Högskolan

Motion 1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub724

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Högskolan

Högskolepolitik för social tillväxt

Vpk:s högskolepolitik syftar till att främja Sveriges sociala tillväxt.

Högskoleutbildningens ambition bör vara att bidra till den samlade fördelningspolitiken.
Tillgängligheten till högskolan måste öka för lägre socialgrupper.
Vpk vill vidare främja den enskildes val av studier och uppmuntra
till ämnen som bryter traditioner, så att ett fruktbart samspel kan utvecklas
mellan olika ämnen.

Kunskapsuppbyggnad i samhället nödvändiggör planeringsinstrument
som förmår hantera strategiska förändringar över längre perioder än ettåriga
anslagsperioder. Planeringsinstrument behövs bland annat eftersom befolkningsandelen
i högskoleutbildningen minskar, till följd av minskade barnkullar.

Ett sådant planeringsinstrument är den förändrade anslagsperiodicitet
riksdagen nyligen beslutat om. Tyvärr har regeringen nu valt att inte fullfölja
detta beslut. UHÄ:s plan för en långsiktig dimensionering av högskolan bör
följas i högre grad än vad regeringen nu gör.

De förslag vi ställer omfattar budgetåren 1990/91-1992/93. Det kan bli
nödvändigt med vissa korrigeringar exempelvis vad gäller dimensionering av
utbildningar. Vpk :s förslag kan ses som en miniminivå för ovannämnda budgetperioder.

Detta är en nödvändig ståndpunkt utifrån det ökade behovet av högskoleutbildade
under 1990-talet. Därtill kan läggas det faktum att antalet sökande
vida överskrider antalet platser inom högskolan. Denna önskan om utbildning
hos många människor bör tillvaratas, så att samhället kan öka sina möjligheter
att möta ett framtida arbetsmarknadsbehov av högskoleutbildad
personal.

Ökad tillgänglighet och fördjupad kvalitet

Den sociala snedrekryteringen har förstärkts under senare år. De lägre socialgrupperna
är starkt underrepresenterade inom högskolesystemet. Den
sneda sociala rekryteringen förstärks av studielånssystemet. Det finns större
tveksamhet till skuldsättning bland människor i lägre socialgrupper. Även
geografiskt långa avstånd ger en lägre benägenhet att söka sig till högskolor.
De regionala högskolorna har därför fyllt en viktig uppgift.

Studievalen är traditionellt könsmässiga i högskolan. Detta måste motverkas
bland annat med förstärkt studievägledning.

Tillgängligheten till högskolan minskas av förslaget om att avgiftsbelägga
utbildningsansökningar. Att läsa fristående kurser skulle bli dyrare än att
läsa på linje, samtidigt som dessa kurser når ut till andra grupper än de traditionella
linjerna. Istället borde högskolan genom förstärkt studievägledning
försöka nå ut till andra grupper. Vpk föreslår därför 10 miljoner kronor till
UHÄ:s disposition för sådan verksamhet.

Vetenskaplig grundkurs

Högskolelagen talar om att all undervisning vid svenska högskolor skall bedrivas
på vetenskaplig grund. Fenomenet vetenskap är dock inte oproblematiskt.
I ett samhälle där kunskap är ett avgörande produktionsmedel och en
allt större maktfaktor måste det föras en ständig diskussion om vetenskapens
framväxt och organisation. En konkret åtgärd för att höja studenters kritiska
förmåga och ge distans till en ensidig ämnesutbildning är inrättandet av en
vetenskaplig grundkurs. En utredning har nu till uppgift att undersöka förutsättningarna
för vetenskaplig grundkurs, oaktat detta vill vi redan nu föreslå
en försöksverksamhet.

En vetenskaplig grundkurs bör exempelvis innehålla sådana moment som
vetenskapsteori, vetenskapshistoria, argumentationsanalys och logik. Den
måste ge insikt om vetenskapens relativitet och dess beroende av tids-,
klass-, köns-, och kulturella/geografiska förhållanden. En viktig fråga är
också att belysa likheter och olikheter mellan frågeställningar, metoder och
arbetssätt inom olika ämnen och forskningstraditioner.

