Forskning och forskarutbildning

Motion 1998/99:Ub447 av Erling Wälivaara m.fl. (kd)

1 Inledning

Enligt kristdemokratiskt synsätt är det nödvändigt att Sverige prioriterar
forskning och utveckling för att kunna bibehålla vår konkurrenskraft.
Den kontinuerliga forsknings- och utvecklingsprocessen brukar av
tradition delas upp i tre olika delar eller stadier - grundforskning, som utgör
ett metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i
sikte, tillämpad forskning, med vilket man menar sökande efter kunskap med
en bestämd tillämpning i sikte samt utvecklingsarbete, som innebär att
systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap
och nya idéer för att skapa nya produkter, processer och system, eller för att
förbättra redan existerande.

Under senare år har denna terminologi utökats med benämningar som
tillämpad grundforskning, industrinära forskning, grundläggande forskning,
strategisk forskning, riktad grundforskning, grundläggande teknikutveckling
med mera. Detta återspeglar den förändring som forsknings- och
utvecklingsprocessen genomgått under de senaste decennierna i form av en
ökad gränsupplösning mellan olika forsknings- och utvecklingsstadier och
deras integrering.

2 Forskningen prioriterad

I världens industriländer har forskningen mycket hög prioritet. Vår
välfärd är avhängig av om spetsforskningen kan hävda vårt försprång.
Bara genom att producera varor och tjänster med större vetenskaplig
potential kan vi möta omvärldens konkurrens. Vårt land måste alltså ha
en relativt sett bättre utbildad befolkning än konkurrentländerna, med
större andel som genomgått högskoleutbildning och forskarutbildning. I
vår senaste motion om högskolan har vi påpekat att det inte är nog med
att kvantiteten högskoleutbildade ökar utan än mer viktigt är att
kvaliteten på högskoleutbildningarna höjs. Särskilt gäller detta
forskningen och forskarutbildningen. Att få ett större antal som titulerar
sig licentiater, doktorer och professorer är av föga eller intet värde, om
inte antalsökningen svarar mot en verklig vetenskaplig
kompetenshöjning.

Vi kristdemokrater menar att det är av största vikt att svensk forskning
bibehåller sin goda kvalitet och inte försämras och halkar efter, utan får
reella möjligheter att fortsätta att utvecklas till spetsforskning i allt fler
avseenden.

3 Forskarutbildningen

Regeringen vill fortsätta utbyggnaden av högskolornas
forskningsresurser och betonar även vikten av forskningsnära och
forskningsanknuten grundutbildning. Som ett led i detta har riksdagen
givit fasta forskningsresurser till samtliga lärosäten. Kristdemokraterna
välkomnar denna satsning men anser samtidigt att fasta
forskningsresurser inte innebär att grundutbildningen per automatik får
högre kvalitet och en bättre forskningsanknytning. Lärosäten med stora
forskningsresurser har inte nödvändigtvis kvalitativt bättre
grundutbildning.

Undervisning och forskning är högskolornas fundament, men allt för ofta
ses dessa som två olika verkligheter som sällan möts. Den mesta
undervisningen bygger visserligen på tidigare forskningsrön, men det är
sällan studenten kommer i kontakt med själva forskningsprocessen och
forskningsfronten. Det är snarare regel än undantag att grundutbildnings-
studenter inte vet vilken forskning som bedrivs inom ämnesområdet. För att
komma till rätta med detta och få studenten närmare själva
forskningsprocessen och sitt ämnes forskningsfront anser vi för det första, att
lektorernas och professorernas möjlighet att bedriva egen forskning måste
förbättras inom åtskilliga ämnesområden. För det andra måste kateder-
undervisningen minska för att ersättas med förnyad pedagogik där studenten
i ökad utsträckning själv får vara medaktör. I strävan att uppnå ökad kvalitet
och forskningsanknytning inom grundutbildningen bör studenter erbjudas
möjlighet att på C- och D-nivå eller motsvarande arbeta med aktuella
forskningsproblem, gärna i mindre grupper i nära kontakt med aktiva
forskare.

En sådan satsning är dock kostsam och kan inte åstadkommas genom
omfördelningar av befintliga anslag.

Kristdemokraterna ser det som nödvändigt att nya medel i framtiden satsas
för att garantera en högkvalitativ och forskningsnära undervisning inom
grundutbildningen.

