Sveriges hållning till Israels handlingar i Gaza
Interpellation 2024/25:683 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-15
- Överlämnad
- 2025-05-16
- Anmäld
- 2025-05-19
- Svarsdatum
- 2025-06-03
- Besvarad
- 2025-06-03
- Sista svarsdatum
- 2025-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
I en debattartikel i Aftonbladet den 12 maj 2025 uttrycker statsrådet Maria Malmer Stenergard en tydlig ståndpunkt mot våldshandlingar: ”Det finns inget sammanhang i vilket kidnappning, våldtäkter och mord på oskyldiga är något annat än avskyvärda brott.” Det är en självklar hållning, och jag instämmer till fullo i fördömandet av dessa uppenbara krigsbrott.
Men samtidigt råder en oroande tystnad från regeringens sida vad gäller andra allvarliga och systematiska överträdelser av humanitär rätt som sker i Gaza, där Israel enligt flera oberoende källor bär ansvar. Exempel på detta är:
- Den uttryckliga användningen av svält som metod i krig, vilket flera israeliska ministrar öppet deklarerat.
- Hot om återockupering av Gaza, i strid med principen om icke-ockupation och rätt till självbestämmande.
- Bombning av sjukhus, däribland Europeiska sjukhuset den 14 maj då minst 28 personer dödades. FN:s kontor OCHA har dokumenterat minst 686 attacker mot sjukvårdsinrättningar sedan konflikten inleddes.
- Attacken mot en skola den 6 maj där över 30 personer dödades. Enligt FN:s analys av satellitbilder har mer än 400 skolor träffats direkt sedan kriget bröt ut.
- Dödandet av 15 hjälparbetare och sjukvårdspersonal i mars – och försöket att förneka detsamma.
Trots detta vill regeringen inte kalla dessa handlingar för krigsbrott innan domstolar har prövat fallen. Detta är ett tydligt avsteg från hur tidigare svenska regeringar har agerat i liknande situationer. Sverige blir alltmer isolerat i Europa i sin hållning. Frankrikes president Emmanuel Macron har uttryckt att Israels regerings agerande är “skamfullt”, och Norges utrikesminister Espen Barth Eide har efterlyst tydligare europeiska fördömanden av krigsbrotten vi ser.
Folkrättsexperten Pål Wrange påminde i en intervju med SVT nyligen om att de flesta konflikter inte avgörs i domstol – och att rättsprocesser tar tid. En regering som värnar folkrätten måste agera nu, medan brotten pågår.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Mot bakgrund av ministerns uttalanden i debattartikeln om Hamas handlingar, trots att ingen domstol ännu dömt, när kommer ministern att börja kalla Israels handlingar för just krigsbrott?
- Avser ministern att i likhet med sina europeiska kollegor markera tydligare mot brott som begås i Gaza?
- Vilka handlingar i konflikten är ministern beredd att fördöma?
- Utifrån det som anförs ovan om krigsbrott och det ansvar som åligger Sverige att agera, vilka konkreta åtgärder är ministern redo att vidta för att stoppa det pågående mänskliga lidandet i Gaza?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:683
Webb-tv: Sveriges hållning till Israels handlingar i Gaza
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:125
- Protokoll 2024/25:125 Tisdagen den 3 juniProtokoll 2024/25:125 Svar på interpellation 2024/25:683 om Sveriges hållning till Israels handlingar i Gaza
Protokoll från debatten
Anf. 25 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag kommer att börja kalla Israels handlingar för krigsbrott, om jag avser att markera tydligare mot brott som begås i Gaza, vilka handlingar i konflikten jag är beredd att fördöma och vilka konkreta åtgärder jag är redo att vidta för att stoppa det pågående mänskliga lidandet i Gaza.
Situationen i Gaza är ohållbar. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut och en vapenvila komma till stånd. Kraven på respekt för internationell humanitär rätt har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap. Vi är många som nu skärper tonen ytterligare och menar att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppt in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Som ockupationsmakt har Israel ett särskilt ansvar för civilbefolkningens humanitära behov.
Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt att obehindrat humanitärt tillträde och distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna. Vi inskärper nu detta och välkomnar att EU-kommissionen gör en översyn av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet mellan EU och Israel som rör respekten för mänskliga rättigheter, för att sätta ytterligare press. Regeringen fortsätter också att kräva att alla kvarvarande i gisslan friges omedelbart och ovillkorligen. Regeringen är alltså inte tyst, som Jacob Risberg påstår.
Premiärminister Netanyahus uttalande om att Israel ska ta över kontrollen av hela Gaza är oacceptabelt och något som vi från regeringens sida fördömer. Om detta innebär annektering eller en permanent förflyttning av Gazas befolkning strider det mot folkrätten. Regeringen har konsekvent inskärpt att Gazas territorium inte får reduceras eller ändras.
Alla parter har en skyldighet att utreda överträdelser av den internationella humanitära rätten och ställa ansvariga till svars. Denna skyldighet är en del av den internationella humanitära rätten, vilken regeringen genomgående har uppmanat alla parter att respektera. Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.
Anf. 26 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Det är intressant. Jag har nog inte påstått att regeringen är tyst, utan jag har påstått att regeringen är för svag i sin kritik – och för tyst. Det betyder inte att man är helt tyst, utan man är för tyst, helt enkelt.
I en debattartikel i Aftonbladet den 12 maj uttryckte statsrådet en tydlig ståndpunkt mot våldshandlingar: ”Det finns inget sammanhang i vilket kidnappning, våldtäkter och mord på oskyldiga är något annat än avskyvärda brott.” Det här med brott ska jag återkomma till.
Detta är en självklar hållning, och jag instämmer till fullo i fördömandet av dessa uppenbara krigsbrott. Men samtidigt råder en oroande tystnad från regeringen vad gäller vissa andra saker, nämligen de allvarliga och systematiska överträdelser av humanitär rätt som sker i Gaza, där Israel enligt flera oberoende källor bär ansvar.
Ett exempel på detta, som jag inte har hört regeringen yttra sig om, är den uttryckliga användningen av svält som metod i krig. Det är ett krigsbrott, men det vägrar regeringen att säga. Detta är något som flera ministrar i Israel öppet har deklarerat att man använder sig av.
Man har hotat med återockupation av Gaza, i strid med principen om icke-ockupation och rätt till självbestämmande.
Man har bombat sjukhus, bland annat det europeiska sjukhuset den 14 maj, varvid minst 28 personer dödades. FN:s kontor OCHA har dokumenterat minst 686 attacker mot sjukvårdsinrättningar sedan konflikten inleddes. Det är bara efter väldigt få av attackerna mot sjukvårdsinrättningar som jag har hört regeringen uttala något.
Det gäller också attacken mot en skola den 6 maj, då över 30 personer dödades. Enligt FN:s analys av satellitbilder har mer än 400 skolor träffats direkt sedan kriget bröt ut. Jag kan också nämna dödandet av 15 hjälparbetare och sjukvårdspersonal i mars och framför allt försöken från Israel att förneka detsamma.
Trots detta vill regeringen inte kalla dessa handlingar för krigsbrott innan domstolar har prövat fallen. Detta är ett tydligt avsteg från hur tidigare svenska regeringar har agerat i liknande situationer.
Sverige blir alltmer isolerat i sin hållning i Europa. Frankrikes president Macron har uttryckt att Israels regerings agerande är skamfullt, och Norges utrikesminister har efterlyst tydligare europeiska fördömanden av krigsbrotten. Folkrättsexperten Pål Wrange påminde nyligen i en intervju i Sveriges Television om att de flesta konflikter inte avgörs i domstol och att rättsprocesser tar tid. En regering som värnar folkrätten måste agera nu, medan brotten pågår.
Mot denna bakgrund ställde jag mina frågor till utrikesministern. I debattartikeln om Hamas handlingar säger hon att det handlar om uppenbara brott – jag håller med om den beskrivningen – trots att ingen domstol ännu har dömt. Därför undrar jag: När kommer ministern att börja kalla Israels handlingar för just krigsbrott?