För en vetenskaplig grundkurs talar även internationaliseringsperspektivet.
För att svenska studenter skall kunna tillgodogöra sig utbildningar
utomlands måste de ha grundläggande kunskaper om de i det internationella
vetenskapssamhället gängse teorierna.

Vi vill föreslå en försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs omfattande
20 poäng på filosofisk fakultet. SFS beräknar att en försöksverksamhet
under en termin på fem högskoleorter där två universitet och tre mindre
eller medelstora högskolor deltar, kostar 4 milj.kr. för en försökstermin.
Summan är beräknad på 250 årsstudieplatser och 15 000 kr. per studieplats.
Försöksverksamheten bör komma igång 1991 och sedan pågå under sex terminer
med kontinuerlig utvärdering.

En sådan grundkurs kostar alltså för ett år 8 milj.kr. Vi föreslår alltså att
denna summa tillförs anslaget Dl i budgeten för 1990/91.

Internationalisering

"Internationalisering” är ett ofta använt begrepp. Diskussionen har hittills
mest kretsat kring frågor om student- och lärarutbyte mellan länder. Vad gäller
utbytesprogrammen för studenter och lärare så är det en mycket viktig
aspekt i strävan att göra svensk högskoleutbildning mera internationellt
präglad. Men begreppet borde ges en vidare användning där frågan om kurslitteratur,
kurser på engelska m.m. också innefattas. Det finns redan en rad
mellanstatliga överenskommelser framför allt mellan de nordiska länderna

Mot. 1989/90

Ub724

4

och inom Västeuropa om utbytesverksamhet. Internationaliseringssträvandena
av den svenska högskolan måste dock sträcka sig betydligt längre än till
de universitet och forskningscentra som ingår i EG. Inför framtiden borde
det komma till stånd utbytesavtal med Östeuropa och andra delar av världen.

Ett internationellt utbyte av lärare och studenter förutsätter en god internationell
standard på de svenska utbildningarna. Åttiotalets urholkningar av
anslagen till högskolornas grundläggande utbildning har dock medfört att
man inte kan förutsätta att alla svenska utbildningar håller tillräckligt hög
klass. Stockholms universitet har gjort en jämförelse av tyska-ämnets status
i en rad länder. Man konstaterar där att Sverige halkat långt efter såväl Västeuropa
som Östeuropa och Nordamerika. Antalet undervisningstimmar är
för lågt, antalet kvalificerade lärare ligger långt under andra länder osv. Tyvärr
finns det anledning att tro att situationen är likartad inom flera discipliner.

Vpk vill att regeringen får i uppdrag att genomföra internationella jämförelser
av kvaliteten på den svenska högskoleutbildningen.

Att internationalisera utbildningen måste också innebära att utbildningen
ger kunskaper om olika vetenskapliga traditioner. Dagens svenska universitet
och högskolor har ofta en ensidig anglosaxiskt dominerad kunskapssyn
och vetenskaplig tradition.

En mycket stor del av den utländska kurslitteraturen härstammar också
från den engelskspråkiga delen av världen. Eftersom de studerande i mycket
ringa omfattning behärskar andra språk än engelska måste vetenskaplig litteratur
från andra språkområden översättas för att kunna göras tillgänglig för
svenska studenter och forskare. Vi vill föreslå medel till en fond för översättning
av vetenskaplig litteratur från andra språkområden än det svenska och
engelska. Den skulle kunna fylla en stor funktion för att bredda kunskaperna
i den svenska akademiska världen. Om översättningarna görs till engelska
blir marknaden inte begränsad till det svenskspråkiga området, vilket torde
öka det kommersiella intresset.

Vi vill som ett ytterligare bidrag till internationaliseringen av utbildningssektorn
också föreslå att Sverige blir värd för en bred alleuropeisk konferens
om utbildningsfrågor.

Vpk föreslår alltså att 2 milj. kr. anslås till en särskild fond för översättning
och att 1 milj.kr. anslås till en internationell konferens båda under D 4. Vissa
särskilda insatser inom högskolan.

