Landsbygdsutveckling

Motion 1994/95:A469 av Lennart Brunander m.fl. (c)

Landsbygdsutveckling -- moderna landsbygden

Centerpartiets politik syftar till att ge alla människor i vårt
land så likvärdiga förutsättningar som möjligt. I denna
motion presenterar centerpartiet vår vision om den moderna
landsbygden. De konkreta förslagen finns i våra motioner
om jordbruk, småföretagsutveckling, regionalpolitik,
kommunikationer, kultur, idrott osv. Den moderna
landsbygden kräver satsningar på alla områden och berör allt
det som är viktigt för oss människor och att skapa rättvisa
förutsättningar för alla innevånare. I en enkät som gjorts till
människor både på landsbygden och i storstaden om hur de
politiska besluten påverkade utvecklingen i olika delar av
vårt land blev svaret att de flesta besluten missgynnar
landsbygden. Att det svaret kom från landsbygdsmänniskor
är kanske inte så svårt att förstå, men också en majoritet av
storstadsborna har denna uppfattning. Svaren styrker vår
uppfattning och ger tyngd åt våra krav att förändra och satsa
mer på hela Sverige.

Landsbygd, tätorter och städer är ömsesidigt beroende av
varandra. Alla människor har ett intresse av att landsbygden
lever. Det finns ett gemensamt intresse av att landskapet hålls
öppet och det kulturlandskap som skapats av bondehand
bevaras och utvecklas. Alla är också betjänta av att det finns
servicefunktioner på landsbygden, det ger förutsättning för
sommargäster och turister att uppleva natur och livet på
landet. När vi pratar om landsbygd syftar vi inte bara på den
direkta landsbygden utan också på alla de små orter som
tillsammans utgör en helhet. Man kan dra gränsen mellan
stad och landsbygd på olika sätt, centerpartiet väljer att dra
denna gräns så att alla orter med upp till 3 000
innevånare räknas till landsbygd. Vid ett sådant
betraktelsesätt bor en tredjedel av Sveriges befolkning på
landsbygden.

Några utgångspunkter för vårt arbete med att skapa den
moderna landsbygden

Landsbygden och de människor som är verksamma där
är en tillgång för hela landet.En positiv utveckling av
landsbygden är något viktigt för att ta Sverige ur den
ekonomiska krisen.Hela samhället skulle må väl av mer av
det som är kännetecknande för landsbygden: idéellt arbete,
småskaliga lösningar, långsiktigt tänkande, miljöansvar och
gemensamma lösningar.Lantbruket utgör en ekonomisk
och miljömässig bas för landsbygden med stora
utvecklingsmöjligheter.Landsbygden är beroende av annat
boende och företagande än det som är kopplat till
lantbruket.Det avtal som fyrklöverregeringen förhandlade
fram med EU om EU-pengar till jordbruket och regional
utveckling skall användas fullt ut.

Nu har det vänt

Allt sedan industrialiseringen började har flyttlassen gått
från landsbygd till stad, denna utveckling var mycket stark
under 1950- och 60-talen. Då skapades stora problem både i
städerna och på landsbygden. Under denna period grundlade
centerpartiet sin profil, som ett parti med stark känsla för en
rättvis regional utveckling och krav på samhället att ta ett
ansvar för en samhällsutveckling där människan på ett mera
påtagligt sätt sattes i centrum. Det var viktigt att skapa
sociala miljöer där människor kunde känna sig trygga och
där alla kunde känna sin betydelse. De nya kompakta
stadsdelarna i våra städer var något helt annat. Och den
ensamhet som på sina håll uppstod på landsbygden var också
negativ. Det blev allt viktigare för oss i centerpartiet att både
i staden och på landsbygden skapa miljöer som var
människovänliga. Jämsides med denna inriktning
utvecklades miljömedvetandet inom centerpartiet. Det har
gett till resultat den miljöpolitik som bl.a. har fött
kretsloppstänkandet. Denna syn och målsättning att skapa ett
samhälle som var bra för oss människor och som var
skonsamt mot miljö är grunden för centerpartiets idiologi
ekohumanism. Detta synsätt tillsammans med vårt
rättvisekrav är grundläggande för hur vi vill utveckla vårt
samhälle. Stad och landsbygd är lika viktigt, i hela landet
skall människor ges likvärdiga förutsättningar att verka och
bo.