Jag undrar också vilka handlingar i konflikten som utrikesministern är beredd att fördöma.
Utifrån detta – att det pågår krigsbrott, brott mot mänskligheten och förmodligen också folkmord – undrar jag: Vilket ansvar åligger Sverige vad gäller att agera, och vilka konkreta åtgärder är ministern redo att vidta för att stoppa det pågående mänskliga lidandet i Gaza?
En översyn av associeringsavtalet kommer att ta flera månader. Det vet vi. Många tusen fler barn, vuxna och kvinnor kommer att dö under den tiden. Jag skulle därför vilja veta hur regeringen nu agerar.
Anf. 27 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Tack, Jacob Risberg, som har tagit initiativ till den här interpellationsdebatten!
Jag skulle vilja börja med att säga att det som sker i Gaza är den värsta humanitära katastrofen i vår tid. Den uppfattningen tror jag att vi alla delar. Man har passerat alla tänkbara gränser för grymheter i modern krigföring.
Jag skulle vilja följa upp de frågor som Jacob Risberg ställer när det gäller regeringens val av ord beroende på vilken aktör det handlar om och vad det är som sker.
Jag instämmer i att Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 är en av de mest fruktansvärda terrorattacker vi någonsin har sett. Där fick civila israeler sätta livet till när en islamistisk terrororganisation tog sig in i Israel. Detta ska med rätta fördömas. Hamas ska inte få styra i Gaza. De ska bort från styret helt och hållet.
För oss socialdemokrater är detta extra angeläget eftersom det var just Hamas som fängslade våra socialdemokratiska kamrater som styrde där före statskuppen 2007. Jag och många socialdemokrater med mig har ägnat vårt engagemang åt att just bekämpa Hamas.
Men när det kommer till Israel är regeringen inte lika tydlig, även om FN och flera länder i EU har fördömt det som sker och sagt att det är krigsbrott. FN är extremt tydligt med att vi som politiker behöver reagera och markera. Vi har så att säga en ”responsibility to protect”, som det också heter. Detta fastslogs just för att man ska förhindra krigsbrott och folkmord.
Man ska också förhindra att civila kommer till skada. När man misstänker att de gör det, eller när det, som i det här fallet, är uppenbart att de gör det, är det viktigt att politiker säger ifrån och är tydliga i sina fördömanden. Ett fördömande från en utrikesminister är otroligt skarpt. Tyvärr är Sverige inte lika tydligt i sina fördömanden av Israel, och det beklagar jag.
Jag är som socialdemokrat stolt över att vi socialdemokrater på vår partikongress har antagit ett uttalande där vi fastslår att vi fördömer krigsbrotten från Hamas. Vi kräver att alla i gisslan ska frisläppas. Vi kräver att Hamas ska sluta styra i Gaza, men vi kräver ju också att Israel ska fördömas. De krigsbrott som just nu sker i Gaza ska fördömas. Vi kräver att ockupationen ska upphöra. Vi kräver att den palestinska myndigheten ska få stärkta möjligheter att agera som en stat.
Vi kräver att Israel respekterar internationell rätt och att man gör allt för att förhindra ett folkmord. Ett fördömande och agerande – till exempel genom att ta initiativ till att vi gemensamt i EU ska sätta upp fler israeliska ministrar och beslutsfattare på EU:s sanktionslista – ser vi som centralt för att kunna sätta tryck på Israel och för att vi också ska kunna efterleva det som FN kräver av oss, alltså en responsibility to protect. Det är någonting som Sverige också har anslutit sig till.
Jag skulle vilja ha svar på samma frågor som Jacob Risberg har ställt: Anser regeringen att det som har skett och sker i Gaza är krigsbrott?