Barn- och ungdomspedagogisk linje

Vi stöder UHÄ:s förslag om att slå samman förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
till en gemensam barnpedagogisk utbildning.

Förutom detta krävs det en stark kvalitetssatsning på denna utbildning.
Vpk vill se en förlängning av utbildningen mot bakgrund av de krav som
ställs på blivande barnpedagoger. Kommunerna bedriver idag ett omfattande
utvecklings- och förändringsarbete. Det betyder att barnpedagogerna
i ökad utsträckning måste ha kunskaper om planering, utvärdering och dokumentation.

Mot. 1989/90

Ub724

5

Utbildningen ska enligt högskolelagen bygga på vetenskaplig grund och
vara forskningsanknuten. Om utbildningen förlängs kommer det att finnas
större förutsättningar för forskningsanknytning. Det är av mycket stor vikt
att de studerande under grundutbildningen ges en förståelse av den aktuella
forskningen. En förlängning av utbildningen skulle vidare ge förutsättningar
för förbättrade kunskaper inom bland annat pedagogik och utvecklingspsykologi.

Vpk anser att man nu har ett utmärkt tillfälle att förlänga den av UHÄ
föreslagna nya utbildningen till 120 poäng med sikte på 140 poäng.

Den 4 december 1985 togs det historiska beslutet om en förskola för alla
barn. Samtidigt minskades platserna på förskollärarlinjen. Idag finns det
många förskolor med avdelningar helt utan förskollärare. Mot den bakgrunden
vill vpk utöka antalet platser med 1000 platser mer än i propositionens
förslag. Denna merkostnad beräknar vi till 25 milj.kr.

Vpk vill också anslå 1 miljon kronor till åtgärder för att på olika sätt reducera
den alarmerande höga frekvensen av studenter som inte fullgör sin utbildning
på förskollärarlinjen, en tendens som annars riskerar att sprida sig
till den nya barn- och ungdomspedagogiska linjen.

Vpk föreslår alltså totalt sett en ökning med 26 milj.kr. av anslaget D8.
Utbildning för undervisningsyrken utöver vad regeringen anslår.

Lokala och individuella linjer, fristående kurser (LIF)

Anslagen till fristående kurser har under lång tid legat lägre än till motsvarande
linjeutbildningar. Det är nu nödvändigt med en rejäl satsning på
denna sektor. LIF-anslaget är oerhört viktigt för stora delar av vårt utbildningsväsen.
90 procent av den humanistiska grundutbildningen och stora delar
av den samhällsvetenskapliga betalas från detta anslag. Möjligheten till
fördjupning, breddning och tvärvetenskap är ofta större på de fristående
kurserna än inom de traditionella linjerna. Dessutom finns det en social
aspekt på detta eftersom de fristående kurserna också vänder sig till människor
som inte har möjlighet att läsa heltid på dagtid.

En stark satsning på LIF-anslaget innebär också en uppluckring av linjesystemet.
Detta ligger i linje med våra ambitioner att inom vissa linjer ge studenterna
större möjligheter att själva disponera ett större poängtal än i dag.

Högskolan har idag en viktig roll som förmedlare av fort- och vidareutbildning.
Denna utbildning finansieras i huvudsak från LIF-anslaget. Ett problem
är att regeringen för över pengar från LIF-anslaget som sedan hamnar
i nya allmänna linjer. Denna urholkning uppgår enligt SFS till drygt 40 miljoner.
Vpk vill med anledning av detta tillföra LIF-anslaget motsvarande belopp.

Vpk föreslår alltså att LIF-anslaget D 10 tillförs 40263000 kronor.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning

Vårt samhälle är idag så komplicerat att kunskaper måste betraktas som en
mycket viktig produktionsfaktor. Det är därför viktigt att ha ett vidare perspektiv
på sakernas tillstånd. Historiska sammanhang och samhälleliga
strukturer måste ständigt analyseras och diskuteras. Det innebär att den

Mot. 1989/90

Ub724

6

trend som under 1980-talet lett till rejäla urholkningar inom framförallt sektorn
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES) och sektorn
för kultur- och informationsyrken (Kl) måste hejdas och vändas i höjda anslag.

