Tullverkets omorganisation
Interpellation 2007/08:345 av Österberg, Sven-Erik (s)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2008-01-30
- Anmäld:
- 2008-01-31
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2008-02-15
- Sista svarsdatum:
- 2008-02-20
- Besvarad:
- 2008-03-11
Interpellationen
den 30 januari
Interpellation
2007/08:345 Tullverkets omorganisation
av Sven-Erik Österberg (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Sedan i våras har Tullverkets verksamhet och organisation varit föremål för en omfattande utredning.
Enligt uppgifter som cirkulerat i medierna ska verket spara 500 miljoner kronor fram till år 2012. Andra uppgifter gör gällande att sparpaketet är ett dråpslag mot hela Norrlands tullverksamhet. Totalt ska ett 30-tal tjänster i Sundsvall, Umeå, Haparanda, Östersund och Karesuando försvinna.
Enligt fackförbundet Tull-Kust kommer besparingarna troligen att innebära att totalt 300 tulltjänstemän förlorar jobbet och att det finns risk för att allt gränsskydd norr om Stockholm upphör. Vinnare blir storstäderna. I framtiden är tanken att tullverksamheten ska förläggas nästan uteslutande till Göteborg, Stockholm och Malmö.
Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Har statsrådet i samband med verkets budgetäskande inte uppmärksammats på dess ekonomiska situation, och varför har ingen åtgärd vidtagits i samband med budgeten?
Ämnar statsrådet ta några initiativ för att fästa verksledningens uppmärksamhet på behovet av tullverksamhet i Sverige?
Avser statsrådet att ta några initiativ för att tillföra Tullverket erforderliga ekonomiska medel så att verket kan fullfölja de uppgifter som riksdag och regering förväntar sig?
Debatt
(44 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:345
Webb-tv: Tullverkets omorganisation
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 99 Anders Borg (M)
Herr talman! Sven-Erik Österberg, Per Svedberg, Hans Stenberg, Marie Nordén, Lars U Granberg och Morgan Johansson har interpellerat i frågor som samtliga har att göra med en rapport som en arbetsgrupp inom Tullverket gjort angående myndighetens framtida organisation. Jag väljer därför att avge ett gemensamt svar på interpellationerna.
När det gäller Morgan Johanssons interpellation, som är ställd till justitieministern, så är arbetet inom regeringen så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Det ankommer inte på regeringen att fastställa hur Tullverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var de resurser man förfogar över gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdag och regering fastställer.
I instruktionen för Tullverket anges att myndigheten ska ha den geografiska spridning som motiveras av uppdraget. Det anges tydligt att Tullverket bestämmer den närmare utformningen av organisationen. Det ankommer således inte på regeringen att bestämma på vilka orter Tullverket ska ha sin verksamhet. Det är en väldigt tydlig uppgift för myndighetens ledning att ägna denna fråga uppmärksamhet.
Tilldelningen av resurser till Tullverket prövas på samma sätt som för alla myndigheter. Det är upp till myndigheten att utifrån tillgängliga ramar se till att man har den kompetens och bemanning som behövs för att uppnå myndighetens mål. I Tullverkets ansvar ligger därmed att, med utgångspunkt i målen för verksamheten, fortlöpande pröva hur tillgängliga resurser bäst ska fördelas mellan olika delar av landet.
Jag är medveten om Tullverkets ekonomiska situation och avser att noga följa utvecklingen.
Anf. 100 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Svaret är väl inte vad man hade hoppats på i denna allvarliga fråga egentligen, utan det är mer en liten lektion i hur förvaltningspolitiken fungerar mellan regeringen och myndigheterna. Det kan väl vara intressant i sig, men knappast i det här läget.
Anledningen till att jag valt att skriva den här interpellationen är att jag hade en relation till Tullverket under en period i slutet av 90-talet när jag utredde dimensioneringen av tullen och lärde mig en hel del om dess verksamhet.
Början till hela den här problematiken ligger ju faktiskt i att tullen har fått mindre resurser. Man har inte det resursflöde som man hade behövt ha för den modernisering, den utbyggnad och framför allt kanske den kvalitetshöjning som är aktuell, vilket föranleder att verket måste anpassa sig till den resursnivå som finns.
Det är klart att det finns ett politiskt intresse. Det kan inte vara så att finansministern bara hänvisar till att det är Tullverkets sak att avgöra det här. Finansministern själv har väl något mål med verksamheten, har väl någon idé om vad tullen ska åstadkomma och har väl någon målsättning när det gäller vad man faktiskt ska åstadkomma när det gäller bland annat skydd av våra gränser?
Det är heller inte så enkelt att bara säga att tullen handlar om skydd av våra gränser, vilket är viktigt i sig och en oerhört viktig del naturligtvis. Vi ser den trafik som går över våra gränser och vad som kan föras in i landet. Det är klart att Tullverket har en oerhört viktig roll att hantera våra gränser på ett sådant sätt att vi så långt det är möjligt kan se till att saker och ting inte kommer in över gränsen som inte ska vara i vårt land eller som vi inte vill ska vara här. Det är en del.
Det finns en annan del som vi inte hör talas om men som också är väldigt viktig. Det handlar om att serva vårt näringsliv, att se till att handel kan bedrivas på ett effektivt sätt och att tullsystemet fungerar så att man inte får onödiga störningar i verksamheter där man köper och säljer varor och produkter till andra länder. Där har det skett en enorm modernisering av tullen de senaste åren. Det här kräver resurser. Det kräver personal med högre kompetens, och det kräver ständigt ett utvecklingsarbete. Det senare är sådant som inte går att tumma på när man går in i detta. Det skulle få enormt allvarliga konsekvenser för hela Sveriges handel.
Min tolkning är att det tryck och den oro som har funnits i den här frågan har gjort att finansministern i dag till viss del har krupit till korset. Han säger nu att han måste fundera på mera resurser till Tullverket. Det är väl bra om den insikten har kommit. Den måste ha inträffat mellan att det här svaret skrevs, som jag fick i går, och att vi har den här debatten i dag. Där någonstans har finansministern insett att tullen behöver mer resurser. Det som är intressant för mig som interpellant är naturligtvis att veta vad det är för resurser som finansministern pratar om. Handlar det om några kronor? Vi ser de allvarliga konsekvenser som nu sker i den verksamhet som Tullverket nu ser över liksom vad man måste åstadkomma för att anpassa kostymen till de resurser man har. Är de undanröjda? Eller handlar detta bara om att finansministern går in lite på marginalen? Är det ett trick att inte säga hur mycket resurser det handlar om så att oppositionen ska lugna ned sig och verksamheten ska ta det lugnt och tro att det löser sig?
Jag tycker att det är av största vikt att vi får ett besked av finansministern i dag så att vi vet var den här frågan hamnar, vad slutresultatet av detta blir för tullverksamheten och på vilket sätt man kan värna den framtida verksamheten. Vilka resurser handlar det om? Det svaret vill jag ha, finansministern.
Anf. 101 Per Svedberg (S)
Herr talman! Frågan är högaktuell. Förmodligen har finansministern läst de här interpellationerna, men jag tänkte komma med en liten uppfräschning.
I Sundsvall-Gävle-området har vi 29 hamnar, varav 21 hamnar har tredjelandstrafik. Vi har ca 4 000-4 500 fartygsanlöp. Gävle är en av Sveriges största hamnar med många godstransporter. Så ser det ut där jag kommer ifrån.
Jag fick ett svar som finansministern läste upp, och det var ju bra. Sedan lyssnade jag på radio, och då fick jag höra någonting annat. Då tänkte jag så här: Vad är det egentligen som gäller? Vad menar man när man svarar som man gör i medierna?
Sven-Erik sade att det handlar om ett politiskt tryck i frågan. Det kan man utveckla mer. Det kanske är så att finansministern är intresserad av att se över den åtgärdsplan som man har lagt fram. Vi pratar mycket om vita fläckar, och Tullverket har skapat många vita fläckar i Norrland. Jag ställer frågan: Till vilken nytta?
Jag har erfarenhet av att jobba i hamn. Jag kan berätta många historier om hamnarbete och tullare. En sak var väldigt säker, och det var att vi hamnarbetare visste att tullarna kunde komma. Det innebar att det fanns en viss fundering innan man gjorde inköp på de fartyg som anlöpte. Jag tror att det kallas för prevention. Jag kan konstatera att det inte kommer att bli någon prevention i det nya förslaget. Då blir min fråga till finansministern: Anser inte finansministern att tullens preventionsarbete är en av de viktigare sakerna för att stävja smuggling? Det skulle innebära att man kan vara en del av det stora folkhälsoarbete som vi bedriver i Sverige.
För övrigt är vi överens inom alla partier att folkhälsoarbetet och narkotikabekämpningen är högt prioriterade. Då blir det väldigt märkligt om finansministern tillåter att verket gör de här förändringarna.
Nu vet jag att kamrater kommer att ta andra delar av Sverige som exempel, så jag tänker inte ge mig in på dem. Men utifrån förutsättningarna där jag lever och bor ser jag med fasa på hur tullen kommer att försvinna för gott. Vi har inte haft något otroligt flöde av tullare tidigare heller. De har haft sitt säte för brottsbekämpning uppe i Sundsvall, men det har funnits en möjlighet för dem att gå ut. Då blir frågan: Vad händer när den möjligheten inte finns längre? Vad händer om brottsbekämpningsgruppen i Sundsvall försvinner? Förmodligen blir det fritt anlöp, kanske man kan säga.
Som kuriosa kan jag nämna att man gjorde ett av de största cigarettillslagen i en hamn i Hälsingland. Det var väldigt många cigaretter man plockade ihop - icke skattade nikotinpinnar kan man säga.
Allt detta hänger ihop. Vad händer sedan i samhället? Förslagsställarna säger att det kanske är så att man ska föra över arbetsuppgifter till polisen. Länspolisen i Gävleborg har ett underskott. De är nog inte beredda att ta på sig ytterligare arbetsuppgifter. Du kanske har något svar.
Anf. 102 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret, men jag måste säga att jag hade hoppats på ett lite mer seriöst svar.
Finansministern bemödar sig inte ens om att försöka svara på de frågor vi ställer i interpellationerna utan hänvisar bara till att regeringen inte ska lägga sig i hur enskilda myndigheter väljer att utforma sin organisation. I sitt interpellationssvar är Anders Borg också noga med att låtsas som om det inte finns något samband mellan de föreslagna besparingarna inom tullen och den budget som han själv ytterst är ansvarig för.
De besparingar som föreslås inom Tullverket får så förödande effekter att det borde vara en självklarhet för regeringen att agera och se till att Tullverket får de medel som behövs för att upprätthålla verksamheten i hela landet. Men när man läser interpellationssvaret verkar det tyvärr som om regeringen tycker att det är helt okej att den brottsbekämpande verksamheten inom Tullverket slås sönder.
Det har funnits gott om tid för regeringen att agera och ge tullen de medel som behövs för att upprätthålla en fungerande verksamhet. Vi socialdemokrater har också föreslagit att tullen ska få resursförstärkningar, men de förslagen har röstats ned av den borgerliga riksdagsmajoriteten. Uppenbarligen tycker regeringen att det är viktigare med stora skattesänkningar för de rikaste än att upprätthålla exempelvis en effektiv narkotikabekämpning.
Nu tycks något slags uppvaknande ändå vara på gång hos finansministern eftersom han i dag till medierna har sagt att tullen ska få mer pengar i tilläggsbudgeten. Insikten om att det behövs fanns tydligen inte i går när han lämnade över sitt interpellationssvar, men det var väl så att trycket till slut blev för tungt att stå emot.
När finansministern uttalar sig för medierna är han noga med att inte lova några summor men säger att han kommer att följa den ekonomiska utvecklingen inom tullen. Ja, fattas bara annat! Det är väl en självklarhet att finansministern följer den ekonomiska utvecklingen inom en myndighet som han är ansvarig för när myndigheten tvingas till dramatiska besparingar för att klara sin budget. Problemet är bara att det inte blir ett dugg bättre av att regeringen följer utvecklingen om man sedan inte agerar när man ser att det håller på att gå över styr.
När man läser igenom Tullverkets besparingsförslag får man en känsla av overklighet. Om förslaget genomförs kommer sex-tio man att sköta kontrollen av mer än halva landet. Gruppen ska utgå från en stationeringsort och täcka det väldigt stora antal hamnar, gränsövergångar och flygplatser som finns i hela Norrland. Med tanke på avstånden i regionen kommer tullpersonalen att använda huvuddelen av sin arbetstid på väg från en ort till en annan. Det kan inte jag tycka är en vettig användning av resurserna.
Om utredningsförslaget genomförs kommer en stor del av Sveriges hamnar och flygplatser att sakna en seriös tullbevakning. I så fall kan vi med all säkerhet se fram mot en kraftigt ökad smuggling över de punkter där kontrollen blir mer eller mindre obefintlig.
Regeringen har tidigare sagt att kampen mot organiserad brottslighet ska vara en prioriterad fråga. Med det som utgångspunkt vill jag fråga finansministern om beskedet till medierna i dag innebär att regeringen kommer att ge Tullverket tillräckliga resurser för att upprätthålla en fungerande tullverksamhet i hela landet.
Anf. 103 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag skulle vilja tacka för svaret, men det är svårt då svaret från finansministern inte var något svar utan snarare ett försök ett gömma sig bakom myndigheten och ett försök att ge sken av att regeringen inte har något ansvar för den situation som nu råder.
Konsekvensen av den utredning som ligger på Tullverkets bord skulle jag vilja kalla förödande. Min fråga till finansministern handlade främst om situationen i Östersund. Förslaget från arbetsgruppen innebär att all tullverksamhet kommer att läggas ned där. Men utredningens förslag drabbar hela Sverige, och det finns all anledning att vara ordentligt bekymrad över Tullverkets framtida organisation. Precis som Hans Stenberg sade alldeles nyss kommer halva Sveriges yta att täckas av sex, upp till tio personer.
Som företagare i Jämtland kan man glömma att få någon som helst närhet till den service som Tullverket i dag kan ge. Brottsbekämpningen, som i dag sköts av två personer i hela Jämtland, läggs ned även den. Arbetet ska utföras av den så kallade Norrlandsgruppen. Kunskapen om vad som går över gränsen mellan Norge och Sverige i dag är alldeles för dålig, och beslagen är enligt Tullverkets ledning alldeles för få för att berättiga den här gruppen. Men det är inte så konstigt att det är få beslag, när den här stora ytan täcks av två personer. Det är helt omöjligt att täcka upp en så stor yta, även om man jobbar tillsammans med polisen.