Anf. 28 Magdalena Thuresson (M)
Fru talman! Inledningsvis: Situationen i Gaza är fruktansvärd. Det är svårt att hitta tillräckligt starka ord för att beskriva lidandet. Regeringen har återkommande uttryckt sin djupa oro och bestörtning över det enorma lidande som civilbefolkningen i Gaza undergår och har konsekvent understrukit att Israels försvar måste ske inom ramen för internationell rätt. Regeringen har också flera gånger uttryckt sin oro över Israels efterlevnad av internationell rätt. Folkrätten gäller alltid och överallt – inga undantag!
Fru talman! Det målas upp en bild av att regeringen skulle vara passiv och senfärdig i jämförelse med sina europeiska kollegor. Den bilden är inte korrekt. Ord är viktiga, liksom handling. Jag känner ilska och frustration kring situationen i Gaza. Hur kan detta få ske? Det är fullkomligt förfärligt.
Jag vill inte på något sätt förringa Sveriges roll. Vi har ett ansvar att göra vad vi kan. Men ibland låter det i debatten som om Sveriges utrikesminister på egen hand skulle kunna avsluta kriget. Så är inte fallet, fru talman.
Genom ord och handling arbetar vår regering för att humanitärt stöd ska nå civilbefolkningen, för att sätta press på Israel och Hamas och för att, även om det känns fruktansvärt långt bort just nu, skapa förutsättningar för en förhandlad tvåstatslösning. Sveriges viktigaste arena för att göra detta är EU.
När det gäller att sätta press på Israel är Sverige ett av de länder som går längst i EU och driver på för sanktioner mot israeliska regeringsföreträdare. Vi i Sverige arbetar för att få med oss andra länder på vår linje. Vi tillhör alltså dem som går längst.
UD har kallat upp den israeliska ambassadören för ett möte för att framföra hur oacceptabelt Sverige anser att Israels sätt att föra kriget är. Sverige tillhör de länder som ger mest humanitärt stöd till Gaza, nästan 1 miljard.
Jag känner en bestörtning över den humanitära situationen i Gaza. Det går inte att ta del av bilder och berättelser därifrån utan att förfasas. Men den bild som målas upp av Sverige som passivt är inte korrekt.
Fru talman! Eftersom ord är viktiga måste det nämnas hur kriget startade. Det startades av terrororganisationen Hamas. Det sitter fortfarande människor som gisslan. Kravet att dessa människor ovillkorligen ska friges behöver vi alla upprepa.
Hamas ansvar för situationen väger tungt. Kriget kan avslutas omedelbart om Hamas lägger ned vapnen och friger gisslan.
Anf. 29 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Kriget i Gaza är inget annat än en humanitär katastrof. Civilbefolkningen i Gaza hotas på nytt av svält.
Vi i regeringen är, och har varit, mycket tydliga gentemot den israeliska regeringen med hur vi ser på detta. Vi har också, som bekant, nyligen kallat upp ambassadören. Vi ser hela tiden över vilka ytterligare åtgärder som Sverige och EU kan vidta för att förbättra den fruktansvärda situationen för Gazaborna. Civilbefolkningen har både rätt till skydd och rätt att få sina humanitära behov tillgodosedda. Jag vill också vara tydlig med att utsvältning som stridsmetod strider mot folkrätten.
Regeringen har i år fördubblat det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen. Sverige stöder och bidrar också med personal till EUBAM Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så snart det bara är möjligt. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning för Gaza.
Den senaste tidens fruktansvärda utveckling gör att vi nu skärper tonen ytterligare från svensk sida. Det är svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Det är helt oacceptabelt att under mer än två månader inte släppa in något humanitärt stöd till civilbefolkningen, som jag nämnde, och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Inte heller den israeliska militärens utökade offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav.
Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.
Det är bra att både ICC och ICJ har utredningar om situationen i Palestina. Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser också utreds och att ansvar utkrävs.
Men jag vill vara väldigt tydlig apropå Jacob Risbergs fråga. Det finns en väsentlig skillnad mellan Israel och Hamas. Hamas hade den 7 oktober 2023 ingen rätt att försvara sig. Det har däremot Israel. Men vi har, som sagt, varit mycket tydliga med att deras sätt att försvara sig måste vara i enlighet med internationell rätt.
