Biståndet till u-länder 1989/90

Motion 1989/90:U241 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U241

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Mot.

Biståndet till u-länder 1989/90

U241-243

Öka biståndet till u-länderna

80-talet blev katastrofalt för u-länderna. Nu är det de fattiga länderna som
bistår de rika - kapitalströmmen går från Syd till Nord. 1988 beräknades nettoflödet
till 43 miljarder dollar och då är exempelvis inte hemtagna vinster
medräknade. Efter tre utvecklingsdecennier är många länder tillbaka på 50talets
nivå. Skuldkrisen slår hårdast mot de fattiga. Undernäring, svält, barnadödlighet,
analfabetism och arbetslöshet ökar. Den leder samtidigt till
ökad exploatering av naturresurserna och miljöförstöring.

Det internationella biståndet har stagnerat under 80-talet och det har till
och med minskat sedan 1985. De ledande industriländerna inriktar sitt bistånd
mer på att tjäna egna strategiska intressen än på att minska fattigdomen.
Nya villkor ställs för biståndet - det nyliberala privatiseringsraseriet
har utsträckts till u-länderna.

Därtill finns nu också en klar tendens att OECD-ländernas bistånd ska
inriktas mindre på u-länderna och mer på Östeuropa. Minst tre EG-länder
planerar nedskärning av sitt bistånd till tredje världen för att öka stödet till
Östeuropa. De säger: ”Afrika är ett hopplöst fall och vi är urless på det. Östeuropa
är mycket mer spännande.”

Oron för att u-länderna ska få sitta emellan får näring när den svenska
regeringen vill betala bistånd till Östeuropa från biståndsbudgeten. Willy
Brandt har uppmärksammat det. Han sa i november i Bryssel: ”Det finns en
risk att svenska biståndsfonder går till öststaterna i stället för till u-länderna.”

Vpk motsätter sig att biståndet till Östeuropa tas från u-landsbiståndet.
Därför föreslår vi att anslaget för Projektbistånd till vissa länder minskas
med 75 miljoner kronor mot vad regeringen föreslår. I en särskild motion
begär vpk att Östeuropa ska få två miljarder kronor i miljöbistånd från annan
huvudtitel.

Med den internationella avspänningen öppnas nya möjligheter. Flera länder
har beslutat om nerskärningar av försvarsutgifterna. Därmed kan pengar
lösgöras för utveckling. Om USA minskar sina militärutgifter finns möjlighet
att eliminera motorn i skuldkrisen, de amerikanska underskotten som
drivit upp räntorna.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr U241-243

Det svenska biståndet utvecklas i fel riktning, vilket vpk länge har kritiserat.
Det bilaterala utvecklingsinriktade biståndet ersätts med särskilda insatser,
uppsplittrade på en mängd områden och länder. Biståndet samordnas
alltmer med Världsbanken. Skuldländer tvingas gå med på Internationella
valutafondens (IMF) villkor för att få svenskt bistånd. SIDA:s kompetens
urholkas och ersätts med konsulter. De biståndspolitiska målen skjuts i bakgrunden
och exportindustrin ökar sitt inflytande över biståndets användning.

Det framstår allt tydligare att det inte räcker med bistånd. Det behövs en
övergripande u-landspolitik, som även omfattar handels- och skuldpolitik.
Vpk begär i en annan motion en utredning om en sådan långsiktig u-landspolitik
för att vända utvecklingen.

Öka till två procent

Det svenska biståndet har ökat i takt med BNI tack vare att enprocentmålet
genomdrevs. Men enprocentmålet uppställdes som ett etappmål. Nu måste
vi gå vidare och höja ambitionerna.

Vpk begär att den biståndsram, som regeringen föreslår - 13 miljarder
kronor - ökas med 10 % till 14,3 miljarder och att planeringsramarna för
biståndet sedan successivt vidgas så att det 1995 når upp i 2 % av BNI.

Internationella biståndsprogram

FN:s biståndsprogram får kraftiga uppräkningar i årets budget, vilket är av
nöden när USA även lämnat livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO
och bromsar utlåningen till de fattigaste länderna genom Internationella utvecklingsfonden
(IDA)

Vpk föreslår i en annan motion att regeringen ska ta initiativ i skuldfrågan
på den nya FN-konferensen om de minst utvecklade länderna som ska hållas
i Paris i september 1990.