Landsbygden fortsatte att minska till början på 80-talet,
därefter har trenden vänt. Under 80-talet har befolkningen
ökat något och idag bor 30 procent av vår befolkning på
landsbygden om man, som vi gjort, drar gränsen vid 3 000
innevånare. Det innebär 2,7 miljoner människor. Även
om man drar gränsen för vad som räknas som landsbygd på
ett annat sätt kvarstår det faktum att fler flyttat ut till
landsbygden än de som flyttat därifrån. Man kan med fog
säga att trenden har vänt, men det är nödvändigt att vara
uppmärksam och bedriva en politik som ger förutsättningar
för en fortsättning.

Stora produktionsvärden på landsbygden

Ofta beskrivs landsbygden som tärande, men det är inte så.
Det mesta av våra råvarutillgångar som skog, gruvor,
mineraler, jordbruk och vattenkraft finns på landsbygden.
Dessa tillgångar är av väsentlig betydelse för vårt land och
för vårt välstånd. Skall det kunna brukas och vårdas på ett
uthålligt sätt krävs det att det finns människor som bor och
verkar där och att vägar, järnvägar och telenät är väl
utbyggda. Det är inte att betrakta som en subvention till dessa
bygder om samhällets infrastruktur är väl utbyggd på
landsbygd där det inte finns så många människor. Det är en
viktig basinvestering för att samhället skall fungera. Alla
svenskar har nytta av det. Lägger man ihop
produktionsvärdet för tillverkningsindustrin, gruv, mineral,
skog, jordbruk och vattenkraft och slår ut det per innevånare,
blir det genomsnittliga produktionsvärdet per innevånare för
landsbygdskommunerna 126.000 kronor per innevånare,
medan snittet för riket är 110.000 kronor per innevånare.

Framtidens teknik ger landsbygden nya förutsättningar

Den dramatiska utveckling som skett under hela 1900-talet
har kännetecknats av koncentration och storskalighet och lett
till den centralisering som tidigare beskrivits. Den teknik
som nu utvecklas, data och informationstekniken, rymmer
helt andra möjligheter och ger landsbygd och små orter nya
möjligheter att vara med och ta för sig av det goda som
utvecklingen kan ge. Tekniken är varken ond eller god, den
blir vad vi nyttjar den till. Rätt hanterat kan den nya tekniken
ge förutsättningar till en utveckling som ur centerpartiets
utgångspunkter är positiv. För centerpartiet är det mot denna
bakgrund viktigt att telekomunikationer byggs ut så att hela
Sverige kan vara med. Teknikintensiv företagsamhet kan
etablera sig var som helst i vårt land och ge nya och
intressanta arbetstillfällen.

Kretsloppstänkandet, som initierats av centerpartiet, är
kanske det viktigaste som skett under senare år.
Landsbygden med jord och skogsbruk har en grundläggande
betydelse för att ge förutsättningar till det hållbara
kretsloppssamhälle, som är vårt mål. Skogen och jordbruket
kan producera och leverera de råvaror som behövs för att
producera varor som kan ingå i ett naturligt kretslopp.
Jordbruket är å andra sidan den ende naturlige mottagaren
och nyttjaren av det biologiska avfall som samhället skapar
och som nu är en källa till problem i miljön. I ett hållbart
samhälle finns det inga genvägar -- där måste kretsloppen
slutas, landsbygd och stad komplettera varandra. Bl.a. detta
gör att landsbygden har en central ställning för framtiden.
Men felaktig politik, felriktade marknadskrafter och
slentrian är hot, som kan leda utvecklingen fel.

