med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Motion 1988/89:Jo10 av Åsa Domeij m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Jo 10

av Åsa Domeij m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda
åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Det är glädjande att regeringen i proposition 1988/89:10 satsar 30 milj. kr.
extra på havsmiljöforskning. Det är naturligtvis nödvändigt att skaffa sig
bättre kunskaper på detta viktiga område. Men miljöpartiet de grönas
riksdagsgrupp anser att vi redan nu har kunskaper, som om de användes,
skulle leda till en bättre havsmiljö. Miljökatastrofen är redan ett faktum, och
det finns ingen anledning att vänta med att genomföra radikala åtgärder.
Regeringens förslag om ytterligare forskningsinsatser bör kompletteras med
konkreta åtgärder för att förbättra havsmiljön.

Övergödningen av havet med kväve är troligen den viktigaste orsaken till
algblomningen. Jordbruket, trafiken och kommunerna är de huvudsakliga
källorna till övergödningen av Västerhavet.

Trafik

Trafiken står för en stor del av de totala kväveoxidutsläppen i landet.
Samtidigt som allt fler inser vikten av att föra en bra politik på miljö- och
resursområdet ökar bilismen och flygtrafiken. Med den politik som förs är
det omöjligt att uppnå den målsättning som regeringen har, när det gäller att
minska kväveoxidutsläppen, trots att krav på bättre avgasrening har införts
för personbilar.

En åtgärd som skulle få omedelbar verkan för utsläppen av kväveoxider är
en sänkning av hastighetsgränserna på vägarna. Det finns heller ingen
anledning att vänta med att införa skärpta avgaskrav för dieselfordon.
Utsläppen av kväveoxider kan också minskas genom att långväga godstransporter
förs över från lastbil till järnväg. Miljöpartiet de gröna menar också att
bilismen måste minskas och vill därför satsa på en utbyggnad av kollektivtrafiken
samt höja bensinskatten.

Det är viktigt att planerade investeringar i en felaktig trafikstruktur styrs
om. Planerna på en bilbro till Danmark, satsningar på nya motortrafikleder
samt investeringar i bärighetshöjande åtgärder för att möjliggöra tyngre
lastbilstrafik måste stoppas. Dessa investeringar leder dels till ytterligare
miljöförstöring, dels till att resurser som behövs för investeringar i järnväg
och kollektivtrafik förbrukas.

Flyget måste också minska sina utsläpp av kväveoxider. Vi föreslår att
luftfartsverket åläggs att lägga fram några olika förslag om hur man kan
minska utsläppen med ca 25 % inom 6 år. Om detta inte kan klaras genom ny
teknik måste flygtrafiken minska.

Jordbruket Mot. 1988/89

JolO

Jordbrukets bidrag till övergödningen av havet måste minska mycket
kraftigt. De nya paragrafer, avseende stallgödselhanteringen, som regeringen
inför i förordningen om skötsel av jordbruksmark (1979:426) är helt
otillräckliga. Dagens jordbruk med en hög användning av konstgödsel och
kemiska bekämpningsmedel är oacceptabelt ur både miljö- och resurssynpunkt.
Miljöpartiets målsättning är ett jordbruk fritt från konstgödsel och
kemiska bekämpningsmedel om ca 15 år. Vi menar att den utvecklingen bör
påbörjas redan nu genom att en avgift på 300 % på konstgödselkväve införs
och pengarna återförs till jordbruket huvudsakligen i form av arealbidrag.

Effekten kommer att bli att kvävegödslingen minskar samtidigt som lantbrukarna
får ett större intresse att ta vara på stallgödseln.

Genom att återskapa våtmarker i kustområden och vattendrag där
kväveläckaget är stort skulle läckaget av kväve till havet kunna hejdas
snabbare. Ett återskapande av våtmarker kan i många fall också vara positivt
ur naturvårdssynpunkt. För att göra detta möjligt måste staten köpa in mark
av lantbrukarna.

Kommunerna

Kommunala avloppsreningsverk är också betydande källor till utsläpp av
kväve till havet. De kommuner i problemområden som inte fattat beslut om
att införa en nitratreduktion på minst 60 % åläggs att göra detta inom 5 år.

Miljöavgifter

De klorhaltiga utsläppen från massa- och pappersindustrin måste minskas
snabbt. Tack vare att konsumenterna har valt bort klorblekt papper alltmer
har en större marknad för miljövänligt papper skapats. Vi menar att det inte
finns anledning att tillåta användning av klorblekt papper i Sverige. Ett
förbud skulle kunna införas redan under 1989.

Greenpeace har föreslagit att pappersmassafabriken Vallvik skall göras till
en ”mönsterfabrik” i miljöhänseende. Fabriken kontrolleras av staten
genom aktiemajoritet i NCB. Här har regeringen en möjlighet att driva
utvecklingen framåt inom den praktiska miljöpolitiken. Vallvik bör kunna
bli ett föredöme för andra liknande industrier.

Kunskapen om halogenerade organiska ämnen, deras förekomst i naturen
och deras potentiella miljörisker är alldeles för dålig. Här behövs insatser på
grundforskningsnivå. Vi föreslår att naturvårdsverket får i uppgift att arbeta
fram ett förslag till forskningsprogram.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen beslutar att sänka tillåten hastighet på väg till 70
resp. 90 km/h,

9

2. att riksdagen beslutar att omgående införa skärpta avgaskrav för Mot. 1988/89

dieselfordon så att kraven blir minst lika höga som de som ställts i USA JolO

fr.o.m. 1986 års modeller,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör
satsas på järnvägen så att hälften av de långväga (över 10 mil)
godstransporter som i dag går på lastbil inom 10 år förs över till
järnväg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
planerna på en bilbro till Danmark och en motorväg längs västkusten
bör överges,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
resurser som satsas på bärighetshöjande åtgärder på landsvägarna i
stället bör användas för investeringar i miljövänlig kollektivtrafik i
storstadsområdena,

6. att riksdagen beslutar att höja bensinskatten med 1,25 kr./l för
oblyad bensin och med 2,25 kr./l för blyad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
luftfartsverket bör få i uppdrag att utarbeta några olika alternativ för
hur kväveoxidutsläppen från flyget kan minskas med 25 % inom 6 år,

8. att riksdagen beslutar belasta konstgödselkväve med en avgift på
300 % att återföras till jordbruket huvudsakligen i form av arealbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
naturvårdsverket bör få i uppdrag att snabbutreda vilken jordbruksmark
i kustområdena och ev. längs en del vattendrag det skulle vara
lämpligt att köpa in för att återföra till våtmark,

10. att riksdagen beslutar om förbud för användning av klorblekta
pappersprodukter i Sverige från och med 1 juli 1989,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Vallvik bör göras till en mönsterfabrik genom att före utgången av
1992 presentera världens första fungerande slutna blekeri, alternativt
ett blekeri där eventuella restprodukter kan tas om hand samt att alla
klorfria avloppsströmmar bör ledas till en högeffektiv anaerob rening,
vilken skall vara i kontinuerlig drift senast 1 januari 1990,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utforma ett forskningsprogram
för att få fram bättre kunskaper om halogenerade organiska ämnen,
deras förekomst i naturen och potentiella miljörisker.

Stockholm den 20 oktober 1988
Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mpj Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

10