effekter via andra skattehöjningar
och positiva miljö- och hälsoeffekter.

Vpk ställer krav på såväl höjd som breddad skatt på kapital, samt högre
skatt på vissa lågt beskattade eller obeskattade löneförmåner. Fastighetsskatt
på industrifastigheter införs. Vpk är också berett att öka beskattningen
på alkohol och tobak. Miljöskäl och energibesparing talar för en ökad energibeskattning,
däremot avvisar vi energimoms. Den är ett dåligt alternativ
såväl fördelningspolitiskt som miljömässigt. Moms på energi drabbar endast
hushåll och ej företag.

Vpk:s alternativ täcker in en sänkt skatteskala samt en skattereduktion/låglönerabatt,
dessutom skapas utrymme för att reservera medel till trafikoch
miljöpolitiskt motiverade satsningar.

För att motverka regionala problem vid en höjd energibeskattning föreslår
Vpk kompensatoriska åtgärder, reduceringar av den höjda elskatten inom
viss elkrävande industri, reduceringar inom vissa kommuner, samt höjda reseavdrag
i skogslänen.

Vpk kommer i samband med behandlingen av miljöavgiftsutredningen
(MIA) att föreslå införandet av miljöavgifter för att finansiera ytterligare
miljösatsningar.

1 Principer

Skatt efter bärkraft

Vpk utgår från skatt efter bärkraft. Detta förutsätter ett progressivt skattesystem
så att höga inkomster träffas av ett högre skatteuttag än låga inkomster.

I ett längre perspektiv verkar vpk för en verklig skatterevolution.

- Ökad skatt på produktionen. Skatt på företagens nyttjande av produktionsfaktorer,
dvs PROMS.

- Ett nytt kommunalt skattesystem.

- Mindre skatt på arbete. Progressiva inkomtstskatter, sänkt marginaleffekt
för låga och normala inkomster, oförändrade marginalskatter för verkliga
höginkomsttagare. Ett riktmärke bör vara att normala inkomster inte träffas
av en högre marginaleffekt än ca 50 %.

- Ökad skatt på kapital. Arbetsfria inkomster skall beskattas progressivt.

- Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror. Uttaget av de
indirekta skatterna kan då breddas, t ex moms även på finansiella tjänster.

2 Allmänna synpunkter om skattereformen

Reformbehovet

Progressionen i dag är formellt hög. Redan vid beskattningsbara inkomster
över 75 000 kr så avgår ca 47 % av en inkomstökning i skatt. Vid 140 000 kr
avgår ca 61 % i skatt. Högsta nivå ligger vid 190 000 kr med en marginaleffekt
på 72 %.

Den höga progressionen i låga och normala inkomstlägen orsakas inte av Mot. 1989/90

en hög progressiv statsskatt utan av höga proportionella kommunalskatter. Sk32

Den viktigaste reformen för 90-talet är därför en översyn och reformering
av kommunalskattesystemet.

Den verkliga progressionen är urholkad genom luckor och olikformigheter
i skattesystemet. Systemfel som främst utnyttjas av höginkomsttagare.

Den genomsnittliga skatten för de flesta ligger runt 30 %. (Verkliga höginkomsttagare
ligger på drygt 40 %. Hushåll med stora förmögenheter ligger
inte på mer än ca 37 % i skatt av disponibel inkomst.)

Vpk stödjer därför tanken på en grundläggande skattereform.

Haga-Rosenbad

RINKrs förslag rönte en omfattande kritik. Många påvisade att förslaget
ledde till skattehöjningar för låginkomsttagare, samtidigt som höginkomsttagarna
fick stora skattelättnader. Regeringen valde trots detta att forcera
beslutet om en reform. Innan någon hade haft möjlighet att i detalj studera
remissvaren så kallade regeringen till överläggningar i syfte att tidigarelägga
skattereformen. Det måste ifrågasättas om inte syftet med handlingssättet
var att undandra förslaget från en fortsatt debatt och kritik.

Vpk föreslog under överläggningarna att statsskatten skulle träda in redan
från 180 000 kr, och i stället för utredningens maximala 50 % i inkomstskatt
föreslog vpk 70 % vid 300 000 kr.

Vpk krävde förbättrade statsbidrag till kommunerna, och avvisade en rad
av de indirekta skattehöjningar och momsbreddningar som RINK föreslog.

