med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer

Motion 1989/90:Ub3 av Claes Roxbergh m. fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub3

av Claes Roxbergh m. fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:41 om
kommunalt huvudmannaskap för lärare,
skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer

Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna anser att regeringens proposition bör avslås och att
riksdagen skall begära en ny proposition om skolan som skall innehålla förslag
om bl. a.:

□ decentralisering och avreglering inom skolområdet

□ styrelser för de enskilda skolorna

□ nytt elevrelaterat statsbidragssystem som inkluderar de fristående skolorna

□ hur målstyrningen skall gå till

□ hur överklagande av tjänstetillsättning inom lärarområdet kan anordnas

Stärk lärarnas självkänsla och sätt eleven i centrum

En skola dit alla går med glädje, där det är en lust att lära och att arbeta och
där alla på skolan känner ansvar för varandra och för verksamheten är målet
för miljöpartiets skolpolitik.

I denna skola har alla inflytande över skolans innehåll. En lokal styrelse
på skolan fattar beslut i alla övergripande frågor som rör verksamheten och
har budgetansvar för driften.

Ett ökat ansvarstagande för den enskilda skolan förutsätter ett statsbidragssystem,
som ger större frihet för de enskilda skolorna att lägga upp sin
verksamhet jämfört med dagens detaljreglerade statsbidrag. Ett sådant system
bör så långt möjligt utformas som ett bidrag per elev, men med hänsynstagande
till geografiska förhållanden i olika kommuner. En stor glesbygd
måste ge ett högre bidrag per elev. Ett elevrelaterat statsbidrag ger
också helt andra förutsättningar för de fristående skolorna.

Lokal styrelse på skolan

Hur arbetet i skolan organiseras har avgörande betydelse för möjligheterna
att förverkliga dess mål. En decentraliserad skola innebär att den reella makten
förs ut till den enskilda skolan, dess elever, lärare och personal. Det är
främst på själva undervisningsnivån, dvs. där elever och lärare befinner sig,
som beslut om den direkta undervisningen och därtill relaterad verksamhet
bör fattas.

Varje skola skall ha en styrelse, bestående av lika många representanter Mot. 1989/90

för skolpersonal som för elever/föräldrar. Denna styrelse skall ha ett ekono- Ub3

miskt ansvar för den egna skolans organisation, personal, måltider m. m.

Med utgångspunkt i läroplanens mål och riktlinjer skall beslut om skolans
verksamhet — klassernas storlek, fördelningen av resurser, pedagogisk försöksverksamhet
m. m. - fattas av styrelsen.

I gruppen personal skall finnas representanter för olika yrkeskategorier
inom skolan. I gruppen elever/föräldrar skall förhållandet successivt förändras;
från en övervikt av föräldrar på ett lägre stadium till en övervikt av elever
i gymnasieskolan. Ordförande för styrelsen utses av styrelsen för tre år i
taget med möjlighet till omval. Mandatperiod för andra medlemmar i styrelsen
är ett år med möjlighet till omval. Förälder som ingår i styrelsen skall ha
samma ersättning som kommunal förtroendeman.

Allt arbete inom skolan och dess närmaste omgivning skall ses som ett gemensamt
ansvar. Det skall organiseras så, att varje elev efter hand får insikt
om skolans hela verksamhet och under ledning av personal får arbetsuppgifter
och växande ansvar. För att det gemensamma arbetet skall fungera, bör
all personal ha likartade anställningsvillkor. För att tillgodose detta kan
kommunalisering av statligt reglerade tjänster inom skolområdet vara en
möjlighet, dock förutsatt att frågorna kring målstyrning, målformulering och
kvalitet löses på ett tillfredsställande sätt.

Kommentarer till propositionen

Regeringen säger att propositionen är ett resultat av en analys som gjorts i
utbildningsdepartementet. Emellertid har ledamöterna i utbildningsutskottet
inte fått tillgång till denna analys. Miljöpartiet de gröna efterlyser därför
den utredning som utbildningsutskottet i våras beställde angående slopande
av den statliga tjänsteregleringen.

Vidare avser regeringen att återkomma angående utformningen av målstyrning
och statsbidrag. Vi anser att bl. a. målstyrningen och utformningen
av statsbidragen måste behandlas samtidigt som kommunaliseringsfrågan.

Det är även viktigt att slå vakt om den pedagogiska kompetensen hos
främst lärarna, men också hos skolledarna, därför behövs någon form av
styrning för detta. Vidare bör överklagningsmöjligheter införas vid tillsättning
av lärartjänster t. ex. genom tvisteförhandling och arbetsmarknadsdomstolen.
Vi anser att det är djupt olyckligt att kommunaliseringsfrågan
tagits upp i avtalsrörelsen innan riksdagsbeslutet är fattat.

Vi anser att propositionen bör avslås eftersom det finns alltför många frågetecken
i den konstruktion som nu framlagts. Vi begär därför ett nytt genomarbetat
förslag som skall ut på sedvanlig remiss till berörda parter före
riksdagsbehandlingen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 41 om kommunalt
huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt för- Mot. 1989/90
slag enligt vad som anförs ovan. Ub3

Stockholm den 15 november 1989
Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Eva Goés (mp)

7