Regeringen anser sig ha påverkat Världsbanken att bli mer lyhörd för uländernas
behov och önskemål, att den ska få en framtida inriktning som blir
mer i linje med svenska biståndsprioriteringar. Vpk uttalar sin misstro - vi
vill se konkreta uttryck för att en verklig omvändelse äger rum. Fortfarande
riktas hård kritik mot många av bankens projekt ur miljösynpunkt.

Världsbanksgruppen och IMF behandlar vpk i en särskild motion, speciellt
med hänsyn till de sociala och ekologiska följderna av deras strukturanpassningsprogram.

Vpk begär en ökning med 5 miljoner kronor till Internationella familjeplaneringsfederationen
IPPF utöver vad regeringen föreslår, dvs. till 90 miljoner
kronor.

Vpk föreslår en höjning av bidraget till UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) med 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit
dvs. till 322 miljoner kronor, och att dessa 100 miljoner kronor anslås till
råvaruprogrammet för bistånd till diversifiering och förädling.

Mot. 1989/90

U241

2

Utvecklingsarbete genom SIDA

Biståndet genom SIDA har faktiskt minskat i andel av hela biståndet. I fasta
priser var det 3 666 milj. kr. 1981/82 och 1988/89 var det 3 423 milj. kr. (bilaga).
Vpk motsätter sig denna urholkning av den del av biståndet, som har
den klaraste utvecklingsprofilen. Det långsiktiga bilaterala biståndssamarbetet
måste få betydligt högre anslag.

Angolas situation är ytterligt svår på grund av Sydafrikas destabiliseringspolitik,
som kostat landet stora offer i människoliv och materiella skador.
Med hänsyn till detta föreslår vpk en höjning av anslaget till 220 miljoner
kronor, dvs. 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

För Botswana föreslår vpk en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit, dvs. till 105 miljoner kronor.

I Etiopien, som nu fått en indikativ ram, utgår vi från att så stora insatser
görs - speciellt för markvården - som förhållandena tillåter. Om en fredslösning
nås, som tillgodoser det eritreanska folkets självbestämmanderätt,
måste ett kraftfullt återuppbyggnadsbistånd även sättas in i Eritrea.

För Guinea-Bissau föreslår vpk en höjning med 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag, dvs. till 95 miljoner kronor.

För Kap Verde föreslår vpk 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
dvs. 75 miljoner kronor.

Lesotho bör få 5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit, dvs. 35 miljoner
kronor.

Mozambique bör få ökat bistånd av samma skäl som Angola. Vpk föreslår
att landramen höjs med 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit,
dvs. till 495 miljoner kronor.

Namibia kommer efter självständigheten att behöva ett mycket omfattande
bistånd. Vpk utgår från att de 100 miljoner kronor som regeringen
föreslår i budgeten kan komma att utökas med pengar från andra anslagsposter,
om det visar sig nödvändigt.

För Tanzania vill vpk höja anslaget med 45 miljoner kronor mer än regeringen,
dvs. till 595 miljoner kronor.

Uganda måste få starkt stöd i återuppbyggnaden. Det bör bli samarbetsland
och tilldelas en medelsram på 100 miljoner kronor. Det betyder att 90
miljoner kronor tas bort från anslaget Projektbistånd till vissa länder. Ett
biståndskontor bör inrättas i Kampala.

För Zambia föreslår vi en höjning med 25 miljoner kronor utöver regeringens
förslag, dvs. 265 miljoner kronor.

Zimbabwe bör få en höjning med 20 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit, till 220 miljoner kronor.

Regeringens hemställan om bemyndigande att godkänna svensk anslutning
till NORSAD-fonden kommer vpk att godkänna, förutsatt att fondens
verksamhet utformas så att den leder till en hållbar utveckling. Vi måste lära
av erfarenheten från Lamco i Liberia.

Anslaget till Humanitärt bistånd i södra Afrika vill vpk höja med 50 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, dvs. till 360 miljoner kronor.

När det gäller Bangladesh är svårigheten att nå de sociala målen alltjämt
betydande.

Mot. 1989/90

U241

3

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr U241-243

I Indien måste biståndet främst inriktas på insatser för att stärka de fattigas Mot. 1989/90
ställning. U241

Biståndet till Indokina behandlar vpk i en särskild motion.

Kambodja bör göras till samarbetsland med en landram på 300 miljoner
kronor. Ett biståndskontor bör inrättas i Phnom Penh.

Laos bör med hänsyn till att den stora reservationen nu försvunnit få en
ökning på 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. 110 miljoner
kronor.