Vpk förordade att en större del av skattereformen skulle finansieras med
skatt på bolag och kapital.

Regeringens uppgörelse

Under överläggningarna tog regeringen ett steg åt vänster och lade ett bud
om 55 % i skatt för inkomster över 200 000 kr. Vpk stödde detta förslag.

Regeringen valde dock att göra upp högerut med folkpartiet. Detta innebar
att 50 % som högsta skatt lades fast. Folkpartiet kunde dessutom driva
igenom en rad försämringar t.o.m gentemot RINK- förslaget. Dit hör bl.a.
slopandet av taket för ränteavdragen, samt den minskade kapitalbeskattningen
på pensionsfonderna, en skattebas som har en stark progressiv effekt.

3 Inkomstskatten m.m.

3.1 Skatteskala för år 1990

Vpk föreslår en skatteskala för 1990, med två nya skikt för tilläggsbelopp,
enligt nedan.

Grundbelopp 100 kr. samt

Beskattningsbar inkomst
kr

-75 000
75 000

skattesats
i skiktet

3 %
11 %

6

Tilläggsbelopp Mot. 1989/90

underlag för tilläggsbelopp skattesats Sk32

kr	i skiktet
140 000 - 190 000	14 %
190 000 - 240 000	25 %
240 000 - 290 000	28 %
290 000	31 %

3.2 Skattereduktion!låglönerabatt för år 1990

För att ge en ytterligare skattesänkning i låga och normala inkomstlägen föreslår
vpk en skattereduktion/låglönerabatt för 1990. Reduktionen utformas
inom ramen för en kostnad på ca 5 Mdr kr. Den slutliga skatten reduceras
inom inkomstskikten 60 000 - 139 000 kr. Reduktionen startar med 900 kr
vid en inkomst av 60 000 kr och trappas sedan upp. En maximal reduktion på
2 400 kr ges inom inkomstintervallet 80 000 - 89 000. Reduktionen trappas
därefter ner så att den helt upphör för inkomster över 140 000.

3.3 Fördelningseffekter

Vpk:s förslag till skatteskala ger väsentliga skattelättnader för låg- och normalinkomsttagare.
Vid 90 000 kr ger det en skattelättnad på ca 4 000 kr.

Vid 140 000, ger det en skattelättnad på ca 4 600 kr. Vid oförändrade skatteregler
skulle dessa löntagare behöva en löneökning på 9 % vid 90 000 kr
och 6 % vid 140 000 kr för att få samma effekt i ökad köpkraft.

En sänkt skatteskala enligt propositionen ger dock alltför sneda fördelningseffekter.
Detta kan motverkas genom en progressiv finansiering. Vpk
har lagt förslag till finansieringar så att de progressiva finansieringskällorna
får ökad betydelse. Detta gäller särskilt den ökade kapitalbeskattningen, aktier,
pensionsfonder etc.

4 Beskattning av boendet

En oproportionerligt stor del av regeringens skatteomläggning finansieras
med ökad beskattning av boendet. Detta leder till ökade boendekostnader
för hushållen. Regeringen föreslår att ca 10 Mdr (runt 40 %) av omläggningen
för 1990 skall betalas genom dyrare boende. Detta ger fördelningseffekter
som inte är godtagbara.

De ökade boendekostnaderna härrör från följande punkter: 1) moms på
vatten-avlopp-sophämtning, 2) moms på energi för uppvärmning och hushållsändamål,
3) höjda taxeringsvärden småhus, 4) höjd fastighetsskatt hyreshus,
5) minskade ränteavdrag småhus, 6) upptrappning av garanterad
ränta-hyreshus/bostadsrätter, 7) minskade räntebidrag - ROT lån.

Av dessa ökade kostnader slår momsen generellt hårdast mot boendet.
Vpk avvisar därför dessa förslag i denna motion. I annan motion från vpk
behandlas förslagen om upptrappningen av den garanterade räntan samt de
minskade räntebidragen. Även i dessa fall avvisas regeringens förslag av
vpk.

7

4.1 Boendebeskattningen och fastighetstaxeringens effekter på
villabeskattningen

Mot. 1989/90

Sk32

I propositionen redovisar regeringen förslag för att lindra skatteeffekterna
av den nya småhustaxeringen. Vpk kan acceptera denna lösning som ett provisorium.