Vi var några som besökte tullen på Arlanda förra veckan och fick veta att man är så effektiv på Arlanda att de som vill smuggla in droger i Sverige hela tiden försöker hitta nya vägar. Man säger att Arlanda är ett "hett" ställe, vilket betyder att det blir allt svårare att komma igenom med narkotika via Arlanda.
Jag börjar fundera över utvecklingen. Var ska de nya vägarna gå? Visst känner jag oro över att man kan välja den vita - för den kommer inte att vara röd och het - ytan längs Norgegränsen. Östersunds flygplats får allt fler utrikesresor, och flera av dem är till och från länder utanför EU. Man kommer inte att ha någon närvaro av tullen och riskerar naturligtvis att få en situation där allt fler varor som vi inte vill ska komma in i landet ändå kommer in.
Nu menar Tullverkets ledning, och tydligen också finansministern enligt uttalanden i medierna i dag, att man ska arbeta mer underrättelsebaserat. Metoden är inte alls ny. Där man har varit framgångsrik har man kunnat vara på plats, bygga upp sin kompetens om varifrån drogerna kommer och göra profiler över vilka som kan tänkas vara kurirer. Tillsammans med polisen har tullen på Arlanda och flera andra ställen kunnat göra stora beslag.
Man vill att samarbetet med polisen ska öka, vilket i sig är positivt. Men då man ser på vilka resurser polisen har i landet, främst i glesbygden, inser man att arbetsuppgifter förs över från en pressad organisation till en annan lika arbetstyngd organisation. Poliserna behöver bli fler, inte få fler arbetsuppgifter för att tullen tvingas dra ned på sin verksamhet.
Det må vara myndigheten som bestämmer hur den ska organisera sig, men regeringen har ett stort politiskt ansvar att se till att verksamheten fungerar och inte minst tar sitt regionalpolitiska ansvar. Jag förutsätter att även det står i Tullverkets regleringsbrev och att även denna regering känner åtminstone ett uns av ansvar för att vi har en fungerande service även inom tullen i hela landet.
Anf. 104 Lars U Granberg (S)
Herr talman! Man ska väl börja med att tacka för svaret, men det blir lite svårt att föra en debatt om ett svar som sedan följs upp av det svar som man kanske egentligen skulle ha velat ha inför diskussionerna i denna debatt. I dag blir det svårt.
Jag ska försöka hålla mig till det svar som finansminister Anders Borg har gett, men som också bottnar i den här typen av löpsedlar: "Chefen för tullen i Haparanda vädjar till ministern." Det är en löpsedel från NSD. Frågan är: Ska chefen för en brottsbekämpande tullverksamhet behöva vädja till ministern och till riksdagen som församling? De utför tjänster för att se till att följa upp dels de beslut som vi fattar i denna församling, dels de beslut som regeringen lägger till den här församlingen.
Brottsbekämpande styrkor hör till de myndigheter som är garanter för att vi i framtiden har ett öppet och väl fungerande samhälle. Utifrån det blir vädjan från en tullchef om att få ha kvar tio man uppe i Haparanda något ganska magstarkt. Det de gör är att slå vakt om det öppna demokratiska samhälle där vi lever i dag.
Hur kan jag säga det då? Ja, dieselsmugglare har vi haft gott om uppe i våra regioner. Senast var det en ganska stor razzia, där motorcykelgäng var inblandade. Det är organiserad brottslighet, modern verksamhet som gärna vill ge sig på det öppna demokratiska samhället och förändra det. Vädjan från tullchefen handlar om att kunna bekämpa det här med tio man. Att döma av dagens uttalande gäller den vädjan än i hög grad, vad jag kan förstå.
Ur uttalandet från finansministern i dag framgår också att finansministern har synen att det kanske vore bra om man jobbade mer med underrättelseverksamhet och mindre i gränstrakterna.
Haparanda tullstation är placerad i en gränstrakt. Det är kanske synd att den är det. Det är ingen direkt gränsbevakning, för det tullfilter som var gränsbevakning har gått i konkurs och väntar på en ny gäst. Tullstationen i Haparanda har tio personer, lite drygt kanske. Men de jobbar med underrättelse. De har ett arbetsfält som sträcker sig från Haparanda ned till Ume kustregion, hela vägen upp till fjällvärlden, hela vägen upp till Kiruna och fjällen där och tillbaka Tornedalsgränsen mot Finland. Inom den regionen ska tio man jobba med underrättelseverksamhet. Ursäkta uttrycket, finansministern, men lite mer kunskap om den verksamhet som bedrivs ute av tullen i dag kan man nog förvänta sig.
Att man jobbar med underrättelseverksamhet är inget nytt. Att man jobbar med rörliga styrkor är inget nytt. Min fråga till finansministern står kvar: Vad är det för mål regeringen har med tullen? Ska vi efter dagens utspel ha kvar en brottsbekämpande styrka som kan slå vakt om det demokratiska samhället?
Anf. 105 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret, även om jag som många andra kan säga att jag inte tyckte att det var särskilt mycket till svar. Vi får undervisning i statsvetenskap; vi får veta att myndigheten själv bestämmer hur den organiserar sig. Det vet vi, finansministern. Jag sitter i konstitutionsutskottet. Där håller vi på med sådant varenda dag: gränsdragning mellan regeringen å ena sidan och myndigheten å den andra.
Men det är inte det som våra interpellationer handlar om, finansministern. De handlar nämligen om att regeringen måste ta ett politiskt ansvar för de beslut den fattar. Ni måste våga stå för er politik. Men så värst mycket politik finns inte i det här svaret. Det är mest juridik. Mina frågor om brottsbekämpningen berör finansministern inte med ett ord. Jag kommer att uppehålla mig vid de frågorna. Finansministern utger sig ändå för att kunna svara på dem, eftersom frågorna har lämnats över från justitieministern till honom.
Man får höra på radion i dag att det efter kritikstormen är nya uppfattningar, nya meningar. Nu söker ni något slags utväg för att försöka backa från de besparingar som ni har tagit fram.
Tullen ska få mer pengar, säger ni. Okej! Hur mycket mer pengar ska tullen få? Kan man andas ut nu, till exempel i Trelleborg i min valkrets, där man hotade att säga upp hela den fasta personalen, eller vid Arlandatullen, som vi besökte i tisdags? Där beskrev man effekterna av de planerade neddragningarna. Vid den röda punkten på Arlanda, där det varje natt passerar kanske tusentals resenärer in i landet, skulle man avstå från nattbevakningen på grund av nedskärningarna. Det skulle vara fritt fram med era nedskärningar.
Hur är det när det gäller narkotikahundarna? Kan de också andas ut? Ett par av mina kolleger besökte Trelleborgstullen i måndags och träffade bland annat narkotikahunden Harris som är en av de hundar som står för hälften av narkotikabeslagen där. En narkotikahund kostar ungefär 100 000 kronor att utbilda, och nu hotas narkotikahundarna av för tidig pensionering, kan man väl säga, och till och med av avlivning i värsta fall om det inte kommer mer pengar till tullen. Kan dessa hundar också andas ut nu när finansministern ska leta efter mer pengar? Ge besked om det. Får de också vara kvar i så fall?
Herr talman! Ett fullgott gränsskydd är viktigt i hela landet ur många aspekter. Men jag ska säga ytterligare några speciella ord om tullens brottsbekämpning och om läget i just min del av landet, Skåne. Där är läget sådant att nästan 90 procent av all tung narkotika som kommer till Sverige kommer från Afghanistan, från Fjärran östern, och nästan 90 procent av all den narkotika som kommer till Sverige kommer via Skåne. Trelleborgs hamn är en av Skandinaviens allra största hamnar. Var och en förstår att om man skulle avveckla den fasta bemanningen där och dra ned så kraftigt på tullverksamheten i Skåne skulle det få betydande konsekvenser för möjligheten till en effektiv narkotikabekämpning i vårt land.
Jag måste säga att jag inte får det att riktigt gå ihop med regeringens övriga politik där ni hela tiden försöker lyfta fram att ni vill förstärka brottsbekämpningen. Men ni tar fram slag efter slag mot narkotikan. Ni avvecklar organisationen Mobilisering mot narkotika. Det är ett grundskott mot det förebyggande arbetet. Ni drar ned på polisutbildningen. Ovanpå allt detta tänker ni också, om det nu inte kommer nya besked från finansministern, dramatiskt minska gränsskyddets möjligheter att motverka införsel av narkotika till vårt land.
Lämna besked nu, finansministern. Kan de som känner sig hotade i Tullverket nu andas ut?
Anf. 106 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Det blir mycket diskussion om tullens göra och inte göra. Jag tänkte diskutera lite grann utifrån det regleringsbrev som man har. Vi har en konstitution som reglerar myndigheternas ansvar och så vidare.
Som ledamot i justitieutskottet har jag kanske en lite annan infallsvinkel på det hela. Men vi ska inte glömma bort att tullen har två syften. Tullen ska hantera gods som kommer in i landet, belägga det med moms, tull och så vidare och kontrollera det. Sedan har tullen den brottsbekämpande uppgiften. Detta är en synnerligen viktig del som regeringen och riksdagen är väldigt överens om att man ska satsa på. Att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten är en synnerligen viktig del, och här ingår tullen som en viktig del. Regeringen och riksdagen har tillfört medel till detta, och det har även kommit tullen till del.
Egentligen handlar denna debatt mycket om en intern utredning som tullen själv har lagt fram. Den är relativt okänd för riksdagen och troligtvis också för regeringen. Den får ganska konstiga konsekvenser, vilket framkommer av denna debatt på ett tydligt sätt. Man ska dra ned den brottsbekämpande styrkan med 300 personer, och man ska ersätta den med ny teknik. Det är vad man har tänkt sig. Jag tycker faktiskt att man kan sätta lite frågetecken kring båda dessa saker. Speciellt för Skåne som jag kommer från - Trelleborg är min hemkommun - kan detta få avsevärda problem. I hela Skåne sker, precis som Morgan Johansson säger, det stora inflödet av narkotika, människohandel och införsel av vapen till landet. Har vi en mobil styrka riskerar vi att de kriminella vet precis var tullen är, och då ökar införseln.
I Skåne finns ett väldigt nära samarbete mellan tullen och länskriminalspaningen som fungerar på ett alldeles ypperligt sätt i dag. Det har till syfte att stoppa denna införsel vid gränsen. Om vi får in detta blir det omedelbart problem.
I dag ställer sig många frågan varför denna utredning har kommit fram. I till exempel Trelleborgs kommun har 16 000 personer protesterat mot nedläggningen av tullen. Detta engagerar alltså väldigt brett och vitt över hela landet. Jag är lite förvånad över den utredning som tullen har tagit fram.
Jag vill uppmana ministern att påpeka tullens brottsbekämpande syfte. Det är väldigt starkt, och det verkar som om det behöver påpekas.
Sedan kan man föra en diskussion om tullens hemvist. Ska den verkligen ligga under Finansdepartementet? Borde inte en del ligga under Justitiedepartementet?
Avslutningsvis förefaller det som om tullen på ett cyniskt sätt utnyttjar ett budgettrick för att få lite löften om pengar i framtiden. Man kanske skulle ta dem lite grann i örat.
Anf. 107 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Som tidigare har redovisats har Tullverket tydliga och klara verksamhetsmål. Den ena delen, som hanterar den legala delen, är att säkerställa att rätt tullintäkt kommer till staten på rätt sätt. Det är en mycket viktig servicefunktion, som ofta kommer bort i debatten, till både våra nuvarande och framtida företagare.
Den andra uppgiften är att motverka den illegala och brottsliga smugglingsverksamheten. Tullverket är den främsta utposten i brottsbekämpningen. Genom att dess personal står och bevakar våra gränser kan narkotika, alkohol och vapen förhindras att komma in i vårt land. Genom Tullverkets arbete underlättas därmed också polisens arbete.
Sedan hösten 2007 deltar Tullverket tillsammans med åtskilliga andra myndigheter i den nationella mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten som finansministerns kollega justitieminister Beatrice Ask har startat. Syftet är att våra brottsbekämpande myndigheter och även andra myndigheter ska samverka i större utsträckning för att komma åt den brottsligheten.
Det har talats väldigt mycket om Norrland och Skåne i debatten. Nu tänker jag vidga debatten och lägga till en annan landsdel, nämligen Blekinge. Planerna på att minska bemanningen i Karlshamn med 22 tjänster passar inte in i denna ambition. Tullverket i södra Sverige står för nästan 85 procent av den mängd narkotika som beslagtas totalt i hela landet.
Enligt den femgradiga skala som Tullverket använder för sin hotbildsanalys hamnar Blekinge i högsta klassen. Att ha en situation i Blekinge där redan i dag bara varannan ankomst vid hamnar bevakas är inte godtagbart. Blekinge genomkorsas varje dag av så kallad högrisktrafik i form av lastbilar från Polen, Baltikum och också från ett land som inte omfattas av Schengenavtalet, nämligen Ryssland i form av Kaliningradområdet.
Jag kan ha en något mer kritisk inställning än finansministern till Tullverkets slutsatser. Alla myndigheter ska självfallet rannsaka och effektivisera sin verksamhet för att på bästa sätt använda sina anslagspengar. För Tullverkets del har givetvis situationen förändrats i och med Schengenavtalet, men inte antalet brott. Jag har många synpunkter på de slutsatser som resonemanget i Tullverkets utredning utmynnar i. Jag finner denna internutredning - det är trots allt fortfarande en internutredning - ytterst bekymmersam ur flera aspekter eftersom jag inte får ihop hur man ska kunna bli duktigare på att beslagta illegala varor samtidigt som man minskar personalstyrkan. Att arbeta smartare är ganska opreciserat.
Jag har besökt Tullverket vid ett flertal tillfällen, och jag är en fan av Tullverket. Jag beundrar deras arbete och deras intuition - deras tullarnäsa - som inte kan ersättas fullt ut av datorskärmar och analytiska teorier på distans.
Hade inte erfarna ögonpar tillsammans med teknisk kunskap varit på plats i Karlshamn för ett par veckor sedan hade bland annat nära 50 kilo metaamfetamin funnit sin väg till unga missbrukare.
