med anledning av prop. 1989/90:111 Reformerad mervärdeskatt m.m.

Motion 1989/90:Sk111 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Skill

av Inger Schörling m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:111 Reformerad
mervärdeskatt m.m.

Inledning

Miljöpartiet de grönas övergripande politiska syn på skattepolitiken och
skattereformen redovisas i motion 1989/90:Sk74 med anledning av propositionen
om reformerad inkomst- och förmögenhetsbeskattning.

I denna motion behandlas propositionen om reformerad mervärdeskatt
m.m. med undantag av avsnitten 3.1-3.8 i propositionen som behandlar
punktskatter på energi och miljöskatter. Miljöpartiets synpunkter på dessa
avsnitt behandlas i en separat motion, 1989/90:Skl 10.

Avsnittsnumreringen i det följande hänvisar till motsvarande avsnitt i propositionen
där så är möjligt.

2.2.1 Fastighetsområdet

Uttagsbeskattning

För att klara egenregiproblemet införs uttagsbeskattning på byggnads- och
anläggningsarbeten i egen regi samt på lokalstädning, fönsterputsning, renhållning
och annan fastighetsskötsel. Däremot föreslås inte nu någon uttagsbeskattning
på administrativa och kamerala tjänster.

Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att mervärdebeskattningen
inom fastighetsområdet så långt möjligt blir konkurrensneutral och att inte
småskalig fastighetsförvaltning av den typ som förekommer t ex inom många
bostadsrättsföreningar med en stor andel inköpta tjänster missgynnas. Målet
måste därför vara att införa uttagsbeskattning även på administrativa och
kamerala tjänster samt att om möjligt ytterligare sänka beloppsgränsen för
uttagsbeskattningen. Ett tänkbart alternativ skulle möjligen kunna vara att
göra upplåtelse av fastighet skattepliktig till den del den avser fastighetens
driftskostnader. Ingående moms på dessa skulle då bli avlyftbar.

Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag till hur skatten skall
kunna göras mer konkurrensneutral enligt ovan.

2.2.3 Kommunikationer

Personbefordran

Miljöpartiet de gröna säger nej till att för närvarande momsbelägga den
spårburna trafiken. Beskattningen inom persontransportområdet är nu inte
neutral och blir det inte heller med regeringens förslag till skattereform. Av
miljöskäl finns det särskild anledning att prioritera resande med kollektiva
spårburna trafikmedel.

En viktig förutsättning för en neutral beskattning på persontransportområdet
är att alla trafikslag betalar fullt ut för de s.k. externa effekter de orsakar.
Flera utredningar har visat att så inte är fallet. Väg- och flygtrafiken
betalar inte för sina verkliga miljökostnader. Vägtrafiken betalar inte heller
för sina verkliga olyckskostnader.

Regeringens förslag till miljöavgifter, m.m. på trafikområdet är otillräckliga
och innebär inte ett tillräckligt incitament för att uppnå den omställning
av persontransporterna som är nödvändig av miljöskäl. Att då införa moms
på persontransporter på järnväg och spårburen lokaltrafik skulle motverka
en sådan nödvändig omställning och göra biltrafik mer konkurrenskraftig.

Under de närmaste åren behövs kraftfulla åtgärder för att ställa om trafiksystemet
i miljövänlig riktning, bl.a. en storsatsning på utbyggnad av järnvägar
och lokal miljövänlig kollektivtrafik. Det är då också viktigt att dessa
trafikmedel utnyttjas så mycket som möjligt i stället för miljöstörande biloch
flygtransporter.

Kostnadsstrukturen inom i första hand järnvägen är sådan att marginalkostnaden
för en ytterligare passagerare i ett tåg eller kostnaden för att tillsätta
ytterligare vagnar på tågen ofta är väsentligt lägre än de biljettpriser
som tas ut av de resande för att täcka järnvägsföretagets genomsnittskostnader.
I dessa fall innebär det en samhällsekonomisk välfärdsförlust om passagerare
av privatekonomiska skäl tar bilen i stället för tåget.