För 1991 och framöver föreslår vi en skatt på boendet som tas ut på grundval
av bruksvärdet, i stället för taxeringsvärdet. Vpk menar att det bör övervägas
att låta intäkterna från denna skatt tillfalla kommunerna, detta då det
är kommunerna som har ansvaret för de direkta kostnaderna kring stadsbyggnad
och bostadsförsörjning.

4.2 Ändrad förmögenhetsbeskattning som följd av 90 års fastighetstaxering

I propositionen föreslås att gränsen för uttag av förmögenhetsskatt skall höjas
från lägst 400 000 till lägst 800 000 kr. Förslaget innebär, enligt propositionen,
inga materiella ändringar i förmögenhetsbeskattningen utan skall ses
som en justering med hänsyn till prisutvecklingen sedan 1982, då den senaste
justeringen gjordes.

Vpk kan acceptera en viss justering, men menar att skalan borde konstrueras
enligt nedan.

Belopp Förmögenhetsskatt

Värderingsgrunderna för förmögenheter bör bli föremål för översyn. Förmögenheter,
framför allt större, är ofta sammansatta av olika slag av tillgångar.
Översynen bör ta fasta på dessa olikheter. Det är vpk:s mening att
förmögenhet som är bunden i boende av normalstandard bör ges en lägre
värderingsgrund än sådana förmögenheter, som grundas på olika former av
spekulation mm.

Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande av lån etc för att nedbringa
förmögenheten vid taxeringstillfället. Vpk avser att återkomma under
allmänna motionstiden i denna fråga.

4.3 Fastighetsskatt för hyreshus

I propositionen föreslås att fastighetsskatten för hyreshus höjs från 55 % till

Vpk anser att förslaget tillsammans med andra fördyringar kan leda till
alltför stora hyreshöjningar. Vpk avvisar därför förslaget i detta skede.

4.4 Fastighetsskatt på industrifastigheter

Redan i samband med fastighetsskattens införande krävde vpk att industrifastigheter
borde innefattas av skatten. Några bärande skäl till varför industrifastigheter
skall undantas från den statliga fastighetsskatten finns inte.

Tvärtom talar likformighetsskäl för att inte undanta dessa fastighetstyper. 8

800000-1200000
1200000-1600000
1600000-2600000
2600000

2,5 %
3,0 %

2,0 %

1,5 %

65 %.

Vpk föreslår att industrifastigheter beläggs med en fastighetsskatt enligt Mot. 1989/90

samma principer som gäller för konventionellt beskattade hyresfastigheter. Sk32

Detta torde ge en inkomstförstärkning på drygt 2 Mdr.

5 Beskattning av löneförmåner

I propositionen föreslås basbreddningar och skattehöjningar vad gäller olika
löneförmåner.

Vpk delar den principiella inriktningen av dessa förslag. Det kan övervägas
om inte beskattningen vad gäller anställdas förvärv av värdepapper
borde skärpas utöver regeringens förslag.

6 Kapitalbeskattningen

6.1 Aktievinster

I propositionen föreslås att skatten på vissa aktier höjs från 40 till 50 %. En
ökad aktiebeskattning har en starkt progressiv karaktär. Enligt LO:s fördelningsanalys
träffar en ökad aktiebeskattning enligt RINK:s modell mycket
progressivt. Följande tabell kan illustrera detta:

Inkomst Ökad utgift för individ

genomsnitt = 749 kr

VPK verkar för en ökad beskattning av aktier och ser förslaget som ett steg
i rätt riktning.

6.2 Pensionsförsäkringar

I propositionen föreslås att det allmänna avdraget för pensionsförsäkringar
minskas med 25 %.

RINK föreslog att avkastningen av pensionsförsäkringar och pensionsfonder
skulle beskattas med en skattesats på 20 %. Enligt RINK så skulle beskattningen
av de kollektiva pensionsfonderna inte belasta förmånstagarna,
utan ses som en ökad skattebelastning på företagen.

...”de gjorda pensionsutfästelserna skall bibehållas och att hela kostnaden
för beskattningen av pensionskapitalets avkastning således vältras över

på arbetsgivarna i form av högre premier.”

