Det intensifierade kommunala sysselsättningsstödet

Motion 1988/89:A414 av Leo Persson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:A414

av Leo Persson m.fl. (s)

Det intensifierade kommunala sysselsättningsstödet

Det har under senare tid ifrågasatts om IKS-stödet ska vara kvar eller om
IKS-medlen ska sammanslås med arbetsmarknadsmyndigheternas stödmedel.
Undertecknade motionärer motsätter sig dessa förslag och menar att
man tappar bort det kommunala inflytande som är värdefullt. Men IKSbidraget
får därför inte utgå till normal kommunal verksamhet, utan ska
gälla annat som ligger utanför det som kommunerna enligt lag är ålagda att
sköta - besluten i enskilda ärenden bör ligga på kommun och arbetsförmedling.

Mångas.k. IKS-objekt kräver yrkeskunskap i bl.a. byggnadsarbete. Detta
har gjort att kvinnor och icke yrkesutbildade inte kunnat anvisas IKSarbeten.
En förnyelse av valet av arbetsobjekt är därför önskvärd. Mer kraft
bör ägnas åt att inventera tänkbara IKS-arbeten, upprätta objektkataloger
m.m. Det borde gå att hitta fler lämpliga arbetsuppgifter inom exempelvis
tjänste- och servicesektorn, samt med stimulansåtgärder få ut fler kvinnor i
bygg- och skogsbranschen.

IKS-stödet får inte sugas upp i de gängse arbetsmarknadspolitiska
stöden. IKS-stödet ska medverka till att lyfta servicenivån i byar för att
förhindra onödig avfolkning. Begreppet äldre ortsbunden arbetskraft bör
omprövas och ersättas av ett mer allmänt begrepp som beskrivs ortsbundenhet.
Ortsbundenheten bör vara mer avgörande än åldern vid anvisning av
arbetskraft. Det finns ofta motiv att anvisa yngre arbetskraft på grund av
sociala skäl, långa avstånd till orter med stor arbetsmarknad, behov av
kompletterande sysselsättning under vissa årstider m.m. För många är
förmodligen ej heller flyttning ett realistiskt alternativ. Skälen kan vara att
huset kanske inte går att sälja, eller att barnen är rotade i byn. Naturligtvis får
inte detta innebära att man med dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
konserverar yngre personer inom orter där det inte finns någon framtid

- men man bör i många fall kunna dra sådana slutsatser att anvisning av yngre
ortsbundna i många fall bör kunna accepteras.

Sammanfattning

- Det är olämpligt att sammanslå IKS- och arbetsmarknadsmyndigheternas
stödmedel - då det kommunala inflytandet är värdefullt.

- Man bör undvika tillskapande av helårsarbeten med IKS-medel. Speciella
projekt kan utgöra undantag där de avser att bli självbärande

Mot. 1988/89
A414

Kombinationen av regionalpolitiska/arbetsmarknadspolitiska insatser upplevs
som lyckad. Det stora lokala inflytandet i verksamheten gör IKS-stödet
till en av de få stödformer som når ut till de mest utsatta orterna. En stärkning
av IKS-stödets särart bör därför uttalas.

Det vore av dessa skäl olyckligt om IKS-stödet skulle försvinna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ändring av IKS-stödets tillämpning.

Stockholm den 18 januari 1989

Leo Persson (s)

Ove Karlsson (s) Inger Hestvik (s)

Iréne Vestlund (s) Arne Mellqvist (s)

verksamheter. Normalt bör man kunna hjälpa flera med en tidsbegränsad
stödinsats.

- Ortsbundenheten bör vara mer avgörande än åldern vid anvisning av
arbetskraft.

- Tjänstesektorn bör ägnas större uppmärksamhet vid val av arbetsobjekt.
Det bör också vara möjligt att få ut fler kvinnor inom byggnads- och
skogsbranscherna.

- Besluten i enskilda ärenden bör ligga på kommunen och arbetsförmedling,
i vissa fall hos länsstyrelsernas regionalekonomiska enhet.

- En katalogisering av olika typer av arbetsobjekt borde komma till stånd
av länsstyrelserna liksom en arbetskraftsinventering för att få fram den
dolda arbetskraften, detta för att bl.a. komma till rätta med den låga
kvinnliga sysselsättningen inom IKS.

11