Vi anser också att satsningen på högskolans tredje uppgift måste följas upp
för att utröna hur den har genomförts och vad den har betytt för högskolan i
allmänhet och för grundutbildningens kvalitet i synnerhet.

4 Naturvetenskap och humaniora

Forskningen, och då i synnerhet den naturvetenskapliga forskningen,
spelar en avgörande roll för en fortsatt välståndsutveckling.
Framgångsrik ekonomisk utveckling i en internationaliserad miljö kräver
en kontinuerlig forskning och utveckling, parallellt med satsningar på
kunskapshöjande utbildning och successiv kompetenshöjning i samhälls-
och näringslivet. Utbildning och forskning som integreras i näringslivet
tillhör de viktigaste infrastrukturella åtgärderna.

Vi kristdemokrater anser därför att det är av stor vikt att antalet forskar-
utbildade ökar inom näringslivet.

Många forskningsområden inom t.ex. humaniora saknar helt eller delvis
kommersiellt intresse. Forskning inom dessa områden måste bedrivas av
andra skäl, drivkrafter och förtecken än industriell förnyelse, regional
utveckling eller ökad konkurrenskraft. Ett materiellt välstånd är nödvändigt,
men inte tillräckligt, för god välfärd och välbefinnande. Staten måste ta ett
särskilt ansvar för att uppvärdera och stärka den humanistiska forskningen.
Humaniora har stor betydelse för Sveriges kulturella, andliga och historiska
utveckling och självförståelse, men lockar mera sällan till ekonomisk
samverkan med näringslivet. Ämnen vars främsta samhällsuppgift består i att
skapa sammanhang, självreflektion och kritisk distans, samt vara kultur-
bärare, upplevs kanske inte ha en omedelbar nytta för näringslivet, men är
omistlig för vårt lands välfärd och välbefinnande i en djupare mening. Det
goda, mänskliga samhället har också behov av djupa insikter i kunskaper om
andliga, kulturella, historiska, sociala och etiska värden.

Vi kristdemokrater vill därför slå vakt om den humanistiska forskningen
och värna om bildning i vid mening.

5 Doktorandutbildningen

Kristdemokraterna delar regeringens syn på att en god forskarutbildning
är av avgörande betydelse för den svenska forskningens framtid och
utveckling. Antalet forskarutbildade licentiater och doktorer måste öka
kraftigt utan att det tummas på kvaliteten i utbildningen eller kraven på
examina.

Vi befarar att Sverige snart kan stå inför en akut brist på disputerade lärare
och forskare. För att kunna svara upp mot den kraftiga expansionen av
högskolan, höja frekvensen av disputerade lärare vid de mindre och
medelstora högskolorna, kompensera för de naturliga avgångarna och öka
andelen disputerade inom näringslivet anser vi att nya medel i framtiden
måste tillföras forskarutbildningen. Det räcker inte med engångssatsningar
och omstyrning av en del av forskningsrådens medel. Här behövs stora och
långsiktiga satsningar.

Den nyligen genomförda reformen av forskarutbildningen tillförde
systemet ytterligare 100 miljoner kronor. Utbildningsdepartementet räknar
med att kostnaden för en doktorand är 470 000 kronor per år. Satsningen gav
således plats för full finansiell täckning för drygt 200 doktorander.
Deltidsstudier inom forskarutbildningen måste nu bedrivas på minst halvtid
vilket kan leda till att antalet registrerade doktorander nästan halveras. Den
genomförda reformen bygger på idén att effektiviteten och genom-
strömningen kraftigt kommer att stimuleras genom att minska antalet deltids-
doktorander och endast anta dem som kan garanteras försörjning. Vi ställer
oss tveksamma till om detta verkligen leder till den kraftiga ökning som
krävs. Det sker visserligen en ökad satsning på doktorander från forsknings-
rådens och stiftelsernas sida men vi anser att denna satsning inte är
tillräcklig. Denna effekt drabbar hårdast ämnesområdena humaniora, sam-
hällsvetenskap och teologi.

Vi kristdemokrater tillför därför utöver regeringens förslag på 100 miljoner
kronor ytterligare 50 miljoner kronor till doktorandtjänster för att ge
möjlighet för fler av de 16 000 aktiva doktoranderna att slutföra sin
doktorsexamen. Vi menar att istället för att tillföra ytterligare 60 000 nya
studenter till högskolan som redan idag har alldeles för få disputerade lärare,
måste första insatsen vara att tillföra resurser så att fler blivande
universitetslärare kan disputera. Dessa ytterligare 50 miljoner kronor bör
huvudsakligen tillföras humanistisk forskning, som blivit kraftigt eftersatt.