Det är därför viktigt att det förs en riktig politik i regionala
frågor. Satsning på de mindre högskolorna för att trygga
utbildning och kompetensuppbyggnad är en viktig byggsten.
Jordbrukets förutsättningar måste nyttjas på ett riktigt sätt.
Skogsbruket och skogsindustrins utveckling är viktig.
Miljöpolitikens kretsloppsperspektiv är en viktig
grundförutsättning. Avgörande är att skatter och avgifter är
rättvisa och att en skatteväxling genomförs, med rätt
ekonomiska styrmedel. Bra vägar och ett vidmakthållande
av järnvägar är viktigt och nödvändigt, liksom utbyggnad av
telekommunikationer. Kultur och fritid är viktiga att utveckla
också på landsbygden. Även utveckling av den svenska
turismen är en tillgång för landsbygden.

Samhällets infrastruktur uttrycker ett ovanifrånperspektiv
som hanteras av politiker och planerare för att ge människor
i alla delar av landet de generella förutsättningarna --
kommunikationer, utbildning, sjukvård etc. Det är viktigt att
detta sker på ett sätt som ger alla delar av landet likvärdiga
förutsättningar.

Som enskilda människor och hushåll har vi ett annat
perspektiv, som handlar om hur vår vardag fungerar. Vi kan
kalla det för vardagslivets infrastruktur. Det hjälper inte om
man bor i närheten av flygplats, universitet och sjukhus och
har AXE-telefon om arbetstider, barnomsorg,
fritidsaktiviteter för barnen, busstider etc inte passar ihop.
Alla, men särskilt barnfamiljerna, är beroende av att den
vardagsnära servicen fungerar.

Begreppet ''vardagslivets infrastruktur'' är uttryck för ett
nerifrån och upp-perspektiv på samhällsplanering och
samhällsfunktioner. Det är viktigt att ta tillvara människors
vilja att medverka och påverka för att få dessa vardagsnära
funktioner att fungera så bra som möjligt. För landsbygd
såväl som för stad är detta viktigt. Landsbygdens småskaliga
lösningar kan vara positiva också för städerna.

Lantbruket -- ekonomisk miljömässig bas med stora
utvecklingsmöjligheter

Jordbruket och skogsbruket har varit, är och kommer att
förbli landsbygdens ekonomiska och miljömässiga bas.
Lantbruket producerar förutom livsmedel och skogsråvaror
det öppna landskap och mycket av den miljö som gör
landsbygden attraktiv. Ett konkurrenskraftigt lantbruk är
därför en helt grundläggande faktor för landsbygden som
livsmiljö. Det kommande biosamhället öppnar nya
möjligheter för både jordbruket och skogsnäringen.

Idag arbetar endast 1,9 procent av den yrkesverksamma
befolkningen i jordbruket. Inte i något annat land i Europa
förmår en så liten andel av befolkningen försörja resten av
befolkningen med livsmedel. Motsvarande genomsnittssiffra
för EU är 6,2 procent. Samtidigt genererar ingen annan
näring så många bieffekter på sysselsättningen, som just
jordbruket. Varje jobb i primärledet skapar 3--4 gånger så
många jobb i tillverkningsindustri, handel och
servicenäringar både i den kommersiella sektorn och
samhällets. Nivån på den ekonomiska aktiviteten i
jordbruket har därmed stor betydelse för underlaget för
samhällsservice och kommersiell service på landsbygden.

Centerpartiet har i en partimotion om jordbruket lagt
förslag om att de förutsättningar som EU-avtalet ger skall
utnyttjas fullt ut för att ge den aktivitet i jordbruket som är
viktig ur många synvinklar, inte minst ur
landsbygdssynpunkt. Centerpartiet föreslår också att den för
animalieproduktionen viktiga avbytarverksamheten även
fortsättningsvis får ett samhällsstöd. Det är förvånande och
klandervärt att regeringen i sina förslag så kraftigt
missgynnar jordbruket och landsbygden.
Socialdemokraternas inriktning är ekonomiskt oförsvarbar,
vårt land och landsbygd är betjänta av det kapitaltillskott
som centerförslagen innebär, att utnyttja EU-avtalets
möjligheter fullt ut. Den sociala trygghet som
avbytarverksamheten utgör är en förutsättning för att unga
människor ska vara villiga att satsa på framförallt
mjölkproduktion. Socialdemokraterna har glömt det sociala
perspektivet.

