med anledning av prop. 1989/90:46 om ändring av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel

Motion 1989/90:N30 av Lars Norberg (mp) m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N30

av Lars Norberg (mp) m.fl.

med anledning av prop. 1989/90:46 om
ändring av lagen (1982:636) om anordnande
av visst automatspel

Propositionen

Propositionen innefattar förslag till ändring av lagen om automatspel. Ändringarna
innebär att kravet att söka tillstånd för anordnande eller uppställning
av automatspel utökas.

Synpunkter

Uppställandet av spelautomater i diverse lokaler är en del av den ”stigande
levnadsstandard" som svenska folket kostat på sig såsom följd av ekonomisk
tillväxt och tekniska framsteg. Värdet av denna typ av tillväxt och teknisk
utveckling är enligt vår uppfattning negativ. Det innebär en resursanvändning
som man utan förlust i livskvaliteten kan avstå ifrån.

Legitimt spelintresse kan tillgodoses på betydligt enklare och billigare
sätt. Erfarenheten har dessutom visat att automatspelverksamheten lockar
till olagligt spel. Den har inte heller någon positiv effekt på ungdomar, som
är spelautomaternas kanske största kundkategori. De lägger beslag på ungdomarnas
pengar och stjäl deras tid från mera positiva sysselsättningar.

I lagens § 2 sägs att den som anordnar spelet skall svara för ”att inte barn
och ungdom otillbörligen lockas att delta i spelet. Det torde vara svårt för
en socialnämnd att bedöma om en spelägares reklam för sin verksamhet är
otillbörlig. Var skall gränsen gå? Vi menar att varje marknadsföring för spelautomaterna
som specifikt riktar sig mot barn och ungdom skall vara förbjuden
och att, om sådan reklam förekommer, detta skall vara skäl nog för socialnämnden
att återkalla tillståndet. Ordet ”otillbörligen” bör sålunda utgå
ur lagtexten.

Vi menar att dessa spel inte bara är onödigt resurskrävande, de är dessutom
själsdödande - ett narkotikum för själen - som drar ungdomen från
alternativa mer positiva sysselsättningar.

Förslag

Den föreslagna lagändringen bör kompletteras med en utrensning av ordet
”otillbörligen”. 1 stället bör regeringen tillgripa verkningsfulla åtgärder för
att minska automatspelet

Liksom när det gäller alkohol och tobak är det här lämpligt att söka

minska bruket genom en hård beskattning. Denna bör omfatta dels inköp av Mot. 1989/90
apparaterna, dels omsättningen. De skattesatser som används för alkohol N30

och tobak bör vara vägledande för denna beskattning. Beskattningen bör
vara kommunal.

De medel som den föreslagna beskattningen tillför kommunerna bör ej gå
in i den allmänna budgeten utan oavkortat användas för ungdomsverksamhet
exempelvis i ungdomsgårdar och ideella föreningar. I de kommuner där
denna typ av spel förekommer i stor omfattning torde också behovet av stöd
till alternativ sysselsättning för ungdomen vara stort.

En hård beskattning kommer att leda till att verksamheten minskar i omfång.
Detta måste betraktas som en fördel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att ordet ”otillbörligen” skall utgå ur lagförslagets
§ 2,

2. att riksdagen av regeringen begär förslag till en särskild beskattning
av automatspel i enlighet med vad som i motionen anförs.

Stockholm den 29 november 1989

Lars Norberg (mp)

Kent Lundgren (mp) Carl Frick (mp)

Elisabet Franzén (mp)

5