Sri Lanka bör upphöra att vara programland med tanke på att det för närvarande
är omöjligt att bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete på
grund av konfliktsituationen. Hjälp till de konfliktdrabbade kan lämnas via
FN och enskilda organisationer, så som regeringen säger.

Biståndet till Vietnam bör höjas med 200 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit, dvs. till 500 miljoner kronor.

Mekongkommittén bör få höjt anslag när Kambodja återupptas i dess arbete.

Afghanistan måste få fortsatt starkt stöd till återuppbyggnaden.

Humanitärt bistånd i Asien bör införas som särskild anslagspost med hänsyn
till behovet att bistå befintliga organisationer i olika asiatiska länder som
arbetar för de mänskliga rättigheterna. Det behövs stöd till deras demokratiseringssträvanden.
Det behövs bistånd till de politiska fångarnas familjer.

Beredskap bör finnas för insatser i ytterligare länder, där det för närvarande
saknas möjlighet att kanalisera sådant bistånd. Vpk föreslår ett anslag på 100
miljoner kronor till denna post.

Nicaraguas kapacitet att ta emot bistånd är god. Landet är utsatt för
USA:s blockad och i stort behov av varubistånd. Vpk yrkar därför på en höjning
med 30 miljoner kronor mer än regeringen begärt, dvs. till 300 miljoner
kronor.

Regeringen verkar ha en alltför optimistisk syn på demokratiseringen i
Latinamerika. I likhet med SIDA menar vpk att den positiva trenden inte är
entydig. Det politiska våldet är mycket utbrett i Peru, Colombia och Bolivia.

I Argentina har militären stärkt sin ställning och de sociala konflikterna
skärpts. Under 1988 mördades många fackligt aktiva i Latinamerika, 500 enbart
i Colombia. I Brasilien mördades fem ordförande i lantarbetarfackföreningar.
Behovet av humanitärt bistånd är fortfarande mycket stort.

I Chile är demokratiseringsprocessen bara påbörjad. Mesta möjliga insatser
måste göras för att stödja demokratin. Det behövs stöd för att flyktingarna
ska kunna återvända, även från länder som Argentina.

Ökade insatser måste göras för Västsahara enligt särskild motion som vpk
lägger.

Vpk noterar med tillfredsställelse att en dialog inletts med PLO om katastroffinansierat
utvecklingssamarbete till palestinierna på Västbanken och
i Gazaområdet, och vi vill understryka det stora behovet av ett sådant bistånd
som stärker Palestinas självständighet.

Bistånd genom enskilda organisationer har ökat mycket kraftigt, vilket är
positivt eftersom det stärker solidariteten. Men det finns också problem,
både för de svenska givarorganisationerna och för mottagarna, vilkas svaga
administration har svårt att klara av alltför många motparter. Därför före- 4

språkar vpk att det anslag på 650 miljoner kronor, sorn SIDA begärt, ska
beviljas, vilket innebär en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

Vpk vill peka på framväxten av många nya gräsrotsorganisationer i tredje
världen - exempelvis småbonde-, kvinno- och kooperativa rörelser - som
bör få svenskt bistånd för sin verksamhet.

Vpk önskar att stödet till enskilda organisationer för informationsarbete
inte ska inbakas i detta utan fortsätta och vara en särskild anslagspost. Det
är viktigt för solidaritetsarbetet att informationen är bredast möjliga och inte
begränsas tilli biståndsfrågor. Det är viktigt att även små solidaritetsgrupper
får stöd till sin information.

Vpk föreslår att solidaritetsorganisationer - exempelvis Isolera Sydafrikakommittén
och Afrikagrupperna - ska få generella bidrag till sin verksamhet,
vilka inte är projektbundna. Förutsättningen för att de ska kunna genomföra
projekt är att de har en kontinuerlig verksamhet och någorlunda
stabil ekonomi. Det är viktigt att deras självständighet bevaras gentemot
myndigheter.

Med hänvisning till detta vill vpk anslå 25 miljoner kronor för enskilda
organisationers informationsarbete.

Regeringen begär 225 miljoner kronor för posten Särskilda miljöinsatser,
vilken förefaller vara uppsplittrad på ett otal olika verksamheter. Vi betvivlar
att det ger effekter som står i någon proportion till de många och stora
miljökatastrofer, som inträffat eller kan förutses inträffa till följd av skuldkrisen.
Vpk föreslår att detta anslag höjs till 600 miljoner kronor, dvs. 375
miljoner kronor mer än regeringens förslag och att en större del härav ges
till miljörörelser i u-länderna.