Enligt internationell rätt måste man då också bedöma varje enskild situation utifrån förutsättningarna, och man måste bland annat göra en proportionalitetsbedömning. Den är inte i varje läge alldeles enkel att göra, vilket många har antytt ända sedan det här kriget påbörjades. Men vi är som sagt mycket tydliga i många av dessa avseenden, inte minst när det gäller Israels bristande ansvar i fråga om att släppa in humanitär hjälp.
Jag vill avslutningsvis säga att jag verkligen välkomnar att Daniel Vencu Velasquez Castro är så tydlig när det gäller just fördömandet av Hamas.
Anf. 30 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Först och främst vill jag berömma regeringen för att man nu driver på för sanktioner mot de mest extremistiska av Israels regerings ministrar. Det välkomnar jag. Det är väldigt bra. Det finns en hel del andra saker som jag vet att regeringen numera också stöder – det är bra.
Men det är fortfarande det här med fördömandet och uttalandet om vad som är krigsbrott eller inte. Häromveckan pratade Netanyahu om att man skulle återta hela Gaza. Utrikesministern fördömde det uttalandet. Man fördömer uttalandet, inte själva agerandet och inte heller det agerande som har skett tidigare.
Det är jättebra att nu höra utrikesministern säga att svält som vapen definitivt strider mot folkrätten. I och med att Israel har använt svält som vapen måste det innebära att Israel har begått krigsbrott, eftersom det är ett olagligt vapen. Kan utrikesministern dra den slutsatsen, att det är krigsbrott som har begåtts när Israel har använt svält som vapen?
I helgen var det en intervju med utrikesministern i Göteborgs-Posten, där utrikesministern uttryckte att det var lite tröttsamt att man utvärderas utifrån vilka ord man använder i fråga om den här konflikten. Men utrikespolitik är just det – utrikespolitik är uttalandepolitik. Det är hur vi benämner saker och ting som har betydelse. Benämner vi det som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott? Jag har inte hört att utrikesministern använt något av de orden vad gäller Israels krigföring.
Det är jättebra att man ser över associationsavtalet. Det borde skett för länge sedan. Utrikesministern vet att vi har drivit på för det. Men hur lång tid tror utrikesministern att den utvärderingen kommer att ta? Hur många fler kommer att hinna dö i Gaza innan den utvärderingen är gjord? Kommer regeringen innan dess att kunna driva på för att helt enkelt pausa associeringsavtalet medan översynen pågår? Det är något som man skulle kunna göra: pausa avtalet medan man gör en översyn, liksom man pausade stödet till UNRWA medan man gjorde en översyn av vilka kopplingar det eventuellt fanns mellan UNRWA och Hamas. Det går att pausa saker medan man gör översyner.
Det var jättebra att regeringen kallade upp Israels ambassadör häromveckan. Det är tragiskt att det ska vara 53 000 döda, varav 17 000 barn, innan man gör det. Inte ens efter dödandet av de 15 hjälparbetarna, som man grävde ned och sedan med berått mod körde över, kallade regeringen upp Israels ambassadör.
Jag ska hålla med utrikesministern om att det är en väsentlig skillnad mellan Israel och Hamas – absolut. Det är en väsentlig skillnad mellan Israels regering och Hamas. Det ena är en demokratiskt vald regering. Det andra är en terrororganisation. Där tror jag att vi håller med varandra. Men det är fortfarande samma krigsregler som gäller. Det är samma internationella regler som gäller i krigföringen.
Jag har hört ordet vedergällning användas när det gäller hur Israel har agerat efter Hamas dåd. Sedan har jag hela tiden hört att man pratar om att Israel har rätt att försvara sig. Men palestinierna har också rätt att försvara sig mot ockupationen. Det har de haft, uttalat från FN, sedan början av 80talet.