.. .”öka arbetsgivarnas kostnader med ca 3 miljarder om året. Kostnadsökningen
kan uteslutande antas drabba näringslivet”, (citat ovan RINK II, sid

Enligt RINK så skulle denna skatt på 20 % finansiera skatteomläggningen
med 7.9 Mdr.

Även denna skatt har enligt LO:s beräkningar en uttalad progressiv effekt,
enligt nedanstående tabell.

50-75 000
100-125 000
250 000

= 162 kr

= 206 kr

= 8 125 kr

224)

9

Individuella pensionsförsäkringar

Inkomst	Ökad utgift
	för individ
50-75 000	77 kr
100-125 000	= 113 kr
250 000	= 2 158 kr
genomsnitt	= 298 kr

I överenskommelsen mellan regeringen och folkpartiet minskar man den
föreslagna skattesatsen på 20 %, till 10 % på kollektiva pensionsfonder och
15 % för privata pensionsförsäkringar. Detta minskar de progressiva inslagen
i finansieringen av skatteomläggningen.

Vpk har drivit kravet på en real kapitalbeskattning vad gäller pensionsfonderna.
Bl.a. vpk:s krav resulterade i en utredning om realränteskatt. Utredningen
ledde till den s.k. ”engångsskatten” på försäkringssparande.

Med hänsyn till de sänkta skatteskalor som föreslås i motionen, och propositionen
menar vpk att det finns skäl att använda denna metod även för
1990. Detta skall då ses som en tidigareläggning av det förslag som ställdes
av RINK för 1991 vad gäller pensionsfonderna. Detta i likhet med den tidigareläggning
av den sänkta inkomstskatten som föreslås av regeringen.

En sådan beskattning torde kunna inbringa ca 3 Mdr kr.

7 Indirekta skatter

7.1 Allmänt

Vpk är allmänt sett tveksam till indirekta skatter, då de flesta indirekta skatter
har en regressiv eller proportionell effekt. Å andra sidan är många indirekta
skatter enkla att administrera, och vissa indirekta skatter kan ha positiva
miljö- och hälsoeffekter.

7.2 Energibeskattning

Vpk konstaterar att flera utredningar behandlar miljöavgifter och skatter
inom energiområdet. Regeringen blandar nu av taktiska och politiska skäl
ihop utredningarnas mål och resultat.

Regeringen vill t ex att den bensinprishöjning som MIA föreslår i sitt delbetänkande
SOU 89:83 skall användas i finansieringen av skatteomläggningen.
Vpk anser att miljöavgifter skall vara avgifter som skall gå till offensiva
satsningar inom miljö- och kollektivtrafiksektorn. Miljöavgifter skall
inte vara skatter för att klara skatteomläggningar.

Vidare vill regeringen införa mervärdeskatt på energiområdet med vissa
undantag och nedsättningar. Detta avvisar vpk eftersom industrin i praktiken
inte behöver betala mervärdeskatt. Propositionen uttrycker det så här;
”Mervärdeskatt på energi innebär att industrin - som är mervärdeskattskyl

dig - helt och hållet kan lyfta av skatten på energiråvaror, medan t ex hushål- Mot. 1989/90

len - som inte är mervärdeskattskyldiga - får betala skatten fullt ut.” Sk32

Vpk kan inte acceptera detta. Som en del remissinstanser säger som tar
avstånd från tanken; ”skatten innebär till stor del en övervältring från industrin
till hushållen”. Den enda kompensation regeringen vill ge hushållen för
denna omfördelning är att vissa kommuner i norra delen av landet skall få
lägre skatt på el. Detta är helt otillräckligt.

Vpk föreslår i stället höjningar av punktskatterna på energiområdet i väntan
på MIA:s slutbetänkande sommaren 1990. Dessa punktskatter belastar
då både industrin, hushållen, energiproducenter och energikonsumenter.

Punktskatterna skall vara så konstruerade att förnyelsebara energikällor
blir lönsamma och hushållning av energi uppmuntras. Dessa mål kan dock
endast nås till fullo med korrekt utformade miljöavgifter.

Vpk föreslår att följande punktskatter höjs, el + 4 öre/kWh (reduceringar
ges till viss energikrävande industri, vissa kommuner samt samfärdsel), bensin
+ 0.50 kr/l, motsvarande för diesel, olja + 250 kr/kubikmeter, kol -t- 500
kr/ton.