Många ekonomer förespråkar att detta problem skall lösas med en mer
konsekvent marginalkostnadsprissättning på järnvägen. Ett problem är dock
att det med en sådan prissättning blir svårt att täcka trafikföretagets självkostnader
varför det behövs statliga subventioner för att täcka dessa. Ett
praktiskt sätt att genomföra en sådan subventionering, som är klart samhällsekonomiskt
lönsam, kan vara att de berörda trafikföretagen slipper att
betala mervärdeskatt. Företag som har blandad trafik av tåg och buss bör få
befrielse från moms för den del av biljettintäkterna som schablonmässigt kan
anses hänförliga till spårburen trafik. Här kan t.ex. antalet producerade personkilometer
i olika trafikslag användas som fördelningsnyckel.

En momsbefrielse för spårburen trafik enligt ovan får ses som en provisorisk
lösning i nuvarande läge. Målet måste givetvis vara att varje trafikslag
fullt ut betalar sina samhällsekonomiska kostnader, genom miljöskatter, råvaruskatter
på energi, etc. Likaså måste ett nytt system för prissättning av
järnvägstrafik som tar hänsyn till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna
utarbetas. När detta har skett bör också den spårburna trafiken bli
momsredovisningsskyldig.

Mot. 1989/90

Skill

10

Mot. 1989/90

Skill

2.2.5 Finansiella tjänster och försäkringstjänster

Miljöpartiet de gröna anser att även finansiella tjänster och försäkringstjänster
skall vara skattepliktiga. Detta är särskilt angeläget sedan den s.k. valpskatten
tagits bort och omsättningsskatten på aktier sänkts. Regeringen bör
snarast lämna förslag till riksdagen om mervärdeskatt på finansiella tjänster.

2.2.6 Personliga tjänster m.m.

Sjukvård och tandvård

Miljöpartiet de gröna delar propositionens syn att sjukvård och tandvård
skall undantas från skatteplikt. I motsats till propositionen menar vi dock att
undantaget skall utsträckas till att även gälla alternativmedicinsk behandling.
Regeringen bör uppdra åt kommittén för alternativmedicin att definiera
vilka tjänster som skall inrymmas inom detta undantag.

Slopad moms på basmat

Slopad moms på basmaten är en viktig del av jordbrukspolitiken. Miljöpartiet
de gröna vill att jordbruket skall avkemikaliseras, och det betyder att vi
på sikt skall slippa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Konstgödselanvändningen
leder till omfattande kväveläckage, som kväver sjöar och
vattendrag. Kalkningsunderskottet är för närvarande mycket stort.

De kemiska bekämpningsmedlen sprids i ekosystemen. De återfinns i de
flesta syd- och mellansvenska vattendrag och hamnar till slut i grundvattnet
och dricksvattentäkterna. En omläggning till ett avkemikaliserat jordbruk
kommer att sänka produktionen under en övergångsperiod. En slopad
moms på basmaten kommer att ge odlarna ett utrymme att kompensera sig
prismässigt för de ökade kostnaderna under omläggningstiden.

Ett borttagande av momsen skulle också underlätta omställningen genom
att hålla nere matkostnaderna för konsumenterna.

Borttagandet av momsen på basmaten föreslås finansieras genom att
momsen på övriga varor och tjänster höjs med motsvarande belopp. En
momshöjning i storleksordningen 2—3 % vore erforderlig. En sådan differentiering
av momsen är vanlig i andra länder i Europa och skulle också få
positiva fördelningspolitiska effekter.

Den basmat som för närvarande bör omfattas av den slopade momsen är:

- Mjölkprodukter, smör, grädde och ost

- Kött av nöt, får, get och vilt samt i förekommande fall häst

- Fisk

- Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd
och skorpor

2.2.4 Kultur och nöjen

Miljöpartiet de gröna föreslår att även cirkusföreställningar skall undantas
från skatteplikt. Cirkus är en etablerad kulturform som i likhet med t.ex.
teater och mycken annan kulturverksamhet arbetar med små ekonomiska
marginaler.

11

- Potatis och rotfrukter samt grönsaker

- Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.

3.9-3.12 Särskild varuskatt, skatt på läskedrycker, video och kassetter

Regeringen föreslår att dessa särskilda skatter skall slopas. Den föreslår
dock, sannolikt av statsfinansiella skäl, att slopandet skall ske först vid årsskiftet
1992-93. Skatterna på dessa umbärliga varor ger en statsfinansiell inkomst
på ca 1,4 miljarder kronor årligen.

