med anledning av prop. 1988/89:51 om bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tull för äpplen och päron

Motion 1988/89:Sk11 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Skll

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1988/89:51 om
bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om tull för äpplen och päron

Regeringen föreslår i sin proposition att avveckla den nuvarande importregleringen
i fråga om äpplen och päron i enlighet med de förhandlingar som
förts inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) med
Förenta staterna och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Detta
innebär att regeringen ges möjlighet att införa de tullsatser för äpplen och
päron som beslutats i förhandlngarna. Det har funnits ett temporärt
importstopp för äpplen och päron. Detta övergår nu enligt förslaget till fri
import med tullavgifter.

Centerpartiet har inget att invända mot propositionen utan bifaller
densamma. I ett läge där import av äpplen och päron är tillåten hela året, blir
det än mer angeläget att regeringen beaktar de synpunkter som vi tidigare har
framfört angående livsmedelskontrollen. Vi hänvisar till vad som sagts i
anledning av jordbruksutskottets betänkande i anledning av behandling av
motioner rörande livsmedelskontroll.

Stor enighet har länge rått om värdet av svensk fruktodling. Den svenska
frukten har en hög kvalitet och är producerad med ett minimum av kemiska
bekämpningsmedel. Det är därför viktigt att när de nya bestämmelserna
träder i kraft hänsyn tas till vilka bekämpningsmedel som har använts vid
produktionen av den importerade frukten. Det är av vikt att den frukt som
importeras håller samma höga kvalitet som den inhemskt producerade och
att frukt som har odlats med användning av i Sverige förbjudna kemiska
preparat inte tillåts importeras. Av hälso- och miljöskäl måste samma krav
ställas på de inporterade produkterna som på de inhemskt producerade.

Listan av exempel på preparat som är förbjudna i Sverige men används
flitigt i produktionen i andra länder kan göras lång. Några exempel på sådana
preparat är: Aldicab (mutagen, akut giftig) potatis (USA), Amiton (cancerogen,
fosterskadande, mutagen) äpplen, päron, vindruvor (Argentina, Västtyskland),
Amitraz (cancerogen) äpplen, päron m.m. (USA, Argentina,
Chile, Holland, Spanien. Västtyskland, Cypern), Captafol (cancerogen,
fosterskadande, mutagen) äpplen, päron (Argentina, Chile, Västtyskland),
Carbofuran (canerogen, mutagen, akut giftig) äpplen, päron, vindruvor
m.m. (Argentina, Nya Zeeland, Cypern, Chile, USA), Lindan (cancerogen,
fosterskadande) äpplen, päron, tomater, gurka, sallad, potatis, vindruvor,
lök, kålväxter (Chile, Holland, Nya Zeeland, Spanien, USA, Västtyskland).
Listan kan göras längre och bygger på uppgifter hämtade ur ATL och

uppgifterna om preparatens akuta och långsiktiga risker är hämtade ur Mot. 1988/89
svensk och utländsk litteratur. Skll

Vidare bör även beaktas den bestrålning av frukt, som i dag förekommer.

Bestrålning av livsmedel är vanlig för att öka hållbarheten av produkterna,
något som dock inte får göras i Sverige. Detta bör också ingå i de beaktande
som skall göras i frågan om livsmedelskontrollen.

Problemen med dessa uppräknade preparat och de övriga, som ej nämns
ovan, är att de flesta är näst intill omöjliga att spåra med de analysmetoder
som i dag står till buds. Det är därför viktigt att regringen beaktar
livsmedelskontrollen, dess utveckling och analysmetoder vid import av bl.a.
frukt.

Dessutom bör importerad frukt ursprungsmärkas, dvs. märkning bör ske
så att det syns i vilket land varan är odlad. Det har bl.a. förekommit uppgifter
i media att trots det förbud som i dag finns för handel med Sydafrika
förekommer det att frukt från Sydafrika når den svenska marknaden. Varor
transporteras till andra länder där de märks om med andra tillverkningsländer
än det ursprungliga. Enligt uppgifter finns det bevis för att företag på
kontinenten på detta sätt har märkt om frukt och uppgett att varorna
kommer ifrån t.ex. Nya Zeeland, Argentina och Chile. Detta har kallats ”the
washing of apples”, men kan även gälla andra produkter. Exempel som har
angivits är att Sverige har importerat päron märkta Zambia. Problemet är att
Zambia inte över huvud taget har någon päronodling i kommersiell skala.

Allt tyder på att frukten har ett annat ursprungland, Sydafrika. Vi inser
svårigheterna i ett sådant ursprungsmärkningssystem men även detta bör
beaktas i regeringens utformning av den framtida livsmedelskontrollen.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beaktande av livsmedelskontrollen vid import av
utländskt producerade produkter.

Stockholm den 10 november 1988

Karl Erik Olsson (c)
Karin Starrin (c)
Marianne Jönsson (c)
Stina Gustavsson (c)
Lennart Brunander (c)

Sven Olof Pettersson (c)
Göran Engström (c)
Ingbritt Irhammar (c)

9