För tullens del handlar det om mycket mer än bara ett jobb. Det är en samhällsinsats. Människor ska kunna lita på att tullen har både personella och finansiella resurser till sitt förfogande. Jag känner mig lugnare av de besked som finansministern har gett uttryck för tidigare i interpellationsdebatten: att detta är en prioriterad verksamhet för alliansen och regeringen och att finansministern kommer att ta det i beaktande i sitt pågående arbete med vårpropositionen.
En fråga hänger dock kvar i luften. Om nu Tullverket får sina äskanden fullt ut eller till delar - ämnar då Tullverket fortfarande driva igenom sina förslag? Man spelar ett högt spel med sitt förtroendekapital hos den egna personalen.
Anf. 108 Peter Jeppsson (S)
Herr talman! Som tidigare nämnts har en arbetsgrupp inom Tullverket nyligen presenterat ett besparingsförslag på 500 miljoner kronor fram till år 2012. Vi kan ganska enkelt konstatera att om förslaget blir verklighet kommer stora delar av landets gränser att bli helt obevakade eftersom uppemot 300 tjänster föreslås försvinna.
Kvällens debatt handlar dels om tilldelningen av pengar, dels om hur Tullverket i framtiden kan komma att organiseras. Avseende den ekonomiska delen har vi i dag fått beskedet att ett tillskott kommer att presenteras i vårbudgeten. Detta är självfallet positivt. Vad det sedan innehåller återstår att se.
När det gäller förslaget på omorganisation och förändrad arbetsbelastning vet vi som sagt inte om regeringens tillskott kommer att förändra tullverksledningens planer på neddragningar. Jag vill därför ge en liten bakgrundsbeskrivning i ärendet.
I mitt hemlän Blekinge har tullen under senare år ökat antalet beslag av narkotika markant. Satsningar på nya metoder, utbildningar och narkotikahundar har starkt bidragit till detta fantastiskt goda resultat.
Karlshamns hamn i samarbete med Karlskrona är en av de tio viktiga hamnar som Hamnutredningen föreslår som strategiska hamnar i det svenska godstransportsystemet. Den kraftiga ökningen av godstrafik till och från Karlshamn är förmodligen bara början på en alltmer växande trafik när handeln med bland annat Fjärran östern ökar på ett imponerande sätt.
En stor del av det totala flödet av smuggelgods kommer tyvärr in i landet via våra Östersjöhamnar. 95 procent av alla tullens beslag sker genom att det finns fysiskt närvarande tulltjänstemän. Svenska folket tycker nog att det blir en mycket svårförståelig ekvation när man i ett och samma andetag säger att man både vill behålla dagens kontrollnivå med en stadigt ökande mängd transporter och passagerare och att ett kraftigt minskat antal tullpersonal ska fixa detsamma.
I förslaget föreslås en koncentration av verksamheten till ett fåtal orter. Personalen vid de kvarvarande orterna ska användas för att kompensera personalneddragningar vid andra orter inom så kallad ökad rörlighet. Det liknar inget annat än ett dominospel där första brickan får ta ansvar för den sista fallande brickan i spelet.
Med anledning av detta ställde jag den 30 januari i år en skriftlig fråga till finansminister Anders Borg. Det var med stor förvåning jag kunde konstatera att finansministern fråntar sig själv allt ansvar som ansvarig minister och helt enkelt säger att Tullverket bestämmer den närmare utformningen av organisationen. Det är således Tullverkets ansvar att organisera verksamheten så att de resurser man förfogar över gör mest nytta för att uppfylla de mål som regeringen och riksdagen har fastställt för verksamheten.
Detta svar kan vid en första läsning kanske kännas som ett helt naturligt och klokt ställningstagande. Men när det nu i efterhand visar sig att det lämnade förslaget över huvud taget inte har varit ute på remiss vare sig internt eller externt kan jag inte annat än undra om svaret som finansministern gav var milt sagt förhastat - speciellt när det har framkommit att utredaren konkret menar att polis och kustbevakning ska få ett utökat ansvar och att myndigheterna vare sig är meddelade eller har fått ge sin syn på om detta över huvud taget är möjligt med hänsyn till personella eller materiella resurser. Det finns inte heller någon konsekvensbeskrivning.
Herr talman! Min enkla men ändå konkreta fråga är: Kommer utredarnas förslag att gå obemärkt förbi regeringens granskning? Det finns ett stort antal personer som lyssnar på det här, bland andra tulltjänstemän varav en del finns på läktaren.
Anf. 109 Marie Engström (V)
Herr talman! Det blir uppenbarligen en lång debatt i kväll. Jag satt och lyssnade noga när finansministern läste upp svaret eftersom jag funderade på om svaret till riksdagen skulle innebära samma besked som det besked som finansministern har gett till medierna i dag - till Ekot och till TT. Men det var inte samma svar. Det var inte samma besked.
Jag tycker naturligtvis att det är bra att finansministern i någon mening kanske har backat. Å andra sidan tycker jag att det är lite dålig respekt för riksdagen att inte säga samma sak här som man säger till medierna.
Jag delar de farhågor som många talare redan har gett uttryck för när det gäller Norrlandsområdet, som många befarar ska bli en mer eller mindre tullfri zon. Jag tror också att nedskärningarna i Trelleborg och nedskärningarna i Karlshamn kan bli ett dråpslag mot narkotikabekämpningen.
Jag kommer från Karlstad i Värmland. Karlstad kommer att få en decimerad styrka som jobbar med effektiv handel. Jag kan tycka att det är lite märkligt. Tidigare i dag har jag debatterat företagande med Maud Olofsson och bland annat diskuterat hur viktig samhällets service till små och medelstora företag är.
Om neddragningen sätts i verket kommer det att innebära att den service och det stöd som både privatpersoner och företag har rätt att få kommer att dras undan. Man har i Karlstad också berättat för mig att man har en verksamhet där man till exempel måste kontrollera lastning av exportbidragsgods. Det kan medföra långa resor. Om man nu tar bort stora delar av de serviceställen för effektiv handel som finns i dag kommer det att innebära att de som blir kvar och ska arbeta med de här frågorna kommer att få använda en stor del av sin arbetstid till att göra långa resor.
Man ska också komma ihåg att tullen har en roll i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Grov ekonomisk brottslighet har ofta, och får fler och fler, internationella förgreningar. Jag vet att tullen i Karlstad vid flera tillfällen har haft informationsträffar och informationskvällar gentemot företag och andra intresserade i syfte att förhindra den typen av verksamhet och att underlätta för människor.
Jag har en fråga till Anders Borg. Utgångspunkten är att det finns mycket personal inom tullen som kräver svar om sin framtid. Vilka besked är det som gäller? Om det är beskedet till medierna som gäller - vilket jag hoppas - vad innebär då det? Vad är det för nivåer som finansministern i så fall pratar om?
Anf. 110 Ronny Olander (S)
Herr talman! Det är inte obekant att varje sittande regering har både skyldighet och rättighet att gripa in om den ser saker och ting i samhället som inte fungerar. Den har också skyldighet och rättighet att via regleringsbrev och kompletterande regleringsbrev tala om att den inte är nöjd med utvecklingen av i detta fall Tullverket.
Anders Borg, finansministern, är ju känd för att lämna korta och kärnfulla svar på antingen skriftliga frågor eller som i detta fall interpellationer. Problemet är bara att det öppnar upp för mängder av frågor som blir obesvarade.
Om den rapport som finansministern väl känner till skulle gå igenom innebär det att de 284 personerna är 13 procent av 2 300 anställda. Men det vi nu diskuterar, och som ligger alla varmt om hjärtat, är att det kommer att utgöra 33 procent av dem som ligger i första linjen, de vid gränskontrollen. Det är fel att sätta underrättelseverksamheten mot det som görs vid själva gränskontrollen.
Vad gäller Trelleborg, som några av oss besökt vid ett par tillfällen, kan fyra fartyg på natten samt ett på morgonen passera utan gränskontroll. Tusen lastbilar och containrar passerar varje dag Trelleborgs namn. Till detta ska läggas mängder av fartyg. Därutöver får tullen nya arbetsuppgifter såsom alkoholprovtagning eftersom det varit en hel del tråkiga incidenter där folk kört i land och inte varit nyktra.
Den tiden är definitivt förbi då fru Svensson, i mitten av 60-talet, hade en kvarting i sin handväska, ditlagd av hennes gubbe, och med förhöjt blodtryck skulle passera gränsen. Nu handlar det om något helt annat. Varje dag ser vi i massmedierna att det smugglas vapen, sprängämnen, narkotika, sprit, tobak och människor. Den sittande regering som inte tar detta på största allvar får bekymmer.
I stället för att avslå utskottsinitiativet, samtidigt som finansministern uttalade sig i Sveriges Radio, kunde ni väl ha skickat en löpare från Rosenbad, över Riksbron, som sagt till riksdagen: Ställ upp på detta i utskottet eftersom det är viktigt. Det är viktigt att vi har fungerande myndigheter.
Oaktat vem som sitter vid makten 2010, det gäller både Rosenbad och riksdagen, har vi självfallet stort intresse av att ha fungerande myndigheter. Det var intressant att höra socialminister Göran Hägglund i den tidigare debatten tala om vikten av fungerande myndigheter. Det går inte att göra som finansministern nu gör och säga till de upp emot 500 myndigheter vi har: Ni får en summa pengar. Som sittande regering har ni skyldighet att se till att skydda den befolkning som befinner sig inom Sveriges gränser.
Det må vara otvistat att vi måste vara överens om detta. Det är helt klart att vi över alla riksdagens partigränser, med Anders Borg i spetsen, måste försöka övertalas till det om det behövs. Ta nu ett krafttag och visa att frågan verkligen är viktig! Sten Björk, ordförande i Trelleborgs arbetarekommun, sade i måndags: Det är lättare att få fatt i narkotikan än spriten på Trelleborgs gator.
Vi kan inte sitta och lyssna på detta. Vi måste agera för det är de kommande generationernas, framtidens, frågor. Det har ni ett stort ansvar för. Jag får hoppas att det svar vi nu får löser dessa problem.
Anf. 111 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Några av interpellanterna har försökt värja sig mot den statsrättsliga lektion som interpellationssvaret också innehåller. Nu räcker det egentligen inte med den lektionen; föregående talare var inne på den problematiken. Socialdemokraterna har på ett mycket egendomligt sätt, vid sidan av de interpellationer som besvaras av finansministern i kväll, också agerat genom att i skatteutskottet föreslå ett så kallat utskottsinitiativ med förslag att vi i utskottet, mitt under den beredningsprocess som pågår i regeringen inför tilläggsbudgeten, skulle tillskriva regeringen med begäran om ökat anslag till Tullverket i tilläggsbudgeten.
Det, herr talman, var en synnerligen märklig åtgärd. Själva tanken att utskott på detta sätt skulle börja tillskriva regeringen om kommande budgetanslag för myndigheter som ligger under respektive utskotts ansvarsområde är något som är helt främmande för hur budgetprocessen mellan regering och riksdag ska gå till. Det var därför en självklarhet att skatteutskottet i dag avvisade detta förslag till utskottsinitiativ.
Jag förutsätter att avsikten framöver inte är att sådana förslag väcks i andra utskott utan att vi i partierna respekterar uppgiftsfördelningen mellan regering och riksdag när det gäller budgetberedning och det vi under lång tid varit överens om.
När detta väl sagts kan jag med tillfredsställelse notera vad finansministern i dag ger för svar på interpellationerna. Det gäller även beskeden beträffande läget i beredningsprocessen i regeringen, som finansministern också underhand har givit, med ett besked om att regeringen avser att återkomma i tilläggsbudgeten om ett ökat anslag till Tullverket. Det senare överensstämmer, vilket särskilt de som sitter i skatteutskottet mycket väl vet, med vad utskottet förutsatte skulle kunna ske när vi yttrade oss över anslaget för 2008.
Herr talman! Det har under kvällen sagts mycket om Tullverkets uppgifter, och de är synnerligen viktiga. Det gäller inte minst gränsbevakningen för narkotika med mera. För skatteutskottets del känns det som mycket angeläget att Tullverket har resurser att ingripa bland annat mot den införsel som inte är för personligt bruk av alkoholdrycker. En sådan införsel innebär omfattande kriminell vidareförsäljning med utlöpare också till annan brottslig verksamhet via mer eller mindre organiserade ligor.
Med den punktskattenivå vi har måste vi som motmedel ha verktyg som kan stävja den verksamheten. Här behövs kanske inte främst ökade anslag till tullen utan också en samverkan mellan tull, kustbevakning, polis, åklagare och domstolar, vilket vi i skatteutskottet haft anledning att framhålla. Kanske behövs även en lagändring som tydligare ger tullen vassare verktyg att vidarebefordra upplysningar om frekvent införsel som inte är för personligt bruk. Också en sådan lagändring bör nog övervägas av regeringen.
Herr talman! En debatt om tullen och dess resurser och uppgifter handlar alltså inte enbart om pengar utan i hög grad om organisation och befogenheter. Jag utgår från att i det läge som vårt land befinner sig, som delvis är nytt på grund av den EU-utvidgning och det Schengenavtal som vi fått, krävs en mycket god genomlysning av vilka uppgifter tullen ska ha i framtiden.
Anf. 112 Britta Rådström (S)
Herr talman! Det är glädjande att den socialdemokratiska kritiken mot regeringens passivitet över Tullverkets ekonomiska problem tagit skruv. Samtidigt är det ett oklart besked eftersom finansministern inte lämnar besked om hur mycket extra resurser Tullverket ska få i vårbudgeten. Finansministern kanske kan ge besked nu när han haft eftermiddagen på sig att fundera.
Det känns lite märkligt att ett sådant besked som finansministern lämnade kommer samma dag som det är interpellationsdebatt om tullen, men ministern kanske har fått kalla fötter efter den kritik som de senaste månaderna vuxit sig stark i hela landet. Samtidigt är det märkligt att skatteutskottet i dag avstyrker vårt förslag, som ju egentligen gäller samma fråga som finansministern sedan går ut med.
Vi vet fortfarande inte hur det kommer att slå mot tullen i Norrland, Landvetter, Trelleborg med flera orter. Förslaget om att lägga ned tullen i hela Norrland är både omoraliskt och orättvist.