Anf. 31 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! Jag har en debatt med utrikesministern nästa vecka om det här, så jag kommer att hålla mig till just påståendena om att Sverige inte kan göra allt och att vi ska agera gemensamt i EU. Det håller jag helt och hållet med om. EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena, och det har vi nämnt ett flertal gånger. Men jag har även nämnt i debatter om Gaza och i andra internationella debatter att Sverige också måste våga gå före. När det kommer till Gaza har Sverige tyvärr snarare varit vid sidan av arbetet när det gäller att kräva att Israel som en demokratisk stat också respekterar internationell rätt.
Men det är glädjande att Sveriges regering nu talar något skarpare, att man har fördömt uttalanden och att man driver på för sanktioner på EU-nivå. Jag kan bara konstatera att det krävdes 55 000 döda innan tydlighet kom fram. Det är också en sanning.
Jag vill säga något apropå det Magdalena Thuresson sa. Att säga att det här är över bara Hamas lägger ned sina vapen är att otroligt förenkla en av historiens kanske mest komplicerade konflikter någonsin. Det stämmer nämligen inte. Hamas bildades på 80-talet. Före det var det krig i området. Israel har ockuperat Palestina olagligt sedan 1967. Det är de gränserna vi vill tillbaka till. Det är de gränserna man ska tillbaka till. Det är bara så vi kan få en varaktig, hållbar och långsiktig fred i regionen. Påstår man att den här konflikten är över om bara Hamas lägger ned sina vapen förstår man sig inte på den här konflikten – tyvärr.
Men jag skulle också vilja ha svar på en fråga: Kommer man, när man nu har kallat upp Israels ambassadör, att fördöma krigsbrotten som sker i Gaza just nu?
Anf. 32 Magdalena Thuresson (M)
Fru talman! Jag vill säga tre saker. För det första: Den humanitära situationen i Gaza är fruktansvärd, och vi måste göra allt vi kan för att hindra död och lindra nöd.
För det andra: Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, en terrororganisation som vill utplåna staten Israel. Israel har rätt att försvara sig mot detta, men detta försvar måste ske inom ramen för internationell rätt, något som regeringen konsekvent har understrukit. Regeringen har återkommande uttryckt sin oro över Israels efterlevnad av internationell rätt. Det gjordes precis av utrikesministern i talarstolen.
Att avgöra exakt vilka handlingar som är krigsbrott är en fråga för domstolen. Däremot kan jag konstatera att domstolen redan har slagit fast att Israel måste göra mer för att skydda civila.
För det tredje: Vi måste agera. Det gör Sverige. Bilden som målas upp av Sverige som passivt är inte korrekt. Vi är ett av de länder som går längst i EU när det gäller att sätta press på Israel, bland annat genom att driva på för sanktioner mot israeliska regeringsföreträdare.
Fru talman! Pressen behöver öka på Israel och på Hamas för att avsluta kriget. Gisslan behöver friges, och civilbefolkningen i Gaza behöver ges obehindrat tillträde till humanitärt bistånd.
Anf. 33 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! De extrema förhållandena i Gaza har kostat många hjälparbetare livet. Regeringen fördömer kraftfullt attacker mot hjälppersonal och fortsätter att upprepa att humanitär personal inklusive FN-personal ska skyddas och respekteras. Attacken mot 15 bistånds- och nödhjälpsarbetare i Gaza den 23 mars, som Jacob Risberg lyfte fram, har fördömts både av Sverige och av EU.
Alla eventuella överträdelser av den internationella humanitära rätten och möjliga krigsförbrytelser måste också utredas och ansvarsutkrävande säkerställas. Sverige bidrar också substantiellt till de internationella domstolar som är satta att genomföra detta mycket viktiga arbete. Det är tydligt, vilket också har framgått av ICJ:s utlåtande, att Israel måste göra mer för att skydda den civila befolkningen. Detta är också något som regeringen har framfört till Israel.
Samtidigt som vi ser med fasa på det som nu sker i Gaza får vi inte heller glömma bort den fortsatt allvarliga utvecklingen på Västbanken. Civila måste skyddas och fördrivna personer tillåtas att återvända säkert till sina hem. Regeringen har varit och förblir tydlig med att bosättningarna strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.