Miljöpartiet de gröna anser att det är fel att nu fatta beslut om ett avskaffande
av dessa punktskatter. Behovet av fortsatt finanspolitisk åtstramning
även efter 1992-93 kan inte helt bedömas nu, och det vore då olyckligt att nu
binda upp sig för ett slopande av skatterna.

Reklam

Miljöpartiet de gröna kräver att skatten på reklam höjs kraftigt. Den kommersiella
reklamen och särskilt den del som är livsstilsbildande innebär ett
direkt sabotage mot de ansträngningar som nu är absolut nödvändiga att propagera
för en mindre resursslösande och miljöförstörande livsstil. Det är
djupt omoraliskt att ständigt predika att lyckan består i en allt högre materiell
överflödskonsumtion samtidigt som en stor del av världens befolkning
svälter. Därtill kommer att reklamen i sig innebär ett otroligt resursslöseri.
Enligt uppgift spenderas storleksordningen 30 miljarder kronor årligen på
reklam samtidigt som vårdkrisen förvärras. Bara direktreklamen drar energiresurser
motsvarande ett halvt kärnkraftverk.

Miljöpartiet de gröna kräver därför att reklamskatten i första hand fördubblas.
Intäkten av detta har uppskattats till ca 0,7 miljarder kronor/år efter
en antagen minskning av reklamvolymen med 10 %. Reklamskatten
måste sedan fortsätta att höjas ytterligare tills målet om en mycket kraftig
neddragning av reklamvolymen uppnås.

Reklamskatt bör inte utgå på sådan produktinformation i form av kataloger
och rubricerade annonser i särskilda annonsavdelningar i pressen som
potentiella kunder själva söker upp för att få information inför ett köpbeslut.
I en särskild motion till årets riksdag har miljöpartiet de gröna närmare utvecklat
hur åtskillnaden mellan produktinformation och reklam bör göras.

Fö rpackmngsskatt

Den rika floran av förpackningar är en del av det omfattande slöseriet i den
svenska ekonomin. Om riktiga råvaruskatter på det material och den energi
som ingår i förpackningarna funnes skulle en sparsamhet med förpackningar
automatiskt gynnas. I avvaktan på att sådana skatter införts fullt ut bör särskilda
skatter kunna utgå på de mest råvaru- och energikrävande förpackningarna.

En förpackningsskatt kan ha en dämpande verkan på viljan att köpa varor
speciellt i engångsförpackningar. Regeringen bör återkomma med förslag
om hur en förpackningsskatt skulle kunna utformas.

Mot. 1989/90

Skill

12

Mot. 1989/90

Skill

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt neutral
uttagsbeskattning på fastighetsområdet, bl.a. avseende administrativa
och kamerala tjänster,

2. att riksdagen beslutar att personbefordran på spårburna trafikmedel
undantas från mervärdeskatt enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att cirkusföreställningar undantas från
mervärdeskatt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om mervärdeskatt på
finansiella tjänster och försäkringstjänster,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefrielse för alternativmedicinsk behandling,

6. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på basmat slopas och
skatten på övriga varor och tjänster höjs i enlighet med vad som anförts
i motionen,

7. att riksdagen avslår förslaget att slopa nuvarande punktskatter på
kemisk-tekniska artiklar, choklad och konfektyrer, läskedrycker och
bordsvatten, videobandspelare och kassetter,

8. att riksdagen beslutar att fördubbla den nuvarande skatten på reklam.

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en förpackningsskatt
i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att skatten på sprit och tobak höjs med
40 % och på vin och öl med 20 %.

Stockholm den 2 maj 1990

Inger Schörling (mp)

Gösta Lynga (mp) Claes Roxbergh (mp)

Krister Skånberg (mp) Anita Stenberg (mp)

Carl Frick (mp) Marianne Samuelsson (mp)

Alkohol och tobak

Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar samhället stora merkostnader
både i sjukvården och den sociala omsorgen. Miljöpartiet de gröna vill därför
höja skatterna på sprit och tobak med 40 % och skatterna på vin och öl
med 20 %.

13