med anledning av prop. 1988/89:55 om reavinstbeskattning av

Motion 1988/89:Sk30 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Sk30

av Bo Lundgren m.fl. (m)
med anledning av prop. 1988/89:55 om reavinstbeskattning av
andelar i handelsbolag m. m.

Den dubbla avdragsrätten för delägare i handelsbolag bör begränsas. Detta
bör emellertid ske på ett sätt som stämmer överens med grundläggande
principer i skattesystemet, vilket inte regeringens förslag gör.

I inledningen till den promemoria som utarbetats inom finansdepartementet
och som ligger till grund för propositionen framhålls följande:

Skattesystemet i Sverige är numera i stora delar komplicerat, svåröverskådligt
och svårtillämpat. Skattesatserna är höga och progressionen är stark för
fysiska personer. Dessa förhållanden kan vara en förklaring till att skatteplaneringen
har ökat i omfattning och komplexitet och dessutom bedrivs och
utnyttjas mer systematiskt än tidigare.

Detta synsätt stämmer väl överens med den moderata uppfattningen. I stället
för att angripa huvudorsaken - det höga skattetrycket och de höga
marginalskatterna - har den socialdemokratiska regeringen inriktat sig på att
förbjuda vissa typer av transaktioner. Därigenom har skattesystemet blivit
än mera ”komplicerat, svåröverskådligt och svårtillämpat”.

En rad förslag har trätt i kraft omedelbart sedan de presenterats av
finansministern, vilket illustrerar den brådska som omgärdat åtgärderna.
Riksdagen har först i efterhand bekräftat besluten.

Mot bakgrund av de förslag som regeringen nu kommer med kan man
konstatera att de åtgärder som tidigare vidtagits inte har fått avsedd effekt.
Skatteplaneringen har i stället tagit andra vägar. Det faktum att regeringen
än en gång kommer med ett förslag som syftar till att undanröja skatteplanering
är därför ett nederlag.

Det finns också anledning att påminna om att regeringen inte gjort
någonting åt de grundläggande orsakerna till skatteplaneringen. Utvecklingen
på skatteområdet under den socialdemokratiska regeringsperioden har
därför generellt sett drivit fram ökad skatteplanering. Sedan 1982 har
sammanlagt 119 olika skatter införts eller höjts och skattetrycket stigit från
50,1 till 55,9 % vilket motsvarar 64 miljarder kronor. I genomsnitt är
marginalskatterna lika höga nu som 1982. Jämfört med 1985 har mer än en
halv miljon fler förvärvsarbetande en marginalskatt på över 60 %. Till följd
av bristande inflationsskydd 1989 kommer ca 300 000 personer att få höjd
marginalskatt nästa år.

Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget att den dubbla
avdragsrätten för delägare i handelsbolag bör begränsas. Men vi är starkt
kritiska till det sätt genom vilket detta föreslås ske.

Vi delar därför den grundsyn som riksskatteverket ger uttryck för i ett Mot. 1988/89

remissvar där det framhålls att ”de ändrade regler som föreslås tynger Sk30

skattelagstiftningen ytterligare och leder till mer krångel”.

Lagrådet går ännu längre i sin kritik mot förslaget. I dess yttrande sägs:

Med hänsyn till de föreslagna reglernas komplexitet och det begränsade
utredningsunderlag som presenterats till grund för förslaget kan lagrådet inte
helt överblicka förslagets konsekvenser. Det torde dock kunna förutsättas att
utrednings- och hanteringsfrågor, som uppkommer till följd av reglerna,
liksom tillämpningen av dem kommer att föranleda svårigheter.

Även om lagrådet riktar kraftfull kritik mot förslagets utformning - en kritik
som vi delar - är det i allra högsta grad förvånande att rådets yttrande ändå
mynnar ut i ett tillstyrkande.

Förslaget innebär enligt vår mening att regeringen valt att göra avsteg från
viktiga skatterättsliga principer. Vi har svårt att frigöra oss från uppfattningen
att förslaget konstruerats enbart i syfte att minska möjligheterna till
skatteplanering och att regeringen därmed helt förbisett det faktum att
handelsbolag i de allra flesta fall används som en väl fungerande associationsform
av många seriösa företagare.

Nedan följer några exempel på allvarliga invändningar som - förutom de
mer generella som både riksskatteverket och lagrådet framfört - kan riktas
mot regeringens tekniska konstruktion av förslaget.

I vissa fall kan det justerade ingångsvärdet bli negativt. I sådana fall kan
skatten för säljaren bli högre än den ersättning denne får av köparen, vilket som
länsskattemyndigheten i Malmö påpekar i sitt remissvar - kan synas
stötande. En annan effekt kan bli att realisationsvinstbeskattning utgår för
en förlust som säljaren inte kunnat utnyttja.

Regeringen framhåller att förslaget om negativa ingångsvärden motiveras
av krav på symmetri i skattesystemet, ett krav som emellertid inte hindrar
regeringen att föreslå ett allvarligt avsteg från samma princip. I fråga om
reaförluster på andelar i handelsbolag föreslås nämligen att sådana enbart
skall vara avdragsgilla till 40 % om andelen innehafts kortare tid än två år och
trots att reavinster med samma innehavstid beskattas till 100 %.

Förslaget innebär också att arv och gåva av andel i handelsbolag skall
utlösa realisationsvinstbeskattning, vilket framstår som principfrämmande i
vårt skattesystem.

Mot denna bakgrund avvisar vi således regeringens förslag om ändrad
reavinstbeskattning av andelar i handelsbolag. Eftersom vår uppfattning är
att den dubbla avdragsrätten för andelsägare i handelsbolag bör begränsas,
bör regeringen i stället återkomma till riksdagen med ett nytt förslag, som
stämmer överens med grundläggande principer i skattesystemet.

I fråga om förslaget om avdragsrätt för räntekompensation har vi inga
invändningar.

8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen med avslag på regeringens förslag om ny reavinstbeskattning
av andelar i handelsbolag begär nytt i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Mot. 1988/89
Sk30

Stockholm den 23 november
Bo Lundgren (m)

Hugo Hegeland (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Knut Wachtmeister (m)

Ewy Möller (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Margit Gennser (m)

9