Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Motion 1998/99:Sf242 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Det är många pensionärer som under de senaste åren fått
känna av besparingarna på pensioner och pensionsförmåner.
Det har blivit extra kännbart för dem som tvingats betala
dyra läkemedelskostnader och patientavgifter. Det är för oss
kristdemokrater en självklarhet att värna om våra
pensionärer, speciellt dem som drabbats hårt och som
tvingats leva på låg eller ingen tilläggspension.

Pension har för många människor under flera generationer framstått som
en garanterad och självklar trygghet när man inte längre har en inkomst av
arbete. Alltsedan folkpensionen tillkom genom 1935 års lag om folkpension
har såväl arbetstagare som arbetsgivare invaggats i tron på en trygg
ålderdom.

Det var först efter 1946 års lag, som trädde i kraft 1948, som folk-
pensionärer upphörde att vara huvudgrupp för fattigvården. Den allmänna
folkpensionen framstod som en trygghet för samhällsmedborgarnas kom-
mande ålderspension.

Genom den stora reformen om allmän tilläggspension, ATP, 1961
skapades förutsättningar för en trygg och ekonomiskt oberoende ålderdom.
Genom basbeloppets tillkomst 1960 har ATP kopplats till ett genomsnitt av
de 15 bästa åren av maximalt 30 års intjänad ATP.

Riksdagen beslutade 1994 om ett reformerat ålderspensionssystem. Den
politiska enigheten över parti- och blockgränser var ovanlig. Fem partier
kunde efter långa förhandlingar enas om en kompromiss. Kristdemokraterna
deltog i denna överenskommelse. Frågor som var speciellt viktiga för oss var
bl.a. garantipensionen, rätt till pensionsår vid vård av eget barn, rätt för
makar att dela pensionspoäng och även premiepensionen.

Efter detta beslut har den s.k. Genomförandegruppen arbetat vidare för att
bereda frågor som inte varit klara. Först under förra mandatperiodens sista år
kunde gruppen enas om de återstående frågorna. Förseningen berodde till
stor del på regeringens osäkerhet och väntan på Socialdemokraternas
kongressbeslut under hösten 1997.

Som grund för ekonomisk trygghet vid ålderdom kommer det gamla ATP-
systemet så småningom att ersättas av det nya pensionssystemet. Övergångs-
perioden påverkar människor födda mellan 1938 och 1953.

Prisbasbeloppet

Kristdemokraterna noterar att regeringen äntligen
tillmötesgår Kristdemokraternas krav att reduceringen av
basbeloppet vid beräkning av pensioner ska upphöra.
Pensionerna kommer därmed att beräknas på oreducerat
basbelopp. Det är bra att regeringen äntligen har prioriterat
pensionärsgruppen. När vi kristdemokrater prioriterade och
finansierade motsvarande höjning för innevarande år mötte
vi ingen förståelse från Socialdemokraternas sida. Då hade
pensionärerna redan burit sin del av den tunga krisbördan i
fem år.

Änkepension

Många människor har under hela sin aktiva livstid tjänat sitt
uppehälle i tron att den utlovade änkepensionen skulle gälla.
Det är med upprörda känslor vi noterar att regeringen har
konfiskerat änkepensioner oavsett inkomst. Folkpensionen
har till sin helhet varit helt skild från inkomstprövning.
Vilket däremot inte varit fallet för ATP-systemet. Det är
därför med stor förvåning vi konstaterar att regeringen
vidhåller denna till synes ringa besparing genom att frånta
många änkor upp till 2 000 kronor per månad.
Kristdemokraterna avsätter 552 miljoner kronor för att återge
änkorna den utlovade änkepensionen.

Pensionstillskott

Många pensionärer med låg eller ingen ATP lever idag på en
mycket låg levnadsstandard. Livet blir inte enklare genom att
läkemedels- och sjukvårdskostnader ofta uppgår till
betydande belopp. Kristdemokraterna vill höja
pensionstillskottet med 200 kr/månad. Detta skulle skapa en
drägligare tillvaro för cirka 300 000 människor som är i
behov av och berättigade till pensionstillskottet.

Efterlevandepension

I vårt statliga pensionssystem används benämningen
omställningspension. Det är beklagligt att denna förmån
reducerats till blygsamma 6 månader och därmed inte
förtjänar att kallas omställning. Det är en alltför kort
tidsperiod för en person att klara den omfattande omställning
det innebär att bli ensamstående efter flera års samboende.
Finns barn under 12 år förlängs denna förmån fram till dess
att barnet är 12 år fyllda. Men därefter är det ånyo 6 månader
som gäller. Detta är för kort tid och Kristdemokraterna vill
med tanke på den svåra situationen förlänga tiden till att
omfatta 12 månader. Kristdemokraterna anslår för detta
ändamål ytterligare 43 miljoner kronor.

Bostadstillägg

Kristdemokraterna avvisar höjningen av
kompensationsgraden av bostadstillägget från 85 % till
90 %. Vi anser att det blir en jämnare fördelning att i stället
höja pensionstillskott, eftersom det kommer gruppen med de
lägsta inkomsterna till del.

Inkomstprövning av
bostadstillägget

När det gäller bostadstillägg anser vi det vara fel att
fritidshus skall räknas in i underlaget. Flera fritidshus har
idag ett så högt taxeringsvärde att förmögenheten
omöjliggjort bostadstillägg. Det är inte rätt att människor
skall tvingas till försäljning och därmed försämring av
livskvalitén för att erhålla bostadstillägg. Det är inte ovanligt
att pensionärer skaffat sig ett fritidshus i unga år. Idag är det
taxerade värdet med anledning av tomtvärdet så högt att man
erhållit en fastighetsförmögenhet. Eftersom vi tar bort
underlaget av fritidshus anslår vi 195 miljoner kronor för att
finansiera detta.

Kristdemokraterna tillför det totala anslaget 880 miljoner kronor mer än
regeringen.

Sammanfattningsvis kommer pensionärskollektivet att erhålla en större
köpkraft och därmed en tryggare ekonomisk tillvaro. Människor som varit
med om att bygga upp vårt välstånd skall inte snuvas på förmåner som
möjliggjorts tack vare ihärdigt arbete och för många en återhållsam livsstil.
Livskvalitet är ett krav som var och en har sin fulla rätt att ställa.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inkomstprövning av änkepensionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjning av pensionstillskottet med 200 kr/månad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängd omställningspension från 6 till 12 månader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avslå höjd kompensationsgrad (90 %) i bostadstillägget,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fritidshus inte skall medräknas i underlaget till inkomstprövat
bostadstillägg,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom enligt följande uppställning:

Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
A 1 Ålderspensioner
11 536 000 000
+ 810 000 000
A 2 Efterlevandepensioner Vuxna
12 734 000 000
+ 595 000 000
A 3 Bostadstillägg till pensionärer
9 841 000 000
- 525 000 000
A 4 Delpension
204 000 000

Summa för utgiftsområdet
34 315 000 000
+ 880 000 000

Stockholm den 27 oktober 1998

Kenneth Lantz (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Inger Davidson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)