Den föreslagna höjningen av elskatten skulle dock få negativa regionalpolitiska
konsekvenser i vissa delar av landet. Vpk ansluter sig därför till propositionens
förslag om en lägre elskatt på hushållssidan i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik,

Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby jämfört med resten av
landet. Vpk föreslår att elskattehöjningen i dessa kommuner begränsas till 2
öre/kWh.

För att inte skapa obalans mellan olika energislag fram till dess att MIA:s
resultat är klart föreslår vpk en höjning av bensinskatten på 50 öre. Intäkterna
från denna höjning reserveras till satsningar för en bättre miljö. Vpk
vill bl.a. satsa på spår- och annan kollektivtrafik, (SJ behöver stora anslag
de närmaste 10 åren) samt bidrag till trafikhuvudmän som vill satsa på miljövänliga
drivmedel. För att kompensera för vissa regionala olägenheter föreslår
vpk att reseavdragen i de s.k. skogslänen höjs med 0.50 kr/mil.

En myt som odlas i propositionen är att de av regeringen föreslagna skatterna
har mycket positiva effekter på miljön. Detta är fel. För att få verkligt
positiva effekter på miljön behövs det såväl höga miljöavgifter som går tillbaka
till miljöförbättrande åtgärder, samt hårdare bestämmelser för utsläpp
etc.

Vpk förslag till punktskatter till dess MIA har lagt fram sitt slutbetänkande
är:

Energislag Ökning av Ger stats

punktskatt budgeten

(Md)

Bensin 0,50 kr/l 3,0

Diesel (som för bensinen) 0,6

Olja 250 kr/kubiken 2,1

Kol 500 kr/ ton 1,8

El 4 öre/kwh 3.4

Summa: 11 Md n

7.3 Moms på vatten, avlopp och sophämtning.

I propositionen föreslår regeringen att mervärdesskatt skall tas ut vid tillhandahållande
av vatten samt för tjänster avseende avlopp och sophämtning.
Detta skulle leda till ökade boendekostnader för hushållen, och av fördelningspolitiska
skäl avvisar vpk detta förslag.

7.4 Moms på serverings- och hotelltjänster

I propositionen föreslår regeringen att de särskilda reduceringsreglerna för
serverings- och hotelltjänster slopas. Skattskyldigheten utvidgas till att också
omfatta tillhandahållande av kost åt personal.

Förs'aget kan ge problem inom näringen, särskilt inom turistsektorn, och
den belastar direkt hushållen. Vpk skulle kunna överväga dessa förslag i en
samlad överenskommelse där vpk aktivt kunnat påverka den fördelningspolitiska
profilen. I nuvarande läge menar vpk att förslaget bör avslås.

7.5 Skatt på alkohol och tobak

Många skäl, inte minst hälsoaspekter, talar för en ökad beskattning av alkohol
och tobak. I dag ger beskattningen av dessa produkter statsinkomster på
uppemot 13 Mdr. Vpk föreslår att skatteuttaget ökar med ca 1 Mdr, således
en höjning med 10 %.

8 Budgeteffekter

Sänkningen av inkomstskatten och skattereduktionen/låglönerabatten enligt
vpk:s förslag beräknas ge ett budgetbortfall på 26.0 Mdr. De förslag som vpk
redovisat i motionen eller godtagit i propositionen ger en sammanlagd budgetförstärkning
på 28.5 Mdr. Intäkterna fördelas på 12.7 Mdr från skärpt kapitalbeskattning,
basbreddning av inkomst av tjänst 3.5 Mdr, samt punktskatter
12.3 Mdr.

Detta gör att en del av inkomstförstärkningen kan reserveras för miljösatsningar
under kommande budgetår.

I propositionen anges att ”åtgärder bör vidtagas som upprätthåller balansen
mellan stat och kommun. Detta kan ske genom ....reduceringar av kommunernas
skatteunderlag eller genom annan förändring som reducerar utbetalningarna
från staten till kommunerna.” (prop. sid 175) Denna kommande
”obalans” uppstår enligt regeringen av att skatteomläggningen innebär basbreddningar
som ger kommunerna ett ökat skatteunderlag.