Det kommer att bli öppet halloj för brottslig verksamhet - narkotika-, vapen-, sprit- och cigarettsmuggling, för att inte tala om trafficking. Brottslingar och maffiaorganisationer som håller på med sådant kan bara applådera om Tullverkets utredningsförslag om omorganisation går igenom. All brottsförebyggande verksamhet i Norrland kommer att försvinna. Tullen i Umeå läggs ned, till exempel. Enligt de tulltjänstemän jag har pratat med är bland annat underrättelsearbetet och inflödet av det mycket viktigt för att komma åt brottsligheten. Då behövs gränsskydd och färsk information. Det försvinner om folket på fältet försvinner.
Jag har ställt ett antal tullfrågor till finansministern efter jul och varje gång fått väldigt undflyende svar, till exempel att finansministern avser att följa frågan. "Följa frågan" - när ska ministern bli tydlig i sina ambitioner gällande Tullverket? I stället för ytterligare skattesänkningar, som aviseras, lägg pengarna på tullen!
Det finns ett tiotal hamnar och många flygplatser i Norrland vilkas kontakter med tredjeland ökar för varje månad, inte minst i Barentsregionen, genom turism, handel och annan verksamhet. Var det inte just Moderaterna som i valrörelsen lovade bekämpning av brottsligheten, fler poliser och starkare försvar. Vad har hänt? Jo, hittills har vi sett nedrustning på varje punkt.
Jag ställer än en gång frågan: Hur mycket extra resurser kommer tullen att få i vårpropositionen?
Anf. 113 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka mina partivänner, som har lyft upp denna viktiga debatt i dag. Till finansministern vill jag säga: Smit inte undan det politiska ansvaret!
Jag ställde också en fråga till finansministern när det gäller tullen i Idre. Jag fick samma svar som många andra har fått: Jag ska följa frågan.
Det är skarpt läge nu, finansministern. Hur tänker du agera i den här frågan? Som många andra har sagt här i dag har du sagt att det nu kommer mera pengar. Ja, men hur mycket, och hur kommer du att lägga dig i frågan framöver?
Min partikollega Marie Nordén tog upp en viktig sak om samarbetet mellan polisen och tullen. I Idre började man 1995 med samlokalisering av polisen och tullen. Man har på ett fantastiskt sätt bedrivit verksamheten. Lösningen med samlokalisering är ett exempel på hur man kan samverka mellan myndigheter och ge förutsättningar för att bibehålla viktiga funktioner på landsbygden.
Nu är frågan i Idre: Kommer man att bli kvar? Det är en fråga som mina väljare hemma i Dalarna ställer till finansministern. Kommer pengarna att nu gå ut till dem som har fått denna neddragningsoro?
Jag blir lite bekymrad när jag hör vissa politiker här, särskilt på ministerhåll. Man försöker hela tiden smita undan det politiska ansvaret. Ministern kan ha åsikter och ta sitt ansvar på de områden som han svarar för.
Jag undrar ibland om ni är ute i verkligheten. Försök ta till er saker och gå ut och besök verksamheter. Det verkar som om ni inte gör det. Gång på gång kommer politiska förslag där ni inte vill ta till er hur verkligheten ser ut. Det gäller att se sammanhangen i en helhet. Mina partivänner har belyst många viktiga frågor på det här området. Jag avslutar med att återigen säga till ministern: Smit inte undan det politiska ansvar du har!
Anf. 114 Lars Johansson (S)
Herr talman! Väldigt många har vittnat om att man har ställt frågor till finansministern om vad som nu händer med tullen, med tanke på den omorganisation man nu förbereder. Ministern följer frågan, har svaret varit. Detsamma har hänt om man har ställt frågor till andra ministrar i regeringen. Då har man fått svaret att det är Anders Borg som är ansvarig, och hans svar är att han följer frågan.
Skatteutskottets ordförande Lennart Hedquist tyckte att det var unikt att den socialdemokratiska gruppen i utskottet ville ta ett utskottsinitiativ. Den här riksdagen är faktiskt inkallad hela året. Tidigare fanns det något som hette urtima riksdag, då riksdagen kunde kallas in om det fanns en särskilt viktig fråga att behandla. Nu har vi möjligheten att med ett utskottsinitiativ påtala för regeringen att man håller på att fullständigt missa en fråga. Det är precis detta som sker här.
Skatteutskottets borgerliga majoritet har känt till de här frågorna sedan i höstas. Generaldirektören har varit i skatteutskottet och redovisat att man ska genomföra nedskärningar fram till 2012. Vi socialdemokrater har presenterat ett budgetalternativ för Tullverket. Ni har röstat ned det förslaget. Ni är allihop medskyldiga till att Tullverket är i den situation man är just nu.
Ni måste också besinna ert ansvar. Ni hade i dag möjlighet att tala om för regeringen att man har missbedömt situationen. Ni avstod från det, avstyrkte och började prata om formaliteter.
Det är faktiskt riksdagen som ytterst har ansvaret. Regeringen lägger bara fram förslag till riksdagen. Det är riksdagen som beslutar. Riksdagen och den borgerliga majoriteten har tagit det beslut som gäller för Tullverket, nämligen att man inte har pengar att bedriva den verksamhet man ska.
Vårt utskottsinitiativ handlar om att Tullverket ska kunna fullfölja sitt uppdrag att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkert samhälle. För det fordras mer resurser.
Denna rapport, som kom den 29 januari från Tullverket, är inte någon liten intern utredning. Den är beställd av generaldirektören, och den som har lett arbetet är biträdande generaldirektören. Båda är utsedda av regeringen. Utredningen har haft 17 sammanträden, och jag förmodar att finansministern inte bara nu har följt frågan utan också tidigare har följt den. Annars måste jag säga att finansministern totalt har missbedömt situationen. Man måste väl ändå känna en skyldighet av att de myndigheter man som finansminister är ansvarig för också återrapporterar vilka organisatoriska konsekvenser det får med de budgetbesked som finansministern har givit? Nej, han följer frågan. Det är oerhört passivt och på gränsen till nonchalans!
De som är anställda har också uppvaktat regeringen och finansministern och begärt överläggningar för att diskutera den uppkomna situationen, men det har inte blivit några sådana överläggningar. I dag har också Tull och kust, alltså den fackliga organisationen, sagt att de inte längre har förtroende för Tullverkets ledning.
Anf. 115 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Som riksdagsledamot från södra Sverige har jag två år i rad motionerat om utökade resurser och polisiära befogenheter till tullens brottsbekämpande verksamhet. Det är en verksamhet som är viktig för den region jag företräder.
Jag besökte tullen i Karlshamn under Socialdemokraternas regeringstid, då tullen där decimerades med 84 tullare och verksamhetsansvaret flyttades från Karlshamn till Malmö. All tull på Gotland och i Kalmar försvann, och bara en grupp blev kvar i Norrköping. Det var mer än halva tullstyrkan som försvann.
Det var Socialdemokraternas gåva till tullen den 1 maj 2003. Tullverket bestämmer självt över sin verksamhet, var svaret då. Så är svaret också nu när det gäller ekonomin och hur man förvaltar den inom Tullverket.
Sedan dess har inflödet av varor och transporter över gränsen i Sveriges sydöstra hörn ökat påtagligt. Karlshamn är nu Sveriges fjärde största hamn. Färjetrafiken till Karlskrona och Trelleborg är omfattande, och trafiken över bron pågår dygnet runt.
Som nybliven riksdagsledamot har jag fortsatt att intressera mig för tullen och besökt Tullverket i Malmö och tullen vid Öresundsbron. Senast i februari satt jag och min kollega Jörgen Johansson i fikarummet hos tullarna i Karlskronas färjeterminal. Vi ville lyssna på deras oro och på deras reaktion på internutredarens förslag. Som Annicka Engblom nyss nämnde är verksamheten i södra Sverige mycket samhällseffektiv.
Herr talman! I samband med att skatteutskottet behandlade min motion hösten 2007 påtalade utskottet behovet av ökade resurser till tullen utifrån oron för ökad illegal alkoholimport och uppmanade regeringen att följa frågan och vid behov skjuta till pengar till gränsbevakningen. Det är väl detta med att följa frågan som vi får i svaret i dag.
Detta ingick också i riksdagens beslut då skatteutskottets skrivning beslutades i kammaren.
Jag är givetvis medveten om att förslaget om minskningar av personal inom tullen hänger samman med Schengenavtalet. Schengenavtalet är ju tänkt att stärka tullverksamheten inom EU och flytta ut ansvaret till yttre gräns. Samtidigt innebär vårt EU-medlemskap en rad nya åtaganden som ökar arbetsbördan, till exempel skydd av upphovsrätt i fråga om märkesvaror och jobb med att avslöja piratkopiering av dessa. Trafficking och människohandel är också saker som har kommit till.
Jag vill först uppleva de positiva effekterna av detta EU-samarbete för att känna mig trygg i att vi har en godtagbar verksamhet i tullen som motsvarar våra nationella krav.
Tullen har bevisligen gjort stora insatser inom narkotikabekämpningen med flera stora beslag. Om drogerna i stället får spridning i landet krävs det betydande insatser av polisen för att uppnå samma preventiva resultat. Utöver att alkohol och droger är ett hot mot ungdomars hälsa och att narkotika och kemiska droger är olagliga att inneha i vårt land följer också en mängd kriminalitet i deras spår. Många våldsbrott beror på drogpåverkan, och många stölder genomförs för att just finansiera drogberoendet.
Herr talman! Jag är i dag uppriktigt tacksam för finansministerns besked i TT om mer pengar till tullen och hoppas att dessa pengar kommer att gå till den brottsbekämpande verksamheten ute vid gränskontrollerna, och jag är mycket intresserad av vad tilläggsbudgeten kommer att innehålla för dessa verksamheter.
Till sist har jag en liten kommentar till Britta Rådström. Hon säger att det är neddragningar på varje punkt. Antalet poliser ökar helt enligt vallöfte och helt enligt politiska beslut, så det påståendet dementerar jag på det bestämdaste.
Anf. 116 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill först tacka interpellanterna för att de har ställt denna långa rad interpellationer som också ger oss andra möjlighet att belysa denna viktiga fråga. Jag vill också tacka statsrådet för både svaret och klargörandet i TT-uttalandet i dag. Det visar att den svenska tullen kommer att få de resurser som den behöver i en tid av förändring. Och den här regeringen är lika besjälad som någonsin några andra regeringar av att ha ett effektivt tullarbete.
Men, herr talman, jag är särskilt glad av två anledningar. För det första är jag glad för att vi har så många effektiva och hängivna och kunniga tullare i vårt land. Det är otroligt viktigt. För det andra är jag otroligt glad för att vi har så många hängivna socialdemokratiska debattörer i den här debatten.
Jag har, herr talman, deltagit i sådana här debatter i sex eller sju år, tror jag. Om man bortser från anslagsdebatterna har det aldrig någonsin tidigare varit en enda socialdemokrat som har deltagit i en enda tulldebatt.
Jag tycker att det är exceptionellt att höra det före detta statsrådet Johansson delta i denna debatt. Han var ansvarig - jag gör inte Sven-Erik Österberg ansvarig för det, eftersom Österberg inte var statsråd vid den tidpunkten - när det kom en väldig nedskärning år 2003 som genomfördes 2004. Då minskades helt enkelt antalet tullanställda med 304, alltså betydligt mer än det är fråga om nu. Inte minst gällde det brottsbekämpningen.
I det sammanhanget, herr talman, väckte jag och dåvarande ledamoten av justitieutskottet Torkild Strandberg ett förslag i skatteutskottet och justitieutskottet - jag har det här - om en offentlig hearing om situationen för det svenska gränsskyddet. Jag kan berätta för de socialdemokrater som nu sitter i justitieutskottet och skatteutskottet att det förslaget rakt av avstyrktes av majoriteterna som då leddes av Susanne Eberstein och Arne Kjörnsberg. Det blev ingenting av det över huvud taget.
Jag tycker att det var väldigt skadligt. För vi skulle då inte bara diskutera anslag - det kunde man diskutera då, eftersom det var ett nytt budgetår. Man kunde också ha diskuterat olika former av aktiviteter för det svenska gränsskyddet. Men det ville de socialdemokratiska majoriteterna inte diskutera. Det ville inte heller den socialdemokratiska regeringen diskutera, den regering som statsrådet Johansson tillhörde på den tiden.
Vid den här tidpunkten kom en utredning som inte var beställd av interna skäl inom Tullverket utan av regeringens dåvarande generaldirektör Göran Ekström. Den föreslog jättelika nedskärningar av personalen. Men hörde man någonting från en enda socialdemokrat på den tiden som ville göra någonting annat? Nej, det gjorde man inte. Jag har kvar den här utredningen från den 23 september 2003. Den heter
Framtidens tullverk
.
Allra sist, herr talman! I dag hade Socialdemokraterna lagt fram ett exceptionellt förslag, enligt min mening, om ett utskottsinitiativ. Jag har ändå suttit i riksdagen ett antal år. Jag har aldrig varit med om att man lägger fram ett sådant förslag, att man ska skicka ett budgetpåverkande förslag direkt till regeringen utan att höra regeringen först.
Om man skulle ha tillstyrkt detta skulle det ha varit ett
carte blanche
för de andra 256 myndigheterna att skicka motsvarande förslag till skatteutskottet eller andra utskott och få mer anslag.
Sedan - och det anser jag är mycket uppseendeväckande - baserar man sin framställning, Lars Johansson, på en intern utredning inom Tullverket som inte ens är godkänd av generaltulldirektören.
Anf. 117 Anders Hansson (M)
Herr talman! Jag är glad över den uppmärksamhet som denna fråga har fått såväl i riksdagen som hos allmänheten i stort. Då jag tidigare har arbetat inom Tullverket tycker jag att mina gamla kolleger inom Tullverket ska ta åt sig av det här berömmet. Det är nämligen vad alla ger här. Vi berömmer Tullverkets verksamhet.
Alla ser vi med oro på de konsekvenser som det åtgärdsförslag som Tullverkets ledning har lagt fram kan medföra. Tullverket är vår främsta utpost inom brottsbekämpningen. Dagligen görs det ett utmärkt arbete, och Tullverkets personal stoppar stora mängder narkotika, vapen, dopningsmedel, sprängämnen och allt annat elände från att komma in i vårt land.
Alliansregeringen har sett detta fina arbete. Tullverket ingår därmed i den stora nationella mobilisering som justitieministern startade hösten 2007 mot den organiserade brottsligheten. Tullverket ingår också i den styrgrupp som ska säkerställa att arbetet mot den organiserade brottsligheten går framåt med full kraft.