Kristdemokraterna anser att en samlad kartläggning av dagens forskar-
utbildning behöver göras. En framgångsrik forskarutbildning handlar inte
enbart om finansiering. Frågor om handledarrelationer och forskningsmiljöer
är mist lika viktiga faktorer bakom en effektiv utbildning. Frågor som
handlar om att öka det tvärvetenskapliga arbetet, handledarskapets merit-
värde, hitta former för en bättre kontakt med det omkringliggande samhället,
den postdoktorala situationen, jämställdhetsarbetet med mera måste
behandlas och vägas in.

Vi anser vidare att kopplingen mellan grundutbildning, forskarutbildning
och forskning bör klargöras så att en satsning på grundutbildningen inte
negativt påverkar forskarutbildningen eller forskningen genom minskade
resurser. En alltför kraftig satsning på grundutbildningen kan få, om inte
åtgärder vidtas, oönskade effekter på forskning och forskarutbildning. Då
grundutbildningsstudenterna ökar kraftigt i antal får högskolelärarna mer att
göra. Dessa högskolelärare är också till stor del forskare, eller bör vara det
för att tillgodose kraven på att nya forskningsrön integreras i undervisningen
så att en god kvalitet i grundutbildningen kan upprätthållas.

6 Examensmål

I budgetpropositionen för år 1997 angav regeringen utbildningsuppdrag
avseende dels grundutbildning, dels forskning och forskarutbildning för
samtliga universitet och högskolor för treårsperioden 1997-1999. Vidare
angavs ett generellt utbildningsuppdrag vad gäller distansutbildning,
fortbildning, vidareutbildning och för studenter med invandrarbakgrund.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag vad gäller såväl
omfattning som inriktning av utbildningsuppdragen.

Mot bakgrund härav har regeringen i regleringsbrev för budgetåren 1997
och 1998 fastställt utbildningsuppdrag för samtliga universitet och högskolor
för treårsperioden 1997-1999. I utbildningsuppdragen fastställdes examens-
mål för treårsperioden 1997-1999 och för treårsperioden 2000-2002. Vad
gäller generella examina fastställdes examensmål för magisterexamen.
Utbildningsuppdragen innehåller vidare fastställda mål för lägsta antal
helårsstudenter samt därav mål för lägsta antal helårsstudenter inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena.

Regeringen menar att målen för antalet examinerade i forskarutbildningen
bör fortsätta att gälla för treårsperioderna 1997-1999 och 2000-2002. För
perioden 2003-2005 kan målen behöva ändras, men utfall och erfarenheter
från den pågående perioden måste först erhållas. Regeringen avser att om så
krävs korrigera tidigare föreslagna examensmål inom grundutbildningen
tidigast inför budgetåret 2000.

Kristdemokraterna anser att målen för antalet examinerade i forsknings-
utbildningen är ett styrinstrument som måste användas med varlig hand. Ett
ämnesområde som misslyckas med en viss satsning eller genomgår
omfattande interna förändringar, får inte drabbas av mindre medels-
tilldelning.

I värsta fall kan detta leda till att en ond spiral startas; minskad medels-
tilldelning sänker effektiviteten, en låg effektivitet leder till mindre
tilldelning och så vidare.

Licentiatexamen ska vid beräkningen av examination räknas som en halv
doktorsexamen i detta system. Om doktoranden därefter även tar en doktors-
examen räknas den som ytterligare en halv doktorsexamen. Det finns en risk
att doktorander kan pressas att avlägga licentiatexamen i ökad utsträckning.
På så vis försäkrar sig institutionerna om en tryggare framtida medels-
tilldelning. Detta kan i sin tur leda till att det tar längre tid att bli klar
med
doktorsexamen och när tid inte finns kan det leda till en kvalitetssänkning.

