med anledning av prop. 1989/90:135 Betalningar till och från utlandet

Motion 1989/90:Fi59 av Lars Tobisson m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi59

av Lars Tobisson m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:135 Betalningar
till och från utlandet

I propositionen föreslås att den nuvarande valutalagstiftningen skall ersättas
med dels en beredskapslag om valutareglering, dels en lag om betalningar till
och från utlandet. Beredskapslagen skall kunna sättas in i säkerhetspolitiska
kriser och i krig samt därutöver vid mycket allvarliga valutastörningar. Betalningslagens
syfte anges vara att möjliggöra skattekontroll och statistikinsamling.
Valutahandelstillstånd skall i fortsättningen kunna tilldelas alla typer av
kreditinstitut. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1990.

Moderata samlingspartiet har länge arbetat för att avveckla valutaregleringen.
Riksdagens principbeslut med denna innebörd våren 1989 såg vi därför
som en betydande framgång. Redan då uttalade vi emellertid farhågor
för att främst skattekontrollskäl skulle föranleda att en ny form av valutareglering
kunde komma att införas bakvägen. Föreliggande proposition visar
det berättigade i denna vår oro.

Förslaget till beredskapslag

Den hittillsvarande valutalagen infördes 1939 och var avsedd som en beredskapslag.
Emellertid kom den att tillämpas kontinuerligt även efter krigsslutet.
Efter hand fick den alltmer karaktären av ett penningpolitiskt instrument
i fredstid. Som sådan har den emellertid framstått som alltmer otidsenlig,
vilket gjorde beslutet om en översyn så angeläget.

Även på andra områden har tidigare krislagstiftning nyligen omarbetats.
Så sent som i höstas föreslog regeringen en omläggning av lagstiftningen om
prisreglering till en beredskapslag. Mot våra invändningar kom den dock att
bli tillämplig även på fredstida förhållanden. Trots utfästelser om att denna
möjlighet skulle utnyttjas endast i rena undantagsfall tillgreps redan några
månader senare ett allmänt pris- och hyresstopp. Sedan konsumentprisindex
därefter stigit snabbare än någonsin under en tioårsperiod, upphävdes det
s.k. stoppet, vilket belyser svårigheten att med regleringar förhindra konsekvenserna
av en felaktig ekonomisk politik.

Denna erfarenhet understryker vikten av att den nya lagen om valutareglering
ges karaktären av en ren beredskapslag, uteslutande avsedd för säkerhetspolitiska
kriser och krig. Inte minst avgränsningssvårigheter gör det
olämpligt att inkludera ”allvarliga störningar till följd av utomordentligt

stora kortfristiga kapitalrörelser”. Den typen av problem får i stället mötas Mot. 1989/90

med marknadskonforma ekonomisk-politiska åtgärder. En anknytning av Fi59

kronan till EMS skulle underlätta försvaret av valutan i orostider.

I lagförslagets 1 § bör således enligt vår mening andra stycket utgå med
åtföljande konsekvensändringar. Det torde ankomma på utskottet att utforma
erforderlig lagtext.

Förslaget till betalningslag

Enligt den föreslagna lagen om betalningar till och från utlandet får sådana
transaktioner ske endast via auktoriserad svensk valutahandlare. Köp och
försäljning av utländska värdepapper måste på samma sätt hanteras av fondkommissionär
med valutahandelsauktorisation. Sådana värdepapper måste
dessutom förvaras i depå hos auktoriserad valutahandlare. Det skall i princip
vara förbjudet att deponera medel på inlåningskonto utomlands. Förbudet
mot att betala mer än 3 000 kr. i årspremie för utländsk livförsäkring föreslås
bestå tills vidare.

Den föreslagna betalningslagen har till uttalat syfte att upprätthålla skattekontroll
och statistikinsamling. Då statistikinsamling med fördel kan ske genom
urvalsförfarande, är det uppenbart att det främsta skälet till alla dessa
inskränkande föreskrifter är önskemålet att upprätthålla en effektiv skattekontroll.
Inget tvivel kan råda om begränsningarnas oförenlighet med strävan
till fria kapitalrörelser över gränserna. De rimmar mycket illa med riksdagens
uttalade avsikt att etablera så nära relationer till EG som möjligt.

Propositionen andas också en medvetenhet om att den föreslagna lagstiftningen
snart kan behöva omprövas som en följd av de pågående förhandlingarna
mellan EFTA och EG. Som ursäkt för att behålla viss valutakontroll
har anförts att rester av sådan lagstiftning dröjer sig kvar i några EG-länder.

Men därifrån till att införa sådana bestämmelser i en helt ny lag är det ett
stort steg.

I ett alltmer gränslöst Europa framstår de aktuella bestämmelserna som
svårförklarliga och stötande för rättskänslan. En svensk får i dag packa en
resväska full med sedlar och föra ut dem, under förutsättning att pengarna
spelas bort på kasinot i Monte Carlo eller på annat sätt levs upp. Men så
snart de investeras i t.ex. aktier eller sätts in på en bank, rör det sig om ett
brott mot svensk lag!

Vid sidan av det skattekontrollerande syftet grundas de föreslagna restriktionerna
också på en kvardröjande strävan att låsa in sparkapital i Sverige.

På annat sätt kan man inte förklara föreskriften om att utländsk livförsäkringspremie
inte får överstiga 3 000 kr. per år. Men åtgärden är förfelad. De
premier som i dag betalas in till svenska livförsäkringsbolag placeras av dessa
i utländska fastigheter och aktier.

I propositionen uttalas förhoppningar om att möjligheterna till skattekontroll
över gränserna skall förbättras. Det är angeläget att Sverige i internationella
sammanhang verkar i denna riktning. Möjligheterna till snabb framgång
skall dock inte överdrivas. Planerna inom EG på en definitiv källskatt
på kapitalinkomster får betecknas som definitivt skrinlagda, sedan de tyska
spararna revolterat mot en inhemsk motsvarighet. Information om tillgångar

Mot. 1989/90
Fi59

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att begränsa den föreslagna beredskapslagen
om valutareglering till perioder av säkerhetspolitiska kriser och
krig i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen med avslag på förslaget till lag om betalningar till
och från utlandet hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 25 april 1990

Lars Tobisson (m)

Rune Rydén (m) Filip Fridolfsson (m)

Ing-Britt Nygren (m) Margareta Gard (m)

Knut Wachtmeister (m)

utomlands till en kapitalplacerares hemland torde normalt endast kunna påräknas
vid misstanke om grövre brott än skatteundandragande.

Det enda säkra sättet att undvika kapitalflykt är att harmonisera skattelagstiftningen
- inte bara tekniskt utan även vad avser nivån - till förhållandena
i omvärlden. Detta måste prägla översynen av den svenska kapitalbeskattningen
i samband med den förestående skatteomläggningen. Enligt vår
mening innebär den föreslagna betalningslagen ett återfall i förlegat regleringstänkande.
Den bör därför avvisas av riksdagen. Regeringen bör samtidigt
ges i uppdrag att utforma ett nytt förslag, som står i samklang med aktuella
liberaliseringssträvanden inom OECD och EG.

6