En utredning genomförd på uppdrag av Stockholms universitets rektorsämbete
konstaterar att inget annat av fjorton undersökta länder tycks satsa
lika små resurser på forskning och undervisning inom humaniora, både med
avseende på kvantitet och kvalitet, som Sverige.

Inom denna ämnesgrupp är undervisningstätheten mycket låg. Det är inte
ovanligt med så stora grupper av elever vid föreläsningar att all diskussion
i praktiken är utesluten. Det stämmer inte med högskolans mål som är att
stimulera människor till självständigt och kritiskt tänkande och ge de studerande
verktyg att ur olika perspektiv analysera och tolka företeelser i samhället
och i historien.

Kontentan av dessa fakta måste bli att AES-sektorn och Kl-sektorn är i
stort behov av ökade resurser.

Vpk föreslår därför en ökning i förhållande till regeringens förslag inom
AES-sektorn med 27 milj.kr. och inom Kl-sektorn med 6 milj.kr. Dessa redovisas
i budgeten under D6. respektive D9.

Utbildning för vårdyrken

En hög kvalitet på utbildningen och en ordentlig dimensionering av dessa
utbildningar är oerhört viktig för att samhället i framtiden ska förbli människovärdigt.

Logopedutbildningen är en sådan utbildning där det i hög grad är skäligt
med en förlängning vilket också UHÄ förordar i sin anslagsframställan.

Vpk föreslår alltså i likhet med UHÄ en förlängning av logopedutbildningen
från 120 till 160 poäng. Vi menar däremot att en förlängning inte får
gå ut över platsantalet utan förespråkar ett bibehållande av nuvarande utbildningkapacitet.

Vpk anser i likhet med landstingsförbundet att en lokalisering av logopedutbildningen
till Umeå skulle förbättra rekryteringen av logopeder till övre
Norrland. Vpk föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till en sådan lokalisering.

Rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik behöver också en
förlängd utbildning. Den är nu kortare än för andra jämförbara länder. 1
Norge är utbildningen av sjukgymnaster fyraårig, i Finland mellan 3,5 och
4,5 år beroende på grundutbildning o.s.v.

Vpk förordar en förlängning av utbildningen till sjukgymnast så att den
blir treårig.

Vpk biträder regeringens förslag att återuppta tandläkarlinjen i Malmö.
Regeringen har nu insett att det annars finns risk för brist på tandläkare i
södra delen av landet. Vpk var motståndare till nedläggningen av tandläkarlinjen
i Malmö. Vi accepterar inte heller den av regeringen planerade minskningen
av antalet platser på Karolinska Institutet. En anledning till detta
ställningstagande är den dåliga examinationsfrekvensen inom denna grupp.

Vpk förordar alltså bibehållet platsantal på Karolinska Institutet och motsätter
oss regeringens förslag om nedläggning av 40 platser.

Mot. 1989/90

Ub724

7

Regeringen föreslår en halvering av platserna på psykoterapiutbildningen.
Detta anser vi vara ett helt oacceptabelt förslag mot bakgrund av det stora
vårdbehovet.

Vi vill i likhet med UHÄ föreslå en utökning av antalet platser på receptarielinjen.
Detta mot bakgrund av de ökade pensionsavgångarna inom denna
grupp. Pensionsavgångarna fram till mitten av 1990-talet kommer nästan att
tredubblas. Apoteksbolaget varnar för att situationen redan tidigt under
1990-talet annars kan befaras bli ohållbar.

Vpk föreslär alltså en förlängning av logopedutbildningen till 160 poäng
och av sjukgymnastutbildningen till 120 poäng. Vidare föreslår vi ett bibehållande
av antalet platser på tandläkarutbildningen vid Karolinska Institutet
till en kostnad av 500000 kr. och för vissa tandvårdskostnader i samband
med detta på 7280000 kr. Förutom detta föreslår vi bibehållet antal platser
för psykoterapiutbildning till en kostnad av 150000 kr. Vpk föreslår även 40
nya platser på receptarielinjen till en kostnad av 620000 kr.