Förslaget är olyckligt och risken finns att enskilda doktorander av sina
handledare blir pressade till en sämre noggrannhet och vetenskaplighet
genom den önskade högre hastigheten. I stället för hastighetskrav som piska,
bör incitament för en effektiv studiegång vara de morötter som god
handledning, tillfredsställande försörjning och goda forsknings- och
arbetsvillkor innebär. Vi kristdemokrater befarar att forskningsfriheten blir
starkt hotad av ett prestationsrelaterat resurstilldelningssystem. Enbart de
projekt och avhandlingsämnen som bedöms ha goda förutsättningar för att
snabbt kunna genomföras kommer att beviljas resurser. Vi befarar också att
licentiatavhandlingen i praktiken blir ett obligatoriskt moment i forskar-
utbildningen, eftersom den vid resurstilldelningen kommer att räknas som en
halv doktorsexamen. Forskarutbildningen fram till doktorsexamen kommer
alltså generellt sett att förlängas.

7 Forskningsresurser och internationellt samarbete

Kristdemokraterna anser att det är av stor vikt hur forskningsanslagen
fördelas.

Fördelningsbalans mellan grundforskning och tillämpad forskning måste
eftersträvas. Vi ser att det finns ett problem i att utvecklingen går mot mer
tillämpad forskning och riktad grundforskning. Staten har, via högskolorna,
ett ansvar för finansieringen av grundforskningen. Grundforskning är en
förutsättning för att generera ny kunskap som kan användas inom den
tillämpade forskningen. Om krav på nytta i form av kortsiktiga tillämpningar
tillåts styra forskningspolitiken, blir följden att den långsiktiga kompetens-
uppbyggnaden hämmas och forskningen efterhand utarmas.

Kristdemokraterna kräver att en väl utvecklad grundforskning garanteras
genom att anslagen till grundforskningen prioriteras högt. Vi kräver också att
staten garanterar att de för grundforskningen nödvändiga fakultetsanslagen
inte minskar när externfinansieringen ökar.

Regeringen har i budgetpropositionen 1998/99:1 föreslagit att statens
bidrag till byggforskning minskas med 100 miljoner kronor, från nuvarande
164 miljoner till 64 miljoner. Kristdemokraterna anser att detta är olyckligt.
Vi har i vår bostadspolitiska motion föreslagit att byggforskningen tillförs 50
miljoner kronor under åren 1999 och 2000.

Kristdemokraterna beklagar de besparingar som genomförts genom
minskade anslag till framför allt verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser samt för inköp av dyrbar vetenskaplig
utrustning. Forskningspolitiken och forskningsfinansieringen måste vara
långsiktig och konsekvent. En väl fungerande forskningsmiljö och större
forskningsprojekt tar lång tid att bygga upp, men går fort att bringa ur balans
och slå i spillror.

Vi är bekymrade över att det är den naturvetenskapliga och tekniska
grundforskningen som får vidkännas de största besparingarna inom detta
område. Det finns också en risk att Sverige genom dessa besparingar förlorar
viktig humankompetens då välmeriterade forskare väljer att lämna landet för
att kunna fortsätta bedriva sin forskning utomlands.

Vi ser det som mycket viktigt att Sverige också i framtiden deltar i
storskaliga internationella forskningssamarbeten och att detta inte bör
minska.

Vi ser det som mycket viktigt att svenska forskare och forskarstuderande
bereds möjlighet att aktivt deltaga i den EU-relaterade forskningen. I detta
arbete är det framför allt viktigt att regering och riksdag engagerar sig i
utbildnings- och forskningsfrågor i EU. Näringslivets roll och betydelse i
detta samarbete får inte heller glömmas bort. En ökning av den
internationella kompetensen och det internationella samarbetet går inte att
överskatta. Satsningen på internationellt samarbete på forskningsområdet är
en angelägenhet för hela det svenska samhället och är av stor betydelse för
den framtida tillväxten. Högskolan har idag ett relativt välutbyggt utbyte med
europeiska och nordamerikanska länder. Kunskap om, undervisning kring
och utbyte med länder i Afrika, Asien och Latinamerika är betydligt
ovanligare. Dessa länder bedöms få en ökad betydelse i det globala
sammanhanget. Universitet och högskolor bör tilldelas ett ökat ansvar för en
ökad internationalisering med länder utanför Europa och Nordamerika. Detta
kan inte åstadkommas utan att nya medel tillförs.

8 Andelen nyanställda kvinnor som professorer

Kristdemokraterna anser att det bör utredas vilka informella hinder som
fortfarande omöjliggör för kvinnor och män att verka på lika villkor vid
universitet och högskolor. Vi anser också att studenterna skall omfattas
av en jämställdhetslagstiftning och att en sådan införs i
högskoleförordningen med jämställdhetslagen som förebild.

