med anledning av prop. 1988/89:33 om avgifter för pensionärer

Motion 1988/89:Sf4 av Barbro Sandberg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf4

av Barbro Sandberg m.fl. (fp)
med anledning av prop. 1988/89:33 om avgifter för pensionärer
vid sjukhusvård

I propositionen föreslås att det avgiftsfria året vid sjukhusvård som pensionärer
med hel ålderspension för närvarande har rätt till avskaffas fr.o.m. 1989.
Propositionen utgör en konkretisering av det principbeslut som riksdagen
fattade våren 1987.

Folkpartiet ställde sig bakom det tidigare principbeslutet, under förutsättning
att de medel som avgiftsbeläggningen medför används för att förbättra
de ekonomiska villkoren för de sämst ställda pensionärerna. Principbeslutet
innebar t.ex. att det kommunala bostadstillägget för de pensionärer som har
de lägsta inkomsterna kunde höjas och deras ekonomi därmed förbättras. Vi
hävdade i det sammanhanget också att KBT-regler och avgifterna för
sjukhusvård måste utformas så att ingen pensionär som vårdas på sjukhus
under en tid skulle kunna förlora förmånerna i KBT så att han eller hon inte
skulle få råd att behålla den egna bostaden.

I samband med riksdagens behandling av principbeslutet om friårets
avskaffande motionerade vi också om förbättrat skydd för de pensionärer
som har de lägsta förmånerna. I regeringens proposition har vissa av våra
synpunkter tagits till vara, men vi kan inte helt acceptera de avgiftsuttag som
nu föreslås.

Syftet med en reformerad utformning av avgiftssystemet bör vara att det
skall överensstämma med det som gäller för sjukpenningförsäkrade. Tyvärr
har regeringen dock inte följt den principen fullt ut. I stället föreslås ett
intervall (40-55 kr.) och undantag från detta (30 kr./vårddag för undantagandepensionärer).

Vårt förslag är därför att den generella principen skall gälla alla, dvs. att
avgiften per vårddag skall utgöra en tredjedel av summan av utgående
pensionsförmåner från den allmänna försäkringen före skatt, dock högst 55
kr. Någon undre gräns bör inte finnas. Då skyddas låginkomstpensionärerna
från alltför stora uttag, samtidigt som avgiftssystemet blir lika för alla som får
sjukhusvård och därmed enklare att administrera för berörda myndigheter.

Det kan erinras om att det nuvarande systemet innebär att utförsäkrade
pensionärer betalar full avgift, i allmänhet 55 kr. Det gäller sålunda även dem
med lägsta pensionsförmånerna. Att behålla nuvarande system är därför inte
förmånligt för de sämst ställda pensionärerna.

För att förbättra för pensionärer med mycket låga inkomster har folkpartiet
föreslagit att de så kallade undantagandepensionärerna också bör få
pensionstillskott. Vi anser att det kravet ånyo aktualiseras genom den
föreliggande propositionen om avgifterna för sjukhusvård: i propositionen

görs en viss avgiftsdifferentiering för att undantagandepensionärernas kost- Mot. 1988/89
nader för sjukhusvård inte skall bli alltför betungande. Sf4

Vi anser att det vore bättre att ge alla pensionstillskott. Det ger flera
fördelar, dels får undantagandepensionärerna det generellt bättre, dels kan
regelsystem av detta slag förenklas och färre undantag och specialregler
krävs. Den kategori som man annars i många fall tvingas skapa speciella
regler för elimineras när den i stället likställs med övriga folkpensionärer.

Principen med en avgift som uppgår till högst en tredjedel av pensionen
kan för undantagandepensionärerna bli en blygsam summa. I avvaktan på att
beslut tas om pensionstillskott även till dessa pensionärer kan det därför te sig
rimligt att inte debitera avgift för denna kategori.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
avgiftens storlek alltid bör utgöra en tredjedel av pensionsförmåner,
med ett tak på 55 kr.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pensionstillskott bör utgå också till de
pensionärer som på grund av undantagande från försäkringen för
tilläggspension saknar eller har reducerat pensionstillskott.

Stockholm den 3 november 1988
Barbro Sandberg (fp)

Maria Leissner (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Sigge Godin (fp)

8