Miljöutbildningar

En rad beslut har fattats som innebär höjda ambitioner i miljöarbetet. Om
politikernas miljöengagemang ska vara trovärdigt och ge resultat kräver
detta också ordentliga förutsättningar. En sådan förutsättning är att det finns
välutbildade människor med gedigna kunskaper om natur och miljö.

De kommunala miljöinspektörerna är en verklig bristyrkesgrupp. Eftersom
denna grupp nu har fått ökade uppgifter är det ännu mer väsentligt att
försöka täcka detta behov. Viktiga och delvis nya arbetsuppgifter för miljöinspektörerna
är till exempel kontroll av livsmedel och radonförekomst.

Mot den bakgrunden vill vpk föreslå en utökning av antalet platser på miljö-
och hälsoskyddslinjen med 20 platser till en beräknad kostnad av 700000
kr. Självklart kan dessa utbildningsplatser förläggas på en annan utbildningsort
än Umeå om det finns förutsättningar för detta.

Vpk vill även föreslå 14 milj.kr. utöver regeringens förslag till den nya matematisk-naturvetenskapliga
linjen. Vi menar nämligen att det fjärde året på
denna utbildning är viktigt inte minst för att skapa förutsättningar för en
stark forskningsanknytning. Det är därför i hög grad otillbörligt att räkna
med att man ska spara några pengar på etappavgångar redan efter tredje
året.

Lokaler och utrustning

Lokalerna är på vissa orter i mycket dåligt skick, nedslitna och på många
ställen helt otillräckliga. Utrustningen har en bristfällig standard och är
hopplöst föråldrad. Idag ställs det dessbättre också i andra delar av samhället
och inte minst i grund- och gymnasieskolan krav på en bättre arbetsmiljö.
Det ökar kraven på högskolan att även där kunna erbjuda en trivsam och
kreativ arbetsmiljö.

Vpk föreslår med anledning av vad vi anfört om skolans arbetsmiljö att
UHÄ får disponera 436750000 kr. utöver regeringens förslag för åtgärder
på detta mycket angelägna område.

Mot. 1989/90

Ub724

8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot avgiftsbeläggning
av högskoleansökningar,

2. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för
budgetåret 1990/91 anslår 10000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
till studievägledning,

3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för
budgetåret 1990/91 anslår 8000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
till försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs,

4. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter m.m., D 4, för budgetåret
1990/91 anslår 2000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
till en fond för översättning,

5. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter m.m., D 4, för budgetåret
1990/91 anslår 1000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
till en internationell konferens,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en
ny barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng,

7. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för
budgetåret 1990/91 anslår 25000000 kr. för inrättande av 1000 nya
platser på barn- och ungdomspedagogisk linje utöver vad regeringen
har planerat för motsvarande utbildningar,

8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för
budgetåret 1990/91 anslår 1000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
för åtgärder för att öka intresset att fullgöra hela utbildningen
på den nya barn- och ungdomspedagogiska linjen,

9. att riksdagen till Lokala linjer och individuella linjer samt fristående
kurser, D 10, för budgetåret 1990/91 anslår 40 263 000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit,

10. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken, D 6, för budgetåret 1990/91 anslår 27000000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit,

11. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken,
D 9, för budgetåret 1990/91 anslår 6000000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lokalisering av logopedutbildning
till Umeå,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av
logopedutbildningen till 160 poäng,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängning av
rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik till 120 poäng,

15. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 7 780 000 kr. för att behålla alla utbildningsplatserna på
tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet,

16. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 150000 kr. utöver regeringens förslag, för psykoterapiutbildning.

Mot. 1989/90

Ub724

9

17. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för budgetåret
1990/91 anslår 620000 kr. för 40 nya platser på receptarielinjen,

18. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret
1990/91 anslår 700000 kr. för 20 nya platser på miljö- och hälsoskyddslinjen,

19. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken, D 5, för budgetåret
1990/91 anslår 14000000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit,
för den nya matematisk-naturvetenskapliga utbildningen,

20. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet, D 1, för
budgetåret 1990/91 anslår 436750000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit, för upprustning av lokaler och utrustning.

Stockholm den 25 januari 1990
Lars Wemer (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1989/90

Ub724

10