Oppositionen tycker att finansministern ska agera mot det åtgärdsförslag som Tullverkets ledning själv har lagt fram. Kom ihåg att Tullverkets ledning själv har lagt fram det här förslaget! All kritik mot Anders Borg är därmed inte bara fel utan även juridiskt fel i enlighet med svensk förvaltningsrätt och helt i enlighet med det, faktiskt, kloka svar som finansministern har avgett.
Kan det vara så att oppositionen försöker ställa finansministern till svars för vad en verksledning anser sig behöva göra för att effektivisera sin verksamhet? Kanske behöver oppositionen kalibrera sitt politiska sikte, särskilt med beaktande av min kollega Gunnar Andréns tidigare anförande om den historia som Socialdemokraterna hade 2003.
Finansministern ger i dag också positivt besked om att Tullverket kommer att få ökade medel. Min förhoppning, herr talman, är att Tullverkets ledning som beslutar om sin egen verksamhet använder de medel som finansministern har sagt ska komma till Tullverket på det bästa möjliga sättet för att hålla fast den kompetenta personal som finns i den brottsbekämpning som de utför i dag.
Anf. 118 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Den utredning som Tullverket har lagt fram med förslag om ganska kraftiga neddragningar av personal och så vidare har verkligen väckt stor uppmärksamhet. Man har sagt att man ska ha färre medarbetare men bättre resultat. Det låter sig lätt sägas men är kanske inte så lätt i verkligheten.
Om förslagen i utredningen till hundra procent skulle bli verklighet är jag rädd för att det skulle få stora konsekvenser på många olika håll i landet, inte minst i norra Sverige. För min del har jag hunnit med att titta lite närmare på situationen i södra Sverige där jag bor, i Skåne.
Det är klart att man har svårt att låta bli att engagera sig. Jag var till exempel i Trelleborg som är Sveriges näst största hamn. Där kommer det 17 inkommande och avgående färjor varje dag, 670 000 lastbilar på ett år - man kan räkna upp siffror - och närmare två miljoner passagerare. Men även andra skånska hamnar har fått mycket ökad betydelse sedan murens fall, kan man säga. Till Ystad går många transporter från Polen och gamla Östtyskland. Vi har naturligtvis bron men även Helsingborg.
Tyvärr, vid sidan av allt positivt med de öppna gränserna, finns det en tendens till att Skåne blir en inkörsport för droger och människosmuggling. Tragiska fall av traffickingligor har avslöjats. Skulle gränserna bli obevakade lär sig den organiserade brottsligheten det.
Vi har också haft en del experiment med alkotester som utförts av andra vid färjelägena än vanliga trafikpoliser. Glädjande nog har justitieministern öppnat för att det ska kunna fortsätta. Men även där är det naturligtvis en förutsättning att det finns personal.
Det är ju så, herr talman, att alliansregeringen har betonat sedan den tillsattes att tryggheten för människor är viktig, att brottsbekämpning är viktig. Regeringen har gjort en massa positiva insatser med satsning på fler poliser med mera. Man har även sett över strafflagstiftning och så vidare. Det är naturligtvis viktigt då att den här satsningen på brottsbekämpning också handlar om att förebygga brott genom att kontrollera infarterna när det gäller brottslig verksamhet.
Finansministern säger ju i sitt svar som vi har hört att han noga följer frågan. Jag blev väldigt glad när jag hörde finansministerns uttalande i dag. Det tyder på att departementet verkligen har lyssnat, följt frågan noga - det är väl ett resultat av det utlåtandet - och att vi har en regering som lyssnar på argument och fakta. Som vi hörde av Gunnar Andrén har det skett en neddragning under många år. Vi kanske kan hoppas att det är slut med den nu.
Herr talman! Nu hoppas jag att regeringen går vidare. Det är, kan man säga, min kombination av fråga och uppmaning till regeringen att ni går vidare med det fina arbete ni har börjat, ett övergripande arbete där alla delar tas med, alla delar av brottsbekämpning. Det handlar om polis, tull, gränsbevakning, internationellt samarbete och naturligtvis också sådana saker som en fungerande skola och social trygghet. Ingenting får glömmas bort.
Men först som sist är gränsbevakningen viktig. Hur den organiseras kan inte vi politiker styra i detalj, men en förutsättning är att det finns personal vid våra gränser. Jag tycker att det i dag finns gott hopp om att vi ska kunna se fram emot det även i fortsättningen.
Anf. 119 Åke Sandström (C)
Herr talman! Alla uthålliga riksdagskolleger! Tullens situation och verksamhet engagerar många. Det är bra. Det visar att tullens verksamhet är viktig i hela landet. Vi har fått väldigt många konkreta vittnesmål här. Jag ska inte ta upp tiden med att upprepa alla de positiva exemplen på den verksamheten. Jag vill bara ge ett kort bidrag till denna debatt.
Jag vill först, i likhet med Karin Nilsson, betona de stora insatser som tullen gör i narkotikabekämpningen. Det verkar bli en debatt som domineras av Skåne och Norrland. Det är väl bra. För Norrlands del föreslås en ny funktion byggas upp för kontroll, underrättelse och spaning i syfte att få ett ännu bättre resultat i det brottsbekämpande arbetet.
Denna nya enhet föreslås samlokaliseras med den som finns i dag, polisens kriminalunderrättelsetjänst, KUT. I Umeå finns redan den regionala KUT-funktion som samordnar kriminalunderrättelsetjänsten i de fyra nordligaste länen. Det är klart att som västerbottning ser jag det som naturligt att den nya enheten placeras i Umeå.
Det finns flera skäl. Som kanske inte alla vet är Norrlandskusten 90 mil lång. Man kanske bör finnas någonstans i mitten för att uppnå bästa möjliga rationalitet. Många har vittnat här om vilka restider man eljest skulle få i det här arbetet.
Fartygstrafiken är intensiv utefter Norrlandskusten. Skellefteå, Husum, Ö-vik, de hamnar som jag nämnde trafikeras av ett stort antal fartyg från öststaterna. Fartyg som kommer även direkt från Sydamerika anlöper regelbundet hamnarna i Rönnskär och Husum.
Chartertrafiken i vårt lilla län Västerbotten är den mest omfattande i Norrland. Totalt omfattar den 55 000 personer det senaste året enligt Luftfartsverket. Flera av resmålen är riskländer med en förhöjd hotbild avseende narkotika, dopningspreparat och även illegala vapen.
Herr talman! Slutligen har jag ett tack och en förhoppning riktad till finansministern för ett positivt konkret besked i finansieringsfrågan.
Anf. 120 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig också till att börja med tacka interpellanterna. De här interpellationsdebatterna brukar ofta vara en affär mellan mig, talmannen och någon ledamot. Det här är nästan som en budgetdebatt. Det är naturligtvis väldigt glädjande att det är så många som är här och att vi får en så bra diskussion.
Jag har i dag med anledning av de här interpellationsdebatterna fått anledning att svara på en lång rad frågor från medierna kring tullens verksamhet. Vi har varit tydliga med att vi har för avsikt att tillföra resurser till tullen. Det måste naturligtvis ske sedvanligt efter en noggrann prövning i hela budgetarbetet, där vi ska väga av alla de myndigheter som finns och alla de intressen som finns.
Därför ska det beskedet naturligtvis komma i samband med vårpropositionen. Men vi gör bedömningen att vi i tilläggsbudgeten ska kunna tillföra de resurser som nu är nödvändiga för att lösa tullens uppgifter.
Vi ska ha budgetprocesser. Vi ska väga av utgiftsområden. Vi ska väga av departement och utskott noga med varandra. Sedan ska vi ha en god ordning där riksdagen fattar beslut. Däremellan ska inte regeringen överpröva de besluten och de gällande budgetarna genom att ge nya besked. Då ska vi noga följa utvecklingen, och sedan ska vi göra en förnyad budgetprövning när vi kommer till en ny budgetprocess.
Det är den ordning vi har. Jag förstår att man från riksdagsledamöters sida, särskilt från oppositionens sida, gärna vill skriva interpellationer och frågor för att få nya besked. Men så länge budgeten ligger gäller den, och sedan ska vi noga följa utvecklingen. Sedan gör vi en ny budgetprocess. Naturligtvis ska vi i den processen också lyssna av vad myndigheter, opposition och andra säger.
Naturligtvis - låt mig bara understryka det, det var en god formulering som användes i debatten - vill vi ha ett säkert samhälle. Brottsbekämpning är avgörande, och inte bara brottsbekämpning. Det är också viktigt att vi upprätthåller skattebaser. Att skatter betalas är centralt för att vi ska kunna ha ett samhälle med låga skatter. Inte minst viktigt när det gäller den här verksamheten är folkhälsan. Vi ska bekämpa narkotika. Vi ska bekämpa alkohol. Vi ska bekämpa cigarrettsmuggling. Vi ska bekämpa människosmuggling. Detta är brottslig verksamhet som skadar Sverige, som skapar otrygghet, som skadar enskilda människor och som ofta ger upphov till olika sociala problem.
Tullen är en integrerad del av både vår brottsbekämpning och vår folkhälsopolitik. Vi vill ha en restriktiv alkoholpolitik. Vi vill ha höga skatter på tobak. Vi vill se till att vi kan upprätthålla våra förbud mot narkotika. Polisen, tullen, rättsväsendet, skattemyndigheterna och många andra myndigheter är centrala i detta. Det är statliga kärnverksamheter som alliansregeringen naturligtvis värnar om.
Precis lika viktiga är förstås handelsfrågorna. Sverige är ett litet, utrikeshandelsberoende land. Det är viktigt att tullen kan bedriva en bra verksamhet med en god service till medborgare som vill köpa och sälja varor över landets gränser. Det tycker jag är en självklarhet.
Låt mig vända mig till Sven-Erik Österberg, tidigare förvaltningsminister, och säga att det är lika självklart att vi ska hålla på de ordningar vi har för förvaltningspolitiken. Vi ska ha självständiga myndigheter. Vår uppgift är att fastställa regelverket för tullen. Vilka lagar ska man följa? Vilka befogenheter ska man ha? Vilka budgetmedel behövs?
Hur
man organiserar verksamheten måste däremot i grund och botten vara varje enskild myndighets ansvar, och alla i Sveriges riksdag vet att så är fallet. Det är den ordning som gällde under den förra regeringen och den riksdagsmajoritet som var då, och det är den ordning som gäller under den här riksdagsmajoriteten.
Låt oss inte heller sticka under stol med att tullens verksamhet har haft långvariga ekonomiska problem. Det har tillförts tillfälliga medel som bortfaller. Det har gjorts stora verksamhetsförändringar. Vi vill naturligtvis värna de myndigheter som ligger under Finansdepartementet. Det ska vägas av mot alla andra verksamheter och mot alla andra delar av brottsbekämpningen. Det är inte formaliteter. Men vår uppfattning nu är att det finns ett utrymme att tillföra resurser till tullen, och det finns därmed en möjlighet att i tilläggsbudgeten göra ett förnyat resurstillskott. Det är för att detta är en central verksamhet för Sverige, för att vi ska vara säkra, för att vi ska upprätthålla våra folkhälsopolitiska mål och för att vi ska se till att vi får in våra skatteintäkter.
Anf. 121 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Det är en ganska spännande debatt att lyssna på, måste jag säga.
Det blev inget besked från finansministern om hur mycket pengar det skulle vara. Det var det min fråga gällde.
Det finns naturligtvis en poäng med att hålla strikt på budgetdiskussionerna och hur man hanterar budgetsystemet. Jag vet ganska väl hur det går till. Då kan man ju fråga sig vad det är för ny information finansministern har fått, eftersom han i dag säger att det måste till mer resurser. Han visste ju inte det när han skrev svaret för någon dag sedan. Då måste man ställa sig frågan.
Dessutom blir det lite märkligt när skatteutskottets ordförande försöker läxa upp oppositionen för att man ställer utskottsinitiativ i den situation som råder. Det är inte så länge sedan skatteutskottets ordförande själv var ute och hade egna förslag på hur fastighetsskatten skulle hanteras. Då fick till och med hans egen partiledare säga till att nu fick man besinna sig. Jag tycker att Lennart Hedquist ska besinna sig lite grann i det här också. Det är väl uppenbart att en opposition enligt riksdagsordningen kan väcka förslag när man vill på ett utskottssammanträde, om man tycker att det finns skäl till det.
Jag tycker att de borgerliga inläggen för övrigt har varit på gränsen till att likna maskar som snor sig på en metkrok. Här har man varit med och fattat beslut om en budget för tre månader sedan som ger de eländiga konsekvenser som nu tullen redovisar. Man röstade om det. Samtliga borgerliga ledamöter ställde sig bakom den budgeten. Nu talar man väl om tullen och om hur fantastiskt viktigt det är att verksamheten finns på alla orter som varit. Några har till och med så sent som i dag röstat ned det förslag som faktiskt skulle kunna lösa frågan när riksdagen har tagit beslutet om den. Har man en stark uppfattning och står för den så respekterar jag det. Men när man gör på ett sätt och sedan för fram en annan sak i debatten tycker jag faktiskt att det klingar ganska falskt. Att försöka stå på två ben samtidigt brukar aldrig vara lyckosamt.
Det är viktigt att det som händer nu kommer fram. Ska det kunna bli lugn och ro i den här frågan måste man ju också veta vad det är för resurstillskott som kommer. Det är klart att debatten kommer att följas upp. Jag vill fortfarande ha ett besked om vad det är för pengavolym, för jag kan inte tänka mig att finansministern bara har kastat ur sig detta för att få lugn och ro. Det finns väl någon tanke om vilket resurstillskott som skulle behövas för att leva upp till målen. Jag förstår att finansministern i dag måste ha kommit på att tullen inte kommer att leva upp till de mål regeringen har för dem. Det behövs mer resurser. Det är väl det man har grundat det här beslutet på, att man säger att det måste till mer resurser. Då är det intressant för oppositionen att veta vad det är för resurstillskott som har kommit här.
Till sist måste jag säga att Gunnar Andrén i alla fall hade ett engagerat inlägg. Nu tolkar jag det mest som att han var besviken över att vi har varit lyckosammare i opposition än han var förra gången. Då fick han inget gehör. Det fanns inte ens någon här som lyssnade på debatten. Men kom ihåg att det var nära kopplat till att de baltiska länderna gick in i EU, och det blev ett annat tullförhållande. Det var skälet till det.