Att ange mål för hur kvinnorepresentation ska uppnås är viktigt på alla
nivåer.

Vi kristdemokrater motsätter oss dock idén att bestraffa de lärosäten som
inte når upp till målen för antalet nyanställda kvinnliga professorer.

9 Sammanfattning - morgondagens forskning och
forskarutbildning

En stor del av högskolans undervisning och examina sker fortfarande i
alltför traditionella former, skriver regeringen i sin proposition. Vi menar
att en nära anknytning mellan högre utbildning och forskning är en
förutsättning för att utbildningen ska få fullgod kvalitet. Ytterst har varje
lärosäte ansvar för att säkra och utveckla kvaliteten i sina utbildningar.
Kvalitet som begrepp måste relateras till något för att vara meningsfullt.
Detta måste vara utgångspunkt för utvärderingar, vilka i sin tur kan visa
på var förbättringar bör göras.

Regeringen aviserar en stark expansion av antalet högskoleplatser vilket är
bra i sig. Med tanke på forskningens betydelse för grundutbildningen blir
emellertid balansen osäker. Vi kristdemokrater menar att utbyggnaden av
grundutbildningen är orealistisk i relation till den forskning och forskar-
utbildning som bedrivs. Vi välkomnar att antalet doktorander ska ökas.
Utifrån samhällets och universitetets behov av disputerade lärare menar vi
dock att ökningen är alltför klen. Vi vill öka forskningen med särskild
inriktning mot humanistisk forskning och öka antalet platser på forskar-
utbildningen. Vi menar att balansen mellan platser till grundutbildningen och
aktuell forskning härvidlag bättre uppnås.

Som en del av den satsningen som ska göras på forskningen vill vi särskilt
påtala utbildningen av lärare till högskolan. Det kan inte vara rimligt att de
som undervisar och handleder på högskolan inte behöver någon pedagogisk
kompetens till skillnad från all annan utbildningsverksamhet. Menar man
allvar med en pedagogisk förnyelse bör just den pedagogiska utvecklingen få
starta med lärarrollen.

Ett sätt att höja kvaliteten är att låta den egna verksamheten få utgöra
forskningsobjekt för lärare som kan genomgå forskarutbildning i
kombination med sin tjänstgöring på högskolan. Högskolans former och
miljö för lärande är ett relativt outforskat fält. Det torde därför inte enbart
bli
ett kompetenshöjande projekt utan också ett säkrande av kvaliteten på det
egna lärosätet.

Ett lämpligt lärosäte borde få i uppdrag att starta en nationell tvärveten-
skaplig forskarskola. Utifrån synen på universitetsutbildning, kompetens och
professionell verksamhet är ett sådant uppdrag inte bara önskvärt utan
nödvändigt. I centrum av den ska lärandet vara, studier av tre kunskaps-
områden: de akademiska utbildningarnas förutsättningar, arbetsformer och
effekter. Forskarskolan ska vända sig till doktorander som vill disputera med
didaktisk inriktning inom det egna ämnes- eller yrkesområdet.

Som en följd av ovanstående resonemang vill vi kristdemokrater tillföra
50 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, till kompetenshöjning av
lärare på högskolan.

10 Hemställan

10 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lektorers och professorers möjlighet
att bedriva egen forskning måste förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att katederundervisningen måste minska
till förmån för ny pedagogik där studenten i ökad
utsträckning får vara medaktör,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av satsningen på
högskolans tredje uppgift,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillföra ytterligare 50 miljoner kronor
till doktorandtjänster huvudsakligen inom humaniora, utöver
de 100 miljoner kronor som regeringen anslår,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en samlad kartläggning av dagens
forskarutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sveriges deltagande i internationella
forskningssamarbeten inte får minska,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det bör utredas vilka informella
hinder som omöjliggör för män och kvinnor att verka på lika
villkor i högskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studenterna skall omfattas av en
jämställdhetslagstiftning som skall stå inskriven i
högskoleförordningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öka anslaget till kompetenshöjning
av lärare på högskolan med 50 miljoner kronor utöver vad
regeringen anslår,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att starta en forskarskola.

Stockholm den 28 oktober 1998

Erling Wälivaara (kd)

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)