Enligt vpk:s mening råder det redan en betydande obalans mellan stat och
kommun. Staten har genom reduceringar av skatteunderlag t ex slopandet
av kommunernas beskattningsrätt av företag, samt urholkade statsbidrag,
berövat kommunsektorn miljardbelopp.

Storstädernas ekonomiska kris är ett exempel på detta faktum. Balansen
behöver återställas genom förbättrat kommunalt skatteunderlag, skatteutjämning
eller ökade statsbidrag.

Mot. 1989/90

Sk32

12

Mot. 1989/90

Sk32

I RINK betänkandet sägs ”1 många andra länder har skattereformer delvis
finansierats genom ökad företagsbeskattning, inte bara på lång sikt genom
en mera välfungerande ekonomi, utan även på kort sikt.” (RINK I sid 85)

Detta är en avgörande punkt i vpk:s kritik mot den av regeringen föreslagna
skatteomläggningen.

Genom förslagen i RINK och utredningen om företagsbeskattningen
(URF) går företagssektorn i princip fri från finansieringskrav i skatteomläggningen.
Genom förslagen från utredningarna får Sverige också ”Västeuropas
lägsta bolagsskatt” (rubrik ur riksdag/departement nr 29/89).

Vpk har i upprepade motioner pekat på möjligheten och behovet av ett
ökat skatteuttag från företagssektorn, och då främst från de stora börsbolagen.
Denna höst har en sådan motion från vpk avslagits av kammaren. Vpk
aktualiserar därför inte detta krav i denna motion, men avser att återkomma
i frågan.

9.2 Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att bolagsskatten sänks från 52 till 40 %,
samtidigt som en rad avdragsmöjligheter upphävs eller begränsas.

Vpk ser positivt på att företagens reserveringsmöjligheter begränsas. Det
kan dock inträffa att regeringens forcerade hantering av frågan leder till icke
avsedda effekter. Vpk avser därför att under utskottsbehandlingen pröva om
det uppstår oskäliga konsekvenser av den föreslagna förändringen.

Enligt propositionen kommer de nya reglerna att leda till ett ökat skatteuttag
på 2 Mdr kr. Detta kommer dock att ”balanseras” av ett minskat uttag
under följande år.

Vpk menar att företagsbeskattningen tvärtom borde öka under kommande
beskattningsår, och kommer att presentera förslag för detta i samband
med budgetpropositionen.

10. Tillfälligt obligatoriskt sparande

I propositionen föreslår regeringen vissa lindringar i lagen om det tillfälliga
obligatoriska sparandet. Vpk ser positivt på detta steg, men menar att riksdagen
borde ta steget fullt ut och avskaffa hela lagen, och det s.k. ”tvångssparandet”.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att anta den i motionen föreslagna skatteskalan,

2. att riksdagen beslutar om en skattereduktion/låglönerabatt i enlighet
med vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs vad gäller fastighetsskatten,

9 Företagsbeskattningen

9.1. Allmänt

13

4. att riksdagen beslutar ändra förmögenhetsbeskattningen i enlighet
med vad som i motionen anförs,

5. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen föreslagna höjningen
av fastighetsskatten för hyreshus från 55 % till 65 %,

6. att riksdagen beslutar att industrifastigheter beläggs med fastighetsskatt
enligt samma principer som gäller för hyresfastigheter,

7. att riksdagen avslår propositionens förslag att införa mervärdesskatt
på energiområdet,

8. att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4
öre/kwh med reduceringar i enlighet med vad som i motionen anförs,

9. att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt
0,50 kr/liter och motsvarande för diesel,

10. att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för resor mellan bostad
och arbetsplats i de s k skogslänen motsvarande 0,50 kr/mil,

11. att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr/ton,

12. att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 kr/kubikmeter,

13. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om uttag av
mervärdeskatt på vatten, avlopp och sophämtning,

14. att riksdagen avslår propositionens förslag om höjd mervärdeskatt
på serverings- och hotelltjänster,

15. att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol och tobak med
10 %,

16. att riksdagen beslutar om en avkastningsskatt på pensionsfonder
under år 1990 i enlighet med vad som i motionen anförs,

17. att riksdagen avskaffar lagen om tillfälligt obligatoriskt sparande.

Stockholm den 28 november 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Lars Bäckström (vpk)

Maggi Mikaelsson (vpk)

Mot. 1989/90

Sk32

14

'