Skogen är av fundamental betydelse för den svenska
ekonomin, nettoexporten har varit mer än 50 miljarder per år
och är därmed i särklass om man jämför med andra näringar.
Dessutom är för en fjärdedel av landets kommuner skogen
och dess bearbetning av avgörande betydelse för
sysselsättningen i kommunen. Att 50 procent av den svenska
skogen ägs av privatpersoner är en fördel för landsbygden.
Ägarrollen innebär en klar koppling till landsbygden för
många som f.n. inte bor på landsbygden. Med en god
utveckling på landsbygden kan många överväga att bosätta
sig på fastigheten.

Skogens betydelse motiverar betydligt kraftigare
satsningar från både samhälle och näring på forskning och
utveckling. I dag är denna satsning allt för låg och vi utnyttjar
inte de möjligheter som finns att vidareförädla det svenska
virket. För landsbygden skulle en större förädlingsgrad
kunna ge många nya arbetstillfällen. Det skulle även en
kraftigare satsning på biobränslen och drivmedel göra. Här
finns utvecklingsmöjligheter som presenterats i vår
energimotion.

Sammantaget står lantbruket -- jord och skog -- för en
avgörande del av jobben i många kommuner på landsbygden.
Med de satsningar som centerpartiet föreslagit skulle det bli
ännu fler jobb och en större bas för service, transporter,
ekonomi och det som i övrigt krävs för att få bygder att leva
och utvecklas.

Industri på landsbygden -- små, medelstora och
nyföretagande

På landsbygden och i de mindre orterna finns i dag många
små och medelstora företag som utgör ett viktigt
komplement till jord och skogsbruket. Det är denna
kombination som ger den levande bygd som vi har på så
många ställen i vårt land. Nu när utvecklingen vänt och
människor, ofta med god utbildning, flyttar ut till
landsbygden skapas förutsättningar för ny företagsamhet.
Centerpartiet kräver att telekommunikationer byggs ut till
olika delar av landet så att möjligheterna till decentraliserad
företagsverksamhet kan tillvaratas. Det är också viktigt att
ha en gynnsam småföretagspolitik. Centerpartiet vill på olika
sätt skapa detta gynnsamma företagsklimat: Stöd till
nyföretagande och uppfinnare för att på ett bra sätt ta tillvara
den kreativitet som finns. Utveckling av Almi
företagspartner, industrifonden och Nutek som skall ge små
och medelstora företag hjälp och rådgivning, riskkapital och
stimulans.

Centerpartiet har fått genomfört en kraftigare satsning på
nyföretagande i och med tillkomsten av nyföretagarelån och
de speciella kvinnolånen. I vår näringspolitiska motion
lägger vi förslag om hur dessa skall utvecklas för att ge ett
maximalt stöd till företagen. Centerpartiet föreslår
skatteväxling, sänkta arbetsgivareavgifter och i stället högre
avgifter på miljöstörande utsläpp.

EU-avtalet, som förhandlades fram av
fyrklöverregeringen, ger möjligheter till ett regionalt stöd.
Centerpartiet föreslår att dessa möjligheter till regionalt stöd
skall tas till vara, det skulle ge bättre utvecklingsmöjligheter
för många landsbygdskommuner i Sverige. Den
socialdemokratiska regeringen visar också i detta
sammanhang sin avoga inställning till landsbygdsutveckling
och satsar istället på koncentration.

Centerpartiet verkar för att företag, små som stora,
etableras på den svenska landsbygden.

De mindre högskolorna

Utbildning är nödvändig för att erhålla utveckling,
landsbygden är inget undantag från detta. De mindre
högskolorna är viktiga kuggar för att utveckla bygder och ge
kunskap som i förlängningen ger bättre fungerande företag,
stimulerar till nyföretagande och nytänkande med nya
produkter och nya lösningar, allt detta ger fler jobb.
Centerpartiet har medverkat till en kraftig utbyggnad av de
mindre högskolorna, en utbyggnad som måste fortsätta. De
mindre högskolorna skall också ges fasta forskarresurser för
att ge en bättre kvalité i utbildningen.