Så ska vi komma ihåg att den socialdemokratiska regeringen sköt till pengar 2005 och 2006 som drogs bort i den budget som nu föreligger och som tullen ska hantera. Det var där problemet uppstod, och tullförvaltningen har försökt visa hur man får en budget i balans med de konsekvenser som visas i rapporten. Det är det riksdagen har tagit ställning till, och det är det som nästan alla som har yttrat sig i dag tydligen har problem med - till och med finansministern som säger att det behövs mer resurser.
Anf. 122 Per Svedberg (S)
Fru talman! Nu tänker jag snöa in på folkbildningsspåret. Jag är inblandad i sådant. Jag pratade lite om information i mitt förra inlägg, om läget lokalt där jag bor. Nu tänkte jag vidga blicken en aning och berätta lite om andra erfarenheter jag har gjort från en resa där jag besökte tullen på många olika platser, just för att informera mig om deras möjligheter och deras förtjänster och vad de ser som nödvändigt att utveckla. Jag har varit i Malmö, Sundsvall och Haparanda.
Genomgående kan man konstatera att fotfolket diskuterar att de skulle kunna göra mycket, mycket mer om de hade ytterligare förutsättningar. Då pratar man lite om befogenheter och möjligheter att ingripa på andra sätt. Man pratar alltså om en effektivisering utifrån den egna organisationen. Det tycker jag är spännande. Men det utredningen håller på med är att på punkt efter punkt slå undan fötterna på stora delar av dem som är aktiva som brottsbekämpare.
Jag fick ett antal vittnesmål om hur man gång på gång påvisat möjligheter att utveckla den egna verksamheten, just för att man ser kopplingen mellan varje infört kilo amfetamin och en samhällskostnad i andra änden. Därför blir jag glad när finansministern lyfter fram folkhälsoperspektivet och nyttan av den verksamhet som tullen genomför.
Då blir det ännu mer intressant hur finansministern kommer att agera framgent. Då måste nog finansministern ta en diskussion med generaldirektören om vad de tycker om utredningen. Går den i lås kommer vi att få de här vita fläckarna jag pratade om tidigare. De som håller på med den här typen av investeringar och kriminell verksamhet är rätt sluga. De kommer att utnyttja de här vita fläckarna till max. Vi kan se att man styr om vissa transporter med anledning av att man ser en större risk när det gäller att komma fram med det man vill leverera. Det tror jag kommer att bli ett jättebekymmer framgent.
Egentligen ville jag bara säga att det är trevligt att finansministern sade som han sade nyss. Det borgar för någon typ av åtgärd. Det intressanta är vad det blir för åtgärd.
Kommer finansministern att kunna se de här sammanhangen i sitt anslagsfördelande mellan olika myndigheter? På samma sätt som han anslår medel till Tullverket kanske det finns möjligheter att tjäna pengar i en annan ände. Mitt budskap till finansministern är att kanske ta ett snack med generaldirektören om den utveckling som är på gång, att se följdeffekterna och verkligen ta till sig den effektivitet som finns i Tullverket i dag.
Anf. 123 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Jag tittar förtvivlat efter Åke Sandström. Men han tycks ha försvunnit ur lokalen. Jag måste ändå säga att han förvånar mig i den här debatten, eftersom han sticker ut som den ende som mitt i den här villervallan börjar argumentera för hur det ska se ut om man ändå genomför utredningsförslaget i Norrland.
Jag tycker att vi gemensamt i skogslänen, oavsett vilket parti vi kommer från, borde argumentera för att behålla en fungerande tullverksamhet också i Norrland i fortsättningen. Man borde hålla sig för god för att börja slåss om var den föreslagna enheten ska ligga som faktiskt enligt utredningen får ett fullkomligt omöjligt uppdrag - sex-tio man ska sköta bevakningen av mer än halva landet.
När man lyssnar på de borgerliga ledamöterna och finansministern framstår det inte som alldeles glasklart vad regeringen vill i den här frågan. Man säger att man ska ge mer pengar, men man vägrar tala om hur mycket pengar det handlar om. Det känns lite mer som ett försök att mildra kritiken mot regeringen än att det skulle vara så att regeringen faktiskt sedan i går, när interpellationssvaret lämnades över, har kommit till insikt om att det är viktigt att värna tullens brottsbekämpande verksamhet.
För mig känns det väldigt tydligt att hotet mot tullens verksamhet i Norrland, och övriga landet för den delen, kvarstår. Det enda som kan hejda en nedläggning av viktiga verksamheter är att protesterna runt om i landet blir så starka att regeringen tillsätter mer pengar och att Tullverkets ledning tvingas att backa från sina planer. Det tycker jag är en viktig signal till alla oss som vill slå vakt om ett fungerande gränsskydd. Vi måste fortsätta att sätta press på regeringen i den här frågan om vi inte vill ha ett fritt flöde av droger över våra gränser.
Mitt eget hemlän, Västernorrland, är ett tydligt exempel på vilka absurda effekter det får om man genomför utredningens förslag. Vi har till exempel fyra allmänna hamnar och ett stort antal industrihamnar där det dagligen kommer in flera fartyg med destinationer utanför EU. Trots det föreslås det i utredningen att gränsskyddsgruppen i Sundsvall ska avvecklas. Det innebär att det i praktiken blir fritt fram för smuggling över hamnarna. Lika vidöppet blir det för smuggling över länets flygplatser.
Det har skapat oro inte bara bland dem som jobbar i tullen utan det har skapat en ordentlig oro ute bland befolkningen. Det skapar oro hos polisen som helt plötsligt får höra att de nu ska ta över arbetsuppgifter som tullen sköter i dag. De har inga resurser till det. Därför vädjar jag till finansministern: Ge ett klart besked här i dag! Får vi ett så rejält resurstillskott till tullen att vi slipper se denna utrednings helstolliga förslag genomföras?
Anf. 124 Marie Nordén (S)
Fru talman! Det är intressant att lyssna på företrädarna för regeringspartierna i debatten. Man hör deras oro över situationen i Tullverket. Annicka Engblom sade att hon var ett fan av Tullverket. Det hjälper ju inte om man samtidigt röstar igenom en budget som faktiskt har lett till den situation vi har i dag. Åke Sandström lobbar för att Umeå ska bli huvudkontoret för den lilla enhet som vi hoppas aldrig kommer att komma till stånd. Man pratar om tekniska finesser med att lägga fram orimliga förslag.
Men hur orimliga de än är och om det är en teknisk hantering eller inte är det ändå en oro som är verklig för dem som är anställda. 300 personer kommer att på något sätt bli övertaliga om utredningens förslag skulle gå igenom. En del av dem kommer att sägas upp och andra kommer att erbjudas förtida pension. Då undrar jag: Hur ser ministern på den situationen, med tanke på den arbetslinje regeringen säger sig driva?
Förslaget innebär att Tullverket kommer att krympa organisationen i ett läge där brottsbekämpningsgrupperna, bland annat på Arlanda, går på knäna. Det finns ett stort behov av att anställa i princip i hela landet. Man behöver bli fler, inte färre. Man behöver rekrytera för att klara generationsväxlingen. Den senaste anställningen gjordes 2006. Då försvann pengarna som vi avsatt för att klara av generationsväxlingen. Det är anställningsstopp fram till 2009. Då undrar jag om det är att lyfta fram och se Tullverkets stora betydelse i brottsbekämpningen, som Anders Hansson påstod tidigare. Är det så blir jag verkligen bekymrad.
Min fråga till ministern handlade främst om förslaget att lägga ned Tullverkets kontor i Östersund. Det är i dag tre tjänster som försvinner. Det kan tyckas onödigt att bråka om de här tjänsterna. Det är ju så många andra som försvinner - 3 av 300.
Men jag tycker att man måste ställa det här i ett större sammanhang, dels utifrån en situation då kontrollen försvinner helt och hållet i den här delen av landet, dels i ett sammanhang där vi ser de statliga jobben bli alltmer centraliserade och den statliga servicen ute i landet allt sämre. Det här är bara en del av de försämringar i det statliga servicepusslet som regeringen leker med. Tillsammans med försämrad service från Försäkringskassan, Ams och Skatteverket når man med det här till slut en smärtpunkt.
Det finns många dåliga förslag i den här utredningen som flera har lyft fram tidigare i debatten. Jag häpnar över om man verkligen har tittat på konsekvenserna och om det verkligen är besparingar som förslaget kommer att leda till. Morgan Johansson nämnde lite snabbt just Röd punkt. De som sitter på läktaren vet precis vad Röd punkt är. Men förhoppningsvis läser någon protokollet efteråt och kan då få veta att det är de som möter oss när vi kommer fram till tullens station på Arlanda där vi ska välja mellan att gå via rött eller grönt. De flesta väljer alltid grönt.
Detta ingår i brottsbekämpningen och har en viktig servicefunktion både för näringslivet och för oss resenärer. Och det har en väldigt viktig preventiv verkan. Det känns mycket märkligt att vår största flygplats inte ska ha någon närvarande mellan midnatt och sju på morgonen, under de timmar då så många flyg faktiskt kommer från länder varifrån vi vet att det inte bara är de som man kan kartlägga som kurirer som kommer utan även förstagångskurirer som inte passar i profilen.
Jag hoppas verkligen att vi får ett bra besked från ministern så att det här inte blir verklighet.
Anf. 125 Lars U Granberg (S)
Fru talman! Många har lovordat finansminister Anders Borgs lektion i statsrätt i svaret. Jag måste ändå lyfta fram ett citat från en tidning. I NSD den 4 mars framgår det att den moderate riksdagsledamoten Krister Hammarbergh, ledamot av justitieutskottet, besökte Moderaternas årsmöte i Haparanda. Han deklarerade att justitieministern hade saker och ting på gång som gör att hela tullens förslag ska kastas i papperskorgen. Den statsrättsliga undervisning finansminister Borg gav i sitt svar kanske ska föredras på de kommundagar som Moderaterna håller.
Jag blir något förvånad över övriga inlägg från andra partier. Åke Sandström har återkommit till kammaren. Åke Sandström sitter i skatteutskottet, och han har varit med och röstat ned ett initiativ. Det är ett initiativ som i stort sett överensstämmer med vad finansministern vill göra. Nu säger Åke Sandström att han tycker att det här är jättebra och att man ska strunta i finansministerns nya tankar bara han får sitt till Umeå, bara om de neddragningar som tullen vill göra hamnar inom hans lilla område. Den styrka Åke Sandström ska ha till Umeå ska täcka upp ända upp till Haparanda och Kiruna. Jag tror inte att Åke Sandström tror på det själv. Ingen tror att det blir en bra brottsbekämpning med en styrka som ska tas från Umeå upp till Kiruna för att göra en insats.
Ja, Gunnar Andrén, man skulle ha haft kontakt med regeringen inför det initiativet. Vi har en justitieminister som jobbar på ett håll, och vi har en finansminister som lägger fram andra förslag. Jag kan förstå den borgerliga gruppen i skatteutskottet: Vilken del av regeringen ska man prata med? Jag kan förstå att ni inte kunde fatta ett annat beslut. Annars hade det varit bra om man kunde lyfta på telefonluren och fråga regeringen vad den vill för att få det svar som finansminister Anders Borg gav en timme senare och leverera det svaret i skatteutskottet i dag.
Politik är att vilja. Jag känner än så länge ingen större vilja från finansministern. Frågan kvarstår: Vilka belopp ska tullen få? När vi får svar vet vi om finansminister Anders Borg har en vilja att styra - och vilka mål han har med tullen.
Anf. 126 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Mycket klokare blev jag inte av Anders Borgs svar. Han sade att de ska bekämpa narkotikan. Sedan lägger de ned Mobilisering mot narkotika. Sedan drar de ned på polisutbildningen. Sedan drar de dessutom, enligt förslaget, ned på tullen. Samtidigt är det överskott i statsfinanserna.
Jag förstår inte detta. Det är fullständigt obegripligt, och jag är ändå rätt intresserad av politik. Jag kan sätta mig in i irrvägarna som regeringen ibland tar. Det är faktiskt en helt obegriplig linje. Om den är obegriplig för oss borde den rimligen vara ännu mer obegriplig för väljarna.
Jag har försökt att noga lyssna på Anders Borg för att se om det finns några besked. Nej, det är bara det vanliga om att man ska se över möjligheterna att skjuta till mer pengar. Kan inte Anders Borg säga vad han tror att man landar på? Hur mycket pengar tror du att tullen behöver? Då kanske de som är oroade äntligen kan andas ut. Du har annars inte gett något besked alls i dag.
När det gäller regeringens ekonomiska politik förstår ni inte er riktigt på hur tullen fungerar. Den grundläggande ekonomiska politiken för regeringen är att sänka skatterna, sedan sätta den offentliga sektorn på sparlåga och sedan dra ned på socialförsäkringarna. I stället ska medborgarna på något sätt köpa sjukvårdsförsäkringar och trygghetslösningar för de pengar som de får i skattesänkningar.
Jag har en nyhet till Anders Borg: Det funkar inte på tullen. Hemma i Lund finns ett kvarter som heter Professorsstaden. Där ligger de stora villorna. Det är där de allra rikaste bor. De fick förra året en skattesänkning bara på fastighetsskatten med 20 000 kronor per hushåll. Om en familj i Professorsstaden skulle känna sig oroad över att tullen läggs ned i Trelleborg, och man kanske har en tonåring och blir oroad över att tillgängligheten till narkotika ökar, så kan inte den familjen ta sina 20 000 kronor och köpa en egen tulltjänsteman. Det fungerar inte på det sättet.
Brottsbekämpning och tullverksamhet är en grundläggande statlig tjänst som aldrig kan privatiseras hur mycket ni än sänker skatterna för de allra rikaste i landet. Kan finansministern förstå att tullen aldrig kan privatiseras hur mycket han än vill? Det är tråkigt för honom med den övriga ekonomiska politiken han för, men så är det faktiskt. Det kan inte göras.
Ge nu besked, Anders Borg, när detta har gått upp för dig. Det kvittar hur mycket ni sänker skatterna för folk i allmänhet. Det går aldrig att privatisera tullen. Ge besked nu när du har varit ute i dag och sagt att mer pengar ska ges till tullen. Hur mycket pengar blir det? Kan de andas ut i Trelleborg - att det inte blir nedskärningar? Kan de andas ut på Arlanda - att hoten som har hängt över dem där är borta? Kan narkotikahundarna vara kvar, eller befinner de sig fortfarande under hot om avveckling?