Vpk föreslår att medel ur Särskilda miljöinsatser anslås för ett särskilt biståndsprogram
för att reparera skador efter USA:s miljökrig i Indokina.

Vpk begär ytterligare 20 miljoner kronor för AIDS-bekämpningen utöver
vad regeringen föreslagit, dvs. att anslaget för Särskilda program höjs till 428
miljoner kronor.

Under anslaget Rekrytering och utbildning av fältpersonal betonar regeringen
den växande personal som är anställd av konsultföretag och som kontrakteras
av SIDA. SIDA räknar med att personalbiståndet i högre grad
kommer att bedrivas genom utkontraktering. Vpk går emot denna politik att
i allt större utsträckning anlita konsulter.

Vpk yrkar avslag på regeringens förslag att höja anslaget för utbildning av
sådan personal med 7 miljoner kronor till 81 miljoner kronor.

Vpk anser det angeläget att den svenska resursbasen stärks, och vi återkommer
i samband med den forskningspolitiska propositionen med förslag
om väsentliga förstärkningar av kunskap och kompetens inom u-landsforskning
och -utbildning vid svenska institutioner.

För att SIDA ska kunna förstärka sin informationsverksamhet begär vpk
6 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs. 20 miljoner kronor.
En sådan förstärkning är nödvändig med tanke på de ständiga SAF-dirigerade
angreppen på biståndet. Det vore önskvärt med längre öppethållande
för allmänheten i SIDA:s bokhandel, exempelvis vid arrangemang på U-forum.

Mot. 1989/90

U241

5

SAREC.s arbete anser vpk vara mycket viktigt. Den nya satsningen på
samhällsforskning i Asien är efterlängtad. Vpk begär att SAREC ska få de
375 miljoner kronor de begärt, dvs. 15 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit.

Tekniskt samarbete genom Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt
Samarbete (BITS) avses att i ökad utsträckning inriktas på insatser
som också främjar andra biståndsmål än tillväxtmålet, vilket vpk ser med
tillfredsställelse. Vi kan dock inte se bistånd till Filippinerna att bygga upp
den offentliga förvaltningen som ”demokratibefrämjande”. Vi invänder
också mot att insatserna utvecklas mot större och mer komplexa projekt.

Detta visar det problematiska med att BITS handhar tekniskt biståndssamarbete.
Detta är utvecklingssamarbete och bör således handhas av
SIDA.

Vpk motsätter sig att BITS ska öka samarbetet med Världsbanken och
Internationella Finansieringsbolaget (IFC).

Eftersom vpk går emot att Östeuropabiståndet ska finansieras från biståndsanslaget,
anser vi att BITS inte ska svara för huvuddelen av biståndet
till Polen som regeringen föreslår.

U-krediter

Vpk motsätter sig nu som tidigare att biståndsmedel används för u-krediter
och yrkar avslag på de 400 miljoner kronor som regeringen vill anslå härför.

Fortfarande går det mesta av u-krediterna till några få stora projekt på
energi- och teleområdet, dvs. till ABB och Ericsson. Effekten av denna kreditgivning
kan bli direkt strypande på utvecklingen och bromsa Syd-Sydsamarbetet
genom att inhemsk industri i mer utvecklade u-länder förlorar
order och utvecklingsmöjligheter på grund av bristande finansiering. Denna
kritik har framförts i Indien.

Vpk yrkar avslag på regeringens begäran om riksdagens bemyndigande att
BITS ska få göra utfästelser tre gånger de tillgängliga medlen om krediterna
till Kina återupptas eller efterfrågan ökar från annat håll.

Vi föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag så att
riksdagen får ta ställning till samarbetet med Kina och eventuella nya insatser.
Det gör vi bl.a. mot bakgrund av den stora u-kredit som BITS beviljade
Indonesien för några år sedan.

Vpk är motståndare till BITS samfinansiering med Världsbanken, vilken
nu avser hälften av de stora krediterna och ökar.

För Särskilda insatser i skuldtyngda länder begär regeringen 640 miljoner
kronor. Förvisso behöver u-länderna bistånd för att lätta sina stora skuldbördor.
Men vpk har en annan syn än regeringen på hur det ska ske och lägger
i en särskild motion fram egna förslag om den svenska skuldpolitiken.