Det är viktigt att öka de tekniska utbildningarna liksom
datautbildningen. Centerpartiet har dessutom föreslagit att
det skall ges en utbildning för entreprenörer. Det är viktigt
att ge kunskap om att vara företagare; alla kan ju inte utbilda
sig till att bli anställda, det måste också finnas sådana som
vågar, vill och kan starta företag och driva dem.

För att stärka näringslivet och för att underlätta
nyföretagande föreslår vi att regionala utvecklingscentra
skapas på ett antal ställen i Sverige. Dessa utvecklingscentra
ska tjäna som något av beskyddare, inspirator och hjälp till
ny företagsamhet och förverkligande av nya idéer. Det är
grunden för att få fler jobb att utveckla de befintliga
företagen och få ett klimat som ger nyföretagande.

Kommunikationer

Ska hela Sverige leva och landsbygden kunna utvecklas
behöver vi bra kommunikationer. Vägnätet måste förbättras,
framförallt det mindre vägnätet som är landsbygdens
livsnerv. Det gäller länsvägar, mindre vägar och enskilda
vägar. Regeringens förslag om att nästan utplåna stödet till
enskilda vägar är oroväckande.

Järnvägar och spårbunden närtrafik borde utnyttjas mer,
det ger en renare miljö och mindre trafikskador gentemot
vägtransporter. För att det skall bli möjligt måste SJ ändra
sin inställning till hur godstransporter skall ske. Det är troligt
att en avreglering av transporterna på järnvägen skulle öppna
möjligheten för entreprenörer att starta godstrafik på banor
och bandelar där SJ idag inte har någon godstrafik. Flera
exempel kunde räknas upp där detta troligen skulle ge en
utvidgad verksamhet.

Teleförbindelser är som redan påpekats i motionen
avgörande för att den nya teknikens möjligheter ska kunna
användas i olika delar av landet.

Centerpartiet har i motioner lagt förslag om vägunderhåll,
vägbyggande och stöd till enskilda vägar, liksom
järnvägssatsningar. I våra motioner trycker vi särskilt hårt på
utbyggnad av de elektroniska motorvägarna och den
förgrening som måste ske för att göra den nya tekniken
tillgänglig i hela landet.

Social-, fritids- och kulturmiljöer

Tillgången på fritids- och kulturaktiviteter är viktig för att
människor ska trivas och utvecklas. Det är kanske främst
unga människor, som lägger in detta som en viktig del av
den livskvalité de eftertraktar och som kanske avgör var de
bosätter sig. Också här är det viktigt att engagera människor
att bli delaktiga i skapandet av aktiviteter. Kultur- och
fritidsutbudet är utan tvekan ett ansvar för
samhället/kommunen, men där alla med fördel kan vara med
och hjälpa till och påverka. Kommunen måste dock skapa en
grund som ger förutsättningar för fritidsaktiviteter.
Centerpartiet har i motioner lagt förslag som skulle ge bättre
förutsättningar för en rättvis spridning av kulturaktiviteter i
landet och säkrare ekonomiska förutsättningar för idrott och
ungdomsverksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en strategi för
landsbygdsutveckling som ger likvärdiga förutsättningar i
hela Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en positiv utveckling av
landsbygden för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att landsbygden är beroende av
boende som inte är kopplat till lantbruket,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att
telekommunikationerna byggs ut,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nerifrån och upperspektiv för
att få en bra lösning på vardagslivets infrastruktur,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kommunala
landsbygdsprogram för att utveckla landsbygden.

Stockholm den 25 januari 1995

Lennart Brunander (c)

Lennart Daléus (c)

Helena Nilsson (c)

Kjell Ericsson (c)

Marie Wilén (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Sivert Carlsson (c)

Roland Larsson (c)

1 Yrkande 3 hänvisat till BoU.

2 Yrkande 4 hänvisat till TU.