Sist vill jag säga några ord till Gunnar Andrén. Vi hade en diskussion om förra mandatperioden. Glöm inte att under förra mandatperioden gjorde vi en satsning på tullen, precis som Sven-Erik Österberg sade. Vi satsade pengar 2005, och vi satsade pengar 2006. Sista gången som ny personal anställdes på tullen var 2006. Sedan dess har verksamheten legat nere. Sedan dess har ni bara dragit ned på verksamheten och lagt fram nedskärningskrav. Ni har inte gjort någonting för att utveckla tullverksamheten. Det är facit hittills av regeringens politik gentemot tullen. Vi satsade, och ni lägger fram sparförslag.
Anf. 127 Otto von Arnold (Kd)
Fru talman! Jag tycker faktiskt att vi har fått ett bra förslag från finansministern. Även om det kanske satt långt inne har det i alla fall bringat klarhet i det hela.
Problemet är att oppositionen, socialdemokrater med flera, försöker blanda bort korten - precis som vanligt. Man tar lite här och lite där och blandar ihop och så blir det en kökkenmödding. Det handlar om att blanda ihop hur företag styrs med att allokera. Man vill blanda sig i och styra helt och hållet själv.
Det är viktigt att målstyra verksamheterna. Det har vi kommit fram till. Finansministern har gett besked om vilka mål som finns för verksamheten. Vi ska bekämpa brottsligheten, och det ska fungera i hela landet.
Marie Nordén var inne på att servicen försämras. Då kan jag glädja dig med att regeringen kommer att föreslå regionala servicekontor. Myndigheter runt omkring i landet samlas för att öka servicen.
Morgan Johansson sade att vi drar ned på antalet poliser. Det gör vi faktiskt inte. Vi har ökat antalet till 20 000. Sedan kommer det att minskas till att ta in 700 varje år. Det har varit genomsnittet. Det blir alltså ingen minskning.
Fru talman! Det här är ett bra förslag. Det är viktigt att myndigheterna får styra budgetprocessen och att vi når målen om rättssäkerhet.
Anf. 128 Peter Jeppsson (S)
Fru talman! Det är riktigt att vi har självständiga myndigheter, men det yttersta politiska ansvaret kan inte Anders Borg och regeringen avskriva sig.
Genom att tullens verksamhet stöds av regleringsbrev från regeringen har man också ett ansvar för verksamheten.
Vid ett antal tillfällen i kammaren har det påpekats vad det liggande utredningsförslaget kommer att innebära för verksamheten. Det kommer att rasera den förebyggande verksamhet som har byggts upp under många år.
Nu säger regeringen underförstått att det inte spelar någon roll vilka tokiga förslag som presenteras: Vi kommer ändå inte att lägga oss i det hela.
Det är en mycket oroväckande signal som ni från regeringen skickar ut till svenska folket, nämligen att ni inte är beredda att ta ansvar. Frågan som plötsligt uppstår är om detta speglar regeringens samlade uppfattning och om synsättet även kommer att gälla gentemot alla andra myndigheter, som Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten med flera, oavsett vad som eventuellt kommer att presenteras framöver.
I mitt tidigare inlägg tog jag upp problematiken med den ökade trafiken vid hamnen i Karlshamn, och jag vill nu klä det i siffror. År 2007 gav tullens gedigna arbete i syd följande: Antalet anhållna var 519 personer, häktade 245 personer och dömda 216 personer inom det geografiska området. Det visar att tullens personal i allra högsta grad, tyvärr, behövs.
Fru talman! Förutom det som har sagts tidigare, bland annat av Sven-Erik Österberg, vill jag tillägga att personalrepresentanter var med i arbetet vid den förra omorganisationen, och därmed kände man inte samma oro som man känner i dag.
Fru talman! Jag hoppas att ministern kan ta till sig detta och åtminstone inofficiellt i den egna kammaren hemma kasta utredningsförslaget i papperskorgen.
Anf. 129 Ronny Olander (S)
Fru talman! Anders Borg tycker att det är glädjande med debatter, och det instämmer vi alla i. Det är också glädjande om vi får de besked som vi efterlyser och så väl vill ha. Men vi får tydligen vänta, precis som de anställda inom Tullverkets organisation får vänta ytterligare en månad innan de vet om de har jobbet kvar och vilka möjligheter som finns. Men även om pengar tillförs är det en stark förhoppning att regeringen ska peka ut hur viktig gränskontrollen är så att pengarna inte läggs till någonting annat. Det är viktigt att påpeka.
Den efterlysning som Lennart Hedquist gör är intressant, om lagändring och vassare verktyg. Varför inte ge tullen möjlighet att göra identifikationer av passagerare som passerar gränsen eller se till att tullen får tillgång till hela det territoriella området, alltså Sverige, precis som man har i Danmark och Tyskland? Vilka blev de kompensatoriska åtgärderna i och med vårt medlemskap i EU? Vart tog de vägen? Detta är en typisk sådan.
Vad kommer finansminister Anders Borg att svara de frivilligorganisationer och ideella organisationer, typ Lions, som har samlat ihop pengar på gator och torg och vädjat till svenska folket att hjälpa till att skaffa fler knarkhundar? De ska nu avvecklas så att 54 blir betydligt färre. Vad är då budskapet till de hundförare som har Hicka och Harris i Trelleborg och Loka i Karlshamn? Det är viktiga frågor.
Det viktiga är också: Ska Tullverkets mobila enheter bli ännu fler genom den här nedläggningen, om det nu blir så? Hur kul är det ur miljösynpunkt om de ska köra omkring?
I trygghetsavtalet står det i 1 §: "Förändringar bör genomföras så att de tillgodoser såväl statsmakternas krav på verksamheten som de anställdas krav på anställningstrygghet." Vad är svaret till de anställda?
Ta chansen nu, Anders Borg! Det är ett antal som sitter uppe på läktaren och lyssnar, och de funderar: Kan vi lita på att finansministern nu ser till att med kraft lösa den här frågan?
Anf. 130 Britta Rådström (S)
Fru talman! Jag är intresserad av om ministern kommer att agera på något sätt för att behålla tullen i Norrland. Ser inte ministern någon fara i om tullen försvinner i norr och gränserna blir helt öppna?
Jag måste säga att det var ett märkligt inlägg av Åke Sandström, som röstade ned initiativet i dag och nu hyllar finansministern för hans förslag, som innebär ungefär samma sak som vårt initiativ.
Enligt utredningens förslag ska, som flera har nämnt, sex-tio tulltjänstemän sköta brottsbekämpningen i hela Norrland. Det är orealistiskt och inte möjligt. Vilka blir kostnaderna? Vet ministern vilka avstånd som finns i Norrland? Lars U Granberg gav exempel på det.
Jag trodde att Åke Sandström kände till avstånden bättre - han är också en vildmarksmänniska - men han verkar redan ha anammat utredningens förslag om en enda grupp fast det inte finns något beslut. Jag tycker att Åke ska kämpa för mer resurser till tullen så att tullen kan vara kvar i Norrland.
För att Norrland inte ska bli ett laglöst land måste Tullverket få tillräckliga resurser för sin uppgift.
Anf. 131 Anneli Särnblad (S)
Fru talman! Regeringen har ansvar för hela landet, för den statliga servicen, för tryggheten och för brottsbekämpningen. Jag trodde i alla fall det.
Ministern säger att han noga följer de intressen som finns, och han nämner låga skatter. Tullen ska vägas av i andra delar. Ja, det är det man undrar efter den här interpellationsdebatten. Ska jag tyda det så att skattesänkningar, som i alla andra debatter, är viktigare än att ha en bra trygghet och lösa brottsbekämpningen?
Det blir mer pengar. Ja, frågan är: Hur mycket kommer det att bli? Det kommer säkerligen att bli större skattesänkningar framdeles, och hur mycket kommer finansministern då att ha till verksamheterna och för att kunna ge riktlinjer i sina regleringsbrev i framtiden?
Jag vill kunna ge besked till tullen i Idre, som jobbar fantastiskt bra. Hur kommer framtiden att bli för dem? Och framför allt, finansministern, vill jag ge medborgarna i Dalarna besked: Hur kommer det att se ut i framtiden när det gäller Dalarna?
Det handlar om tryggheten, om brottsbekämpningen och om statlig service i hela Sveriges land. Men tyvärr ser vi nu, som på alla andra områden här i riksdagen, hur landsbygden, glesbygden, lämnas på politikområde efter politikområde. Skattesänkningar är överordnade allt annat.
Anf. 132 Lars Johansson (S)
Fru talman! Anders Borg från regeringen säger väldigt många vackra saker i sitt andra inlägg. Men jag har lärt mig av tidigare debatter att det som är väsentligt är vad regeringen gör. I det här fallet har nu situationen utvecklats på ett sådant sätt att det finns en enormt stor förtroendeklyfta mellan Tullverkets ledning och dess personal. Det beror alltså på det beslut som riksdagsmajoriteten tidigare har fattat samtidigt som regeringen har förhållit sig passiv.
Nu har man hamnat i ett läge som är mycket sämre än vad det skulle ha varit om man hade hörsammat vad Socialdemokraterna sade i höstas. Nu är man i ett sådant läge att det inte är säkert att det besked som finansministern i dag gav om att det ska bli mer resurser till tullen kommer att lösa de frågor som debatten har handlat om. Jag är inte längre säker på det. Tvärtom får jag intrycket av att det inte kommer att lösa frågan.
Om jag läser mellan raderna vad den fackliga organisationen Tull-Kust i dag säger i ett pressmeddelande som jag har fått säger de att de inte längre har förtroende för verksledningen. Då är nog läget det att regeringen måste ta till sig frågan på ett betydligt mer handfast sätt. Det kanske handlar om att tillsätta en internutredning, som regeringen tar ansvar för, för att på det viset se vad det är som pågår inom Tullverket och hur Tullverkets organisation ska se ut i framtiden för att klara det uppdrag som riksdagen har fattat beslut om.
Anf. 133 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Först måste jag säga att det var ett väldigt humoristiskt anförande som Ronny Olander höll. Han räknade upp alla de förslag på utökad kompetens som han ville ge till tullen som han och hans partikamrater avslog 2003 i den framställning som vi gjorde då. Alla de förslagen fanns med där. Det blev ingenting av det. En del av dem kommer, har jag förstått, nuvarande regering genom Beatrice Ask att genomföra när det gäller utökning av tullens befogenheter.
Men, fru talman, det var inte det jag tänkte säga i första hand. Jag är naturligtvis också oroad, som alla andra, för att vårt gränsskydd inte kommer att klara de ökade påfrestningar som den internationella handeln och smugglingen innebär. Men jag är inte ett dyft orolig för att regeringen inte kommer att se till att vidta åtgärder.
Det enda förslag som jag har hört från regeringen den senaste tiden är att tullen ska få ökade anslag. Oppositionen diskuterar någonting annat, nämligen en internutredning som har kommit från tullen. Den är jag också oroad över, och de förslag som finns där. Om man fullföljer detta så kommer det att bli klent med tullskyddet i Haparanda, Kapellskär, Landvetter och Trelleborg. Det är klart.
Men då måste man ha klart för sig vad grundorsaken till detta är. Det är ju det förslag som ni själva godkände 2004, som jag var väldigt kritisk till. Det handlade om kompetenscenter och det som Hans Stenberg är representant för nu, nämligen att vi ska ha ett geografiskt gränsskydd över hela landet.
Man kan inte ha båda sakerna. Man måste bestämma sig. Vill man ha ett geografiskt gränsskydd eller vill man ha kompetenscenter? Nu säger Hans Stenberg att vi ska ha båda delarna, men jag förstår att man inte kan ha det.
Jag tycker också att man ska fundera på hur tullen ska vara organiserad, men man kan inte få allt för samma pengar. Det går bara inte.
Anf. 134 Åke Sandström (C)
Fru talman! Jag har bara några kommentarer. Jag nämnde några saker i all korthet, och man kanske inte ska vara för kortfattad, för då kan man missuppfattas. Jag nämnde i all korthet att Norrlandskusten är 80 mil lång, att vi redan i dag har en enhet för den regionala kriminalunderrättelsetjänsten, KUT, att den nuvarande enheten råkar finnas i Umeå, att Umeå ligger i mitten av denna långa kuststräcka och att det kanske kan vara rimligt att man bygger på den enheten när man går vidare. Det var vad jag sade.
Självklart ska inte vi som ledamöter ha detaljsynpunkter på verksamheten, och jag ska givetvis också, efter den uppmaning jag fick av Britta Rådström, på olika sätt jobba för största möjliga anslag på den här punkten. Om det råder inga tvivel.
Anf. 135 Anders Borg (M)
Fru talman! Den här debatten präglas från oppositionens sida av två drag. Det ena är att allt elände som råder i Sverige har tillkommit om inte de senaste två veckorna så de senaste två månaderna eller åtminstone de senaste sex månaderna eller de senaste 18 månaderna. Dessförinnan rådde närmast paradisisk verksamhet där tullen byggde ut och flödade i resurser och där nya tjänstemän tillkom varje år för att stärka gränsskyddet och bekämpa alkohol- och narkotikainförseln.
Det är det ena benet. Det kan vi diskutera fram och tillbaka. Det är historieskrivning, och det är partipolitik.
Det jag tycker att man möjligtvis kan ta fasta på i stället är väl något som är mer glädjande. Det är inte allt elände som har tillkommit de senaste månaderna, utan det är att vi har en stark samsyn på tullens verksamhet. Det är viktigt med brottsbekämpning. Det är viktigt med en effektiv handel.
Men vi måste också vara ärliga. Jag förstår att det är trevligt för Socialdemokraterna att hamna i opposition eftersom man då upphäver alla budgetrestriktioner.
Morgan Johansson talar om att allt ska privatiseras. Nej, så är det ju inte. Men vi vill ju satsa pengar på förskolan. Vi vill ju satsa pengar på mer kunskaper i förskolan för barnen. Vi vill ju satsa pengar på sjukvården. Vi vill ju satsa pengar på offentlig skola - inte privatiseringar, inte lägga ned och inte ha det som om allt skulle handla om skattesänkningar. Det handlar också om att väga av det reformutrymme vi har mellan olika offentliga myndigheter, och det finns många viktiga offentliga verksamheter.
Tulltjänstemännen gör ett fantastiskt bra jobb. Det gör väldigt många andra offentliga tjänstemän också. Vi har ett ansvar, som man möjligtvis kan frånträda i opposition, men vi i regeringen har ett ansvar för att väga av dessa intressen, och det är därför vi har budgetprocesser. Det är det vi noggrant ska följa, och det är det vi ska landa i.