Skuldavskrivningar ska inte ske i samarbete med IMF och inte villkoras av
att länderna träffar överenskommelser med IMF. Vid avskrivning ska speciellt
de särskilt utsatta länderna stödjas. Det är frontstaterna i södra Afrika
och länder som Vietnam och Nicaragua vilka är utsatta för USA:s blockad
och därför också avstängda från IMF-lån.

Mot. 1989/90

U241

6

Vpk yrkar avslag på regeringens begäran och föreslår att dessa 640 miljö- Mot. 1989/90

ner kronor istället avsätts till den skuldavskrivningsfond, som vpk vill inrätta U241

och anslå 1 394 miljarder kronor till.

SIDA

Biståndsanslaget skiljer sig från andra budgetposter genom att det får öka år
för år - och ska göra det i takt med BNI. När volymen bistånd växer, måste
även SIDA:s kompetens stärkas. Annars sjunker kvaliteten på biståndet.

Vpk instämmer i vad SID A-styrelsen säger, nämligen att man på längre sikt
kommer att få svårigheter att hantera ökat bistånd på ett tillfredsställande
sätt om inte personalresurserna förstärks.

I likhet med SIDA-styrelsen avvisar vpk det s.k. huvudalternativet, som
innebär en automatisk nerskärning av SIDA:s förvaltningsanslag med 1,5 %
under 1990/91.

SIDA har begärt att få inrätta en ny regionavdelning för Latinamerika,
men inte fått gehör för detta hos regeringen. Vpk anser att utvecklingen i
Latinamerika nödvändiggör en förstärkning av SIDA:s kompetens på detta
område.

Vpk begär att SIDA-anslaget höjs med 9 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit, dvs. till 255 miljoner kronor.

Även för Sandö U-centrum anser vpk att det s.k. huvudalternativet inte
ska tillämpas. Vi föreslår att anslaget höjs med 650 000 kronor utöver regeringens
förslag, dvs. till 25 552 000 kronor.

SAREC:s förvaltningsanslag bör höjas med 177 000 kronor utöver regeringens
förslag, dvs. till 15 625 000 kronor, så att SAREC kan få de tjänster
man begärt. Huvudalternativet ska inte tillämpas.

För Nordiska Afrikainstitutet ska inte heller det s.k. huvudalternativet tilllämpas.
Vpk begär att institutet får de förstärkningar som inryms i dess Alternativ
B, vilket innebär att anslaget ska höjas med 1 032 000 kronor mer
än regeringen begärt, dvs. till 6 068 000 kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran att finansiera
planerat bistånd till Östeuropa från u-landsbiståndet,

2. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret
1990/91 anslår 1 300 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 14 300 000 kr.,

3. att riksdagen uttalar sig för att biståndsmålet 2 % av BNI skall
uppnås 1995,

4. att riksdagen uttalar sig för att det genom SIDA förmedlade utvecklingsbiståndets
andel av det totala biståndet bör höjas,

5. att riksdagen beslutar höja anslaget till Internationella familjeplaneringsfederationen
IPPF för budgetåret 1990/91 med 5 000 000 kr.
i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 90 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) för budgetåret 1990/91 med 7

10 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 32 000 000
kr.,

7. att riksdagen beslutar höja landramen för Angola för budgetåret
1990/91 med 20 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 220 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar höja landramen för Botswana för budgetåret
1990/91 med 10 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 105 000 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar höja landramen för Guinea-Bissau för
budgetåret 1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 95 000 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar höja landramen för Kap Verde för budgetåret
1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 75 000 000 kr.,

11. att riksdagen beslutar höja landramen för Lesotho för budgetåret
1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 40 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar höja landramen för Mozambique för budgetåret
1990/91 med 50 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 495 000 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar höja landramen för Tanzania för budgetåret
1990/91 med 45 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 595 000 000 kr.,

14. att riksdagen beslutar göra Uganda till samarbetsland och inrätta
ett biståndskontor i Kampala,

15. att riksdagen beslutar om en landram för Uganda för budgetåret
1990/91 på 100 000 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar höja landramen för Zambia för budgetåret
1990/91 med 25 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 265 000 000 kr.,

17. att riksdagen beslutar höja landramen för Zimbabwe för budgetåret
1990/91 med 20 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 220 000 000 kr.,

18. att riksdagen beslutar höja anslaget till Humanitärt bistånd i
södra Afrika för budgetåret 1990/91 med 50 000 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag, dvs. till 360 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar göra Kambodja till samarbetsland och inrätta
ett biståndskontor i Phnom Penh,

