med anledning av förs. 1994/95:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående insatser mot den ekonomiska brottsligheten

Motion 1994/95:Ju14 av Agne Hansson m.fl. (c)

På initiativ av riksdagens skatteutskott har en granskning
av samhällets insatser mot ekonomisk brottslighet
genomförts.

Den ekonomiska brottsligheten är idag ett stort problem.
Brotten är ofta av komplex natur och många brott upptäcks
överhuvudtaget inte. Allt tyder också på att denna typ av
brottslighet ökar. Därför måste ekonomiska brott ges största
möjliga prioritering. En effektivare bekämpning skulle
kunna leda till stora vinster för samhället. Enligt
uppskattningar från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, skulle
ytterligare cirka 10 miljarder kronor i undanhållna skatter
ganska enkelt kunna drivas in, jämfört med vad som sker
idag.

Under senare år har mycket gjorts för att öka resurserna
och få fler fall till domstol. En regional kriminalpolis har
inrättats. Riksåklagaren har fått resurser för att ha en särskild
grupp med åklagare och revisorer. Straffen har höjts för vissa
ekonomiska brott, såsom häleri och svindleri. En ny lag mot
s k penningtvätt tvingar finansinstituten att granska och
rapportera misstänkta penningtransaktioner på ett helt annat
sätt än tidigare.

Ekonomiska brott är ett synnerligen angeläget område för
samhällets brottsbekämpning. Flera olyckliga konsekvenser
följer i de ekonomiska brottens spår, t ex undanhållande av
skatt som leder till negativa effekter för fördelningspolitiken.
Den ekonomiska brottsligheten hotar marknadsmekanismen
genom att kraftigt snedvrida konkurrensen i flera branscher
och har även i stor utsträckning under senare år riktat sig mot
olika delar av näringslivet, t ex mot leverantörer, kreditgivare
och kunder. Ofta förekommer annan brottslig
undervegetation i samband med ekobrott. Även när det gäller
en mer allmän brottsbekämpning och brottsförebyggande
verksamhet är alltså bekämpning av ekonomisk brottslighet
påkallad.

Det finns idag även starka skäl för att varna för att
nonchalera vissa av de traditionella ekonomiska brotten.
Utbrett momsfusk, systematiska konkurser och tömning av
bolagstillgångar är idag ett mycket utbrett fenomen i vissa
branscher. Det snedvrider konkurrensen och gör det svårt att
bedriva verksamhet på ett lagenligt och seriöst sätt.

Liksom vid bekämpandet av annan brottslighet finns inte
någon enkel lösning som eliminerar all brottslighet. Det
handlar istället om att satsa på flera olika åtgärder.

Enligt förslag från Riksdagens revisorer bör de
auktoriserade och godkända revisorernas möjligheter att
förebygga ekonomisk brottslighet övervägas inom ramen för
en offentlig utredning. Revisorerna skulle ges en starkare roll
t ex i form av ett reglerat maximiantal uppdrag och
begränsade mandatperioder. Idag finns ingen sådan
begränsning i lagen. Dessa förslag finner vi intressanta men
inser även de problem ett dylikt införande skulle kunna
medföra. Begränsade mandatperioder för revisorer torde t ex
ge mindre revisionbyråer med en eller ett fåtal revisorer
problem, då den etablerade kundkretsen är oerhört viktig,
och varje kund värdefull.

Riksdagens revisorer diskuterar även möjligheten att flytta
över vissa mindre bokföringsbrott från det straffrättsliga till
det förvaltningsrättsliga systemet. Därmed skulle
möjligheten ges att kunna införa sanktionsavgifter för
bokföringsbrott. En skärpning av de lagstadgade
straffsatserna diskuteras även. Problemet med en
överflyttning till det förvaltningsrättsliga systemet torde bli
gränsdragningen och uppdelningen mellan mindre och större
bokföringsbrott. Fördelen med en överflyttning torde vara
det faktum att då även juridiska personer kan bestraffas
genom sanktionsavgifter. Enligt det straffrättsliga systemet
kan endast fysiska personer drabbas av straffansvar. Vi är
dock av den uppfattningen att dessa förslag bör bli föremål
för fortsatt utredning. Vi föreslår att en parlamentarisk
utredning tillsätts.

Riksdagens revisorer anser att Patent- och
registreringsverket (PRV) bör ges en stärkt roll för att
förebygga ekonomisk brottslighet vid registreringen av
företag. Det finns f n brister vid registreringen av företag.

Förändringar, t ex vitesföreläggande och avgifter för
försenade räkenskapshandlingar, registrering av
styrelseledamöter och upprättande av ett särskilt
konkursregister bör övervägas.

Ökad myndighetskontroll i form av t ex den tillsyn av
restaurangbranschen som genomförts är bra, och vi delar
revisorernas övervägande att en möjlighet till utsträckning
till flera områden bör övervägas.

Enligt förslag från Riksdagens revisorer borde en central
myndighet för att bekämpa ekonomiska brott övervägas.
Även om det behövs mer samordning mellan berörda
myndigheter, förvaltare och revisorer är det inte, enligt vår
mening, fler centrala myndigheter som är lösningen.

Specialistkunskaper bör istället organiseras i Eko-rotlar på
regional nivå. Samtidigt behövs en bättre personalpolitik,
som gör att de som specialutbildats inom bekämpningen av
ekonomisk brottslighet skall kunna behållas inom
organisationen. Den stora rörligheten bland utbildad
kompetent personal ger ingen bra utredningseffekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning angående bokföringsbrott, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om registrering av företag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad myndighetskontroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om eko-rotlar på regional nivå

Stockholm den 26 oktober 1994

Agne Hansson (c)

Görel Thurdin (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Sivert Carlsson (c)

Anders Svärd (c)