Vi har nu kommit så långt att jag kan ge besked till tullen att vi i regeringen är på det klara med att det behövs ytterligare resurser. De resurserna ska tillkomma i tilläggsbudgeten, men i tilläggsbudgeten kommer vi naturligtvis inte att slutföra budgetprocessen för 2009, 2010 eller 2011, utan det är en tilläggsbudget för innevarande budgetår. Vi kommer att kunna ge besked om att det blir ytterligare resurser som vi uppfattar kommer att vara tillräckliga för att lösa de frågeställningar som finns.
Sedan är det också så att när man diskuterar de här frågorna kan man inte komma ifrån förvaltningspolitiken. Det är inte regeringens ansvar att, oavsett om det rör sig om hur vi formulerar regleringsbrev eller målsättningar för myndigheterna, bestämma exakt i vilka delar av landet man ska finnas och exakt hur många anställda man ska ha på vilken ort. Varenda riksdagsledamot vet att så inte är fallet. Vi ska tillföra resurser. Vi ska sätta upp mål. Vi ska ge befogenheter. Vi ska reglera den generella inriktningen på verksamheten. Sedan har vi verksledningar som ska sköta det hela.
Sedan får vi ändå ha lite historia. Jag förstår att det har varit tuffa förändringar i Tullverket, därför att det är en verksamhet där det har varit stora förändringar, inte minst under de år då Socialdemokraterna styrde. Det är också så att de resurser som nu sägs ha tillförts ju genomgående är tillfälliga medel, tillfälliga medel som försvann, som har fallit bort och som vi har fått ersätta i varje budget. Det är naturligtvis så att vi måste titta på resursbehovet framöver också, men det har varit stora förändringar genom åren, och det har varit tillfälliga medel som har tillförts snarare än permanenta resurser, och det var samma förvaltningspolitik som rådde.
Det finns väl ingen socialdemokratisk ledamot här som inte vet att jag som statsråd inte är ansvarig för internutredningar i ett verk. Det spelar ingen roll om verket ligger under Finansdepartementet. Verksledningar gör sina utredningar och fattar sina beslut. Vi ska tillföra resurser.
Sven-Erik Österberg nämnde att man ska bekymra sig för att man står på två ben och att det är svårt. Nej, jag tror inte att det är det. När man står på två ben står man förhållandevis stabilt, och tullen ska stå stabilt på två ben. Det ena är brottsbekämpningen, och det andra är den effektiva handeln.
Det här är viktigt för skatteintäkter. Det är viktigt för folkhälsan. Det är viktigt för vår alkoholpolitik. Det är viktigt för vår narkotikapolitik. Det är en viktig verksamhet som tullen bedriver. Det är statlig kärnverksamhet, och det är någonting vi i Allians för Sverige vill vårda.
Anf. 136 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Ja, det där med två ben är ju knappast kul. Det jag sade var faktiskt att om man röstar om en sak och drar ned resurserna och sedan inte gillar konsekvenserna försöker man tala väl om verksamheten och blundar för det beslut man har tagit om att stå på två ben. Sedan är faktiskt problemet att tullen bara har ett och ett halvt ben kvar. Det är det som är bekymret. Det är det vi diskuterar i dag. Man har ju inte två ben längre. Det är ju den diskussionen som har förts.
Sedan måste jag säga så här: Om man tyckte att det var för lite resurser 2004 och skyller på den dåvarande regeringen kan jag inte begripa varför man drar av ytterligare resurser och tror att det ska bli bättre. Då borde man väl ha tillfört resurser, om det resonemanget ska hänga ihop som den diskussion vi har haft här. Det tycker jag att man kan fundera på.
Sedan måste man också ställa sig en annan fråga. Eftersom finansministern har gett besked om att mera resurser ska till - jag förväntar mig inte att vi får något besked om hur mycket här i dag - måste man konstatera att det förslag regeringen gick till riksdagen med i höstas var en felbedömning. Den borgerliga majoriteten fattade ett felaktigt beslut om resurser till tullen. Det blev för snålt. Det fungerade inte.
Vad kan man säga? Är det så enkelt nu att bara tillföra lite mer resurser till tullen, så är allting som förut? Vad är det för någonting som har förlorats under resans gång? Har regeringen och riksdagsmajoriteten offrat sin generaldirektör? Har man förtroendet kvar i myndigheten att kunna återskapa det här och få i gång verksamheten? Hur mycket tempo har tappats under den här perioden på grund av ett felaktigt beslut under hösten 2007, alltså för knappt tre månader sedan? Nu ser man konsekvenserna och då tycker man att det måste till mer resurser här.
Men återigen: Om det var för lite resurser 2004 blir det väl inte bättre av att dra bort resurser när man går in i det här? Det är det väl ganska enkelt att räkna ut.
Anf. 137 Per Svedberg (S)
Fru talman! Jag tänker inte fortsätta på det tidigare spåret utan i stället avvika.
Jag blev inte lika imponerad av det senaste inlägget. Jag vet inte om Anders Borg håller på att bli trött, eller också är det jag som håller på att bli det.
Du har ett signalsystem, Anders Borg, även om du inte vill påskina att det spelar så stor roll vad du tycker i förhållande till verket. Men nog kan du väl signalera genom att vara mer eller mindre tydlig? Jag tror att tullens medarbetare skulle känna att det vore rätt okej om du kunde meddela att ni ställer upp för fotfolket, att ni ser att de gör goda insatser och att följdeffekterna av insatserna kommer att generera andra typer av intäkter.
Du kommer säkert inte att bli tydligare än så, men min önskan är att du har tagit till dig det som sagts i dag och att du hanterar det på ett klokt sätt. Det borde per automatik leda till någon form av diskussion med verksstyrelsen.
Anf. 138 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Först vill jag säga till Gunnar Andrén att det går bra att tala om underrättelsebaserad verksamhet, och den ska vi naturligtvis ha, men det måste finnas personal som både samlar in underrättelser och genomför tillslag när de fått misstankar. Det kan omöjligt sex-tio personer klara för mer än halva landet. Det var det jag ville ha framfört i mitt inlägg.
Sedan vill jag vända mig till finansministern. Om man väljer att genomföra enorma skattesänkningar, främst för dem som har det bäst ställt i samhället, blir det naturligtvis mindre pengar över till viktig verksamhet. Beskedet från finansministern har faktiskt blivit vagare under debattens gång. Vad gäller det utlovade tillskott som under nattens gång uppstod som en uppenbarelse för finansministern, att man måste tillföra Tullverket pengar, undrar jag: Är det pengar som är till för att man ska slippa genomföra det förödande utredningsförslaget, eller är det kanske så att pengarna tillförs som ett smörjmedel för att kunna genomföra nedläggningen av verksamheterna, att kunna genomföra den konstellation som exempelvis innebär att sex-tio man ska sköta brottsbekämpningen i Norrland? Det är stor skillnad på hur pengarna är tänkta att användas.
Försök nu inte att än en gång säga att det är Tullverket som självt ska avgöra det. Det är regeringen som ger direktiv. Det är regeringen som tillsätter generaldirektör. Man måste ha en klar uppfattning från regeringens sida om vad det är tänkt att pengarna ska användas till - om man nu ska skjuta till mer pengar.
Anf. 139 Marie Nordén (S)
Fru talman! Det mesta har sagts i debatten. Jag håller med om att beskedet från ministern blivit vagare under tiden som vi debatterat. Oron är inte mycket mindre, även om jag vill tro att det besked som ministern nu gav kommer att levereras i vårbudgeten och att det innebär att Tullverkets ledning lägger utredningen på is, eller slänger den i papperskorgen där vi tycker att den hör hemma, så att de anställda i Tullverket kan andas ut. Framför allt hoppas jag att tullen får resurser så att de kan börja anställa ny personal. Och då krävs just resurser. Där tycker jag att ministern kan bli tydligare.
Sedan kan jag avslutningsvis inte låta bli att beträffande regionala servicekontor, som Otto von Arnold nämnde, säga att de innebär att specialistkompetens ersätts med pärmar och generalistkompetens. Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen sitter där med pärmar.
Positiv och nödvändig utveckling, sade Odell i pressmeddelandet i somras. Försämrad service för oss i gles- och landsbygd, säger jag.
Anf. 140 Lars U Granberg (S)
Fru talman! Jag inledde mitt första inlägg med att hålla upp en affisch från Norrländska Socialdemokraten om en tullchef som var orolig och vädjade till finansministern. Jag tror att han får fortsätta att vara ganska orolig, och inte bara han utan även alla andra tullchefer.
Debatten i dag har varit väldigt fokuserad på region efter region. Per Svedberg är kanske den ende som tagit upp frågan hur de som bryter mot lagen och utgör ett problem för de brottsbekämpande styrkorna beter sig. De lär inte sitta och lyssna på den här debatten och på finansministern, som kanske någon gång ger beskedet att han skulle vilja styra med politisk kraft så att det fanns insatser. De söker de luckor som finns. Och låt mig säga att de nu har fullt upp med att söka överallt, för det ges ju inga besked. Som det ser ut just nu kan de välja och vraka.
Vackra ord har sagts av finansministern i debatten, men var finns den politiska viljan? Vad vill man med tullen? Som jag uppfattar det har finansminister Anders Borg trots allt en ganska enkel resa att göra. Otto von Arnold sade att det var ett jättebra förslag. Jag vill fråga Otto von Arnold: Vilket förslag? Är det ord utan innehåll som är budgetprocessen inom alliansen? Vilken enkel resa! Grattis, finansministern!
Till Gunnar Andrén vill jag säga: Ja, vi är i opposition. Gunnar Andrén har tillsammans med finansministern budgetansvar - 70 miljarder i sänkta skatter, på moderata kommundagar basuneras det ut ytterligare sänkta skatter. Tänk om man fick höra finansministern säga de vackra orden: Mer till tullen, för då får vi i stället in skatt!
Anf. 141 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Anders Borg säger: Vi vill göra det här, för vi vill satsa pengarna på sjukvården och förskolan i stället. Vilken tabbe han gjorde där!
Jag kan berätta från min synpunkt, sett från vår landsdel, att Anders Borgs partikamrater är i färd med att kraftigt skära ned på just sjukvården i Region Skåne. Går vi sedan till Lund ser vi att de där är i färd med att kraftigt skära ned på förskolan för att få råd med sina kommunala skattesänkningar. Så försök inte med det där! Säg inte att ni gör det för att ni i stället vill satsa pengar på sjukvården och förskolan. Ni skär ned på sjukvården, ni skär ned på förskolan och ni skär ned på tullen för att få råd med era skattesänkningar. Det är så det är.
Vi får inga nya besked i dag. När man lyssnade på radio lät det förhoppningsfullt. Kanske skulle det komma någonting nytt. Men det kom inga nya besked, inga nya pengar, bara något om att vi ska titta över en allmän budgetprocess, bara halvhjärtade löften. Oron och frågorna kvarstår naturligtvis bland tullens personal.
Sedan gömmer sig Anders Borg bakom uppdelningen i regering och riksdag, bakom grundlagen. Men där har han fått grundlagen om bakfoten. Grundlagen hindrar honom inte från att agera. Självständiga myndigheter hindrar inte regeringen från att agera när det är uppenbart att det blir hårresande effekter av de förslag som regeringen själv lagt fram. Då kan man, och ska man, ta initiativ.
Framför allt hindrar inte principen om självständiga myndigheter en regering från att se till att saker och ting är utredda innan den lägger fram sina budgetförslag. Det är det som är problemet. Tänk om Anders Borg först hade utrett detta! Tänk om han redan från början hade haft ett bra beredningsunderlag! Då hade han inte hamnat i den situation som han befunnit sig i hela kvällen. Då hade han vetat vilka effekter det skulle bli för tullen. Men det är en del av historien om den här regeringen, en regering som inte utreder innan den lägger fram förslag utan bara lägger fram hafsiga och slarviga budgetpropositioner.
Anf. 142 Anders Borg (M)
Fru talman! Vi har varit så tydliga man kan vara när det gäller beskeden. Vi kommer att tillföra resurser till Tullverket utöver den gällande budgeten för innevarande budgetår i samband med att tilläggsbudgeten presenteras i Sveriges riksdag den 15 april i enlighet med de bedömningar som görs av behoven av medlen. Det är ett så tydligt besked man kan ge i den fas vi nu är i. Det kommer att tillföras mer resurser till tullen.
Socialdemokraterna har delvis övergått till att föra en allmänpolitisk debatt. Jag ska försöka vara väldigt kort där. Hans Stenberg förde ett långt resonemang om hur det kan komma sig att vi har större resurser i budgeten nu. Det är relativt enkelt. Nu börjar regeringens politik ge effekter. Vi ser sysselsättningen, vi ser jobben och vi ser minskade kostnader för skatteintäkter. Det gör att vi trots en något svagare tillväxt har väldigt starka offentliga finanser. Tack vare det kommer vi i den kommande budgetprocessen att kunna göra viktiga satsningar för Sverige långsiktigt.
Det handlar om infrastruktur. Det handlar om behoven vi har på vägar och järnvägar runt om i landet. Det handlar om vad vi behöver göra för skolan och forskningen. Det är viktiga offentliga utgifter. Klarar vi alla de utgifter som vi anser är nödvändiga kan vi naturligtvis också diskutera andra åtgärder, som skattesänkningar. Men vi har varit helt entydiga med att det är detta som ska klaras först.
Vi lämnar den allmänpolitiska diskussionen, som jag inser att många vill befinna sig i, för att i stället diskutera tullen. Här är det alldeles uppenbart att det finns en alldeles klar linje från regeringen. Brottsbekämpning är viktigt. Det är viktigt att bekämpa narkotikaflöden. Det är viktigt att bekämpa flöden av alkohol. Det är viktigt att bekämpa smuggling av cigaretter. Det är viktigt för folkhälsan. Men om ni inte tror att det är den som bekymrar mig tror jag ändå att jag kan övertyga er om att jag är väldigt intresserad av skatteintäkter. Det är det vi bygger landet starkt på, att vi har ordentliga skatteintäkter som gör att vi kan hålla låga skattesatser och ha en god ordning i våra offentliga finanser.
Här har tullen naturligtvis ett viktigt uppdrag, och vi ska se till att detta viktiga uppdrag klaras av. Det kommer, som jag tidigare gav besked om, att tillföras resurser i samband med att vi presenterar tilläggsbudgeten för innevarande budgetår.