20. att riksdagen beslutar om en landram för Kambodja för budgetåret
1990/91 på 300 000 000 kr.,

21. att riksdagen beslutar höja landramen för Laos för budgetåret
1990/91 med 10 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 110 000 000 kr.,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för att avveckla
Sri Lanka som programland,

23. att riksdagen beslutar höja landramen för Vietnam för budgetåret
1990/91 med 200 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 500 000 000 kr.,

Mot. 1989/90

U241

8

24. att riksdagen beslutar införa en ny anslagspost för Humanitärt
bistånd i Asien,

25. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 100 000 000 kr. för
Humanitärt bistånd i Asien,

26. att riksdagen beslutar höja landramen för Nicaragua för budgetåret
1990/91 med 30 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 300 000 000 kr.,

27. att riksdagen beslutar sänka anslaget till Bistånd genom enskilda
organisationer för budgetåret 1990/91 med 25 000 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag, dvs. 650 000 000 kr.,

28. att riksdagen beslutar att stödet till enskilda organisationers informationsarbete
skall vara en särskild anslagspost,

29. att riksdagen beslutar att solidaritets- m.fl. organisationer skall
kunna få generella, icke projektbundna bidrag till sin verksamhet,

30. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr. för
enskilda organisationers informationsverksamhet,

31. att riksdagen beslutar höja anslaget Särskilda miljöinsatser för
budgetåret 1990/91 med 375 000 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag, dvs. 600 000 000 kr.,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en betydande del av anslaget Särskilda miljöinsatser
skall anslås till miljörörelser i u-länder,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
särskilt miljöbistånd skall lämnas Indokina ur Särskilda miljöinsatser,

34. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 20 000 000 kr. utöver
regeringens förslag till aids-bekämpning under anslagsposten Särskilda
program och höja densamma till 428 000 000 kr.,

35. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 7 000 000 kr. mindre
än regeringens förslag till Rekrytering/fältpersonal för utbildning av
konsulter, dvs. 81 000 000 kr.,

36. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 6 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit, dvs. 20000 000 kr. till SIDA:s informationsverksamhet,

37. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 15000000 kr. utöver
regeringens förslag till SAREC, dvs. 375 000 000 kr.,

38. att riksdagen för budgetåret 1990/91 avslår föreslaget anslag på
400 000 000 kr. till BITS för u-krediter,

39. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att
BITS skall få göra utfästelser tre gånger de tillgängliga medlen,

40. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 165 000 000 kr.
mindre än regeringen föreslår till Projektbistånd till vissa länder, dvs.
225 000 000 kr.,

41. att riksdagen för budgetåret 1990/91 avslår regeringens förslag
om 640 000 000 kr. till Särskilda insatser i skuldtyngda länder,

42. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 1 394 000 000 kr. för
avskrivning av u-länders skulder enligt vad som i motionen anförts,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90

U241

9

tionen anförts om att SIDA och andra biståndsorgan skall vara undan- Mot. 1989/90

tagna från generella nedskärningar av förvaltningens kostnader, U241

44. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer SIDA:s myndighetsanslag
med 9 000 000 kr. mer än regeringen föreslagit, dvs. till
255 000 000 kr.,

45. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer anslaget till Sandö Ucentrum
med 650 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
50 552 000 kr.,

46. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer SAREC:s förvaltningsanslag
med 177 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
15 625 000 kr.,

47. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer anslaget till Nordiska
Afrikainstitutet med 1 032 000 kr. mer än regeringens begärt, dvs. till
6 068 000 kr.

Stockholm den 23 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

10

Biståndsanslagets utveckling under det senaste decenniet framgår av nedan- Mot. 1989/90
stående figur. U241

Bilaga

Biståndsanslagen i löpande
och fasta priser (mkr)

12254*

11255,

11661

10320,

10351

10000

9511

9871

8764

8940

8038

8 000

8060

7288.

6877*

6510.

7046

6286

5964

6540

5887

6228

6 000

6190

549

5720

5674

5573

5459

4226

4055

3968

3670

3591

3366 3423

3666

3699

3022 3055 3074 3215

2000

1 procent av BNI

Totala biståndsanslagen i löpande priser
Totala biståndsanslagen i fasta priser

-• Bistånd genom SIDA i löpande priser

-Q Bistånd genom SEDA i fasta priser

* Baseras pä Konjunkturinstitutets prognos

11