Sverige fortsätter att driva på för fler EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.
Rörande artikeln i Göteborgs-Posten har Jacob Risberg rätt i att utrikespolitik till viss del är uttalandepolitik. Men utrikespolitik är så mycket mer än det. Jag tycker att debatten mycket handlar om att vi kan säga ditten, datten och dutten och om huruvida vi säger si eller så, samtidigt som det vi faktiskt gör försvinner. Det känns ibland som om man ganska medvetet väljer att bortse från det eller väljer att inte lyfta upp det i debatten.
Jag är väldigt resultatorienterad, och jag tycker att det är viktigt att vi gör saker, att vi gör skillnad. Det är också därför vi har valt att dubbla det humanitära stödet till Gaza och regionen och också kanalisera det till organisationer som vi bedömer har möjlighet att få in hjälpen. Vi är naturligtvis ohyggligt frustrerade över att hjälpen nu inte når fram alls i den utsträckning som vi förväntar oss, och det är därför vi är så tydliga i vår kritik.
Vi driver nu som sagt på för sanktioner inte bara mot illegala bosättare utan också mot extremistiska ministrar som även driver på för de här illegala bosättningarna. I och med detta ligger vi också i framkant i EU när det gäller att sätta press på Israel. Det kommer vi att fortsätta att göra, samtidigt som vi parallellt kritiserar Hamas för att de väljer att lägga sina anläggningar i anslutning till civila, vilket innebär en fara för civila. Vi kräver också ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av all gisslan.
Anf. 34 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag måste också passa på att säga att jag välkomnar den lilla svängning som vi ändå har sett från regeringen de senaste veckorna. Det är välkommet, men jag säger som vanligt att det är för lite och för sent. Det vet nog utrikesministern att jag tycker.
Jag undrar vad det är man egentligen räds. Om man har uttalat att det är krigsbrott, brott mot mänskligheten eller folkmord faller ett ansvar på en – ansvaret att skydda civilbefolkningen. Är det det man räds? Är det därför man inte vill säga de orden? Vi har ett ansvar! Vad har vi annars lärt oss efter Srebrenica och Rwanda? Då sa vi att vi ska in och skydda civilbefolkningen om krigsbrott eller folkmord pågår. Då kan man inte vänta på några domstolar.
Är det rädslan för det ansvar som följer av att civila dödas? Är det rädslan för ansvar när sjukhus bombas?
Jag ska också passa på att meddela ledamoten Magdalena Thuresson att det här inte alls började den 7 oktober 2023, även om jag alltid har fördömt de fruktansvärda terrorbrott som Hamas har genomfört. Det handlar om historieskrivning. Vi hade en debatt här i kammaren för någon månad sedan när vi pratade om Israel och Palestina. Jag ägnade då 20 minuter åt att prata om historien om den här konflikten från år 1900 fram till den 7 oktober och allt som har pågått. Det är en ockupation som har pågått i minst 58 år.
Det är jättebra att Sverige stöder de internationella domstolarna. Utrikesministern hänvisar även till Internationella domstolen och de uttalanden man gjorde kring Israels skyldigheter. Men Internationella domstolen uttalade sig också i juli 2024 om omvärldens ansvar: Man får inte ekonomiskt eller politiskt stödja bosättningspolitiken.
Trots detta tillåter vi än i dag import av varor från bosättningar. Visst göds bosättningspolitiken ekonomiskt för varje dag som går. Det skulle vi kunna ändra på.
Anf. 35 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det stämmer mycket riktigt som Jacob Risberg säger att folkmordskonventionen innehåller en skyldighet för länder att göra vad man kan för att förhindra folkmord.
Regeringen och EU har konsekvent framhållit Israels skyldighet att följa de bindande provisoriska åtgärder som Internationella domstolen har beslutat om.
Vi har bilateralt och med andra länder upprepade gånger ställt krav på den israeliska regeringen om tillträde för humanitär hjälp till civilbefolkningen i Gaza, och nu driver vi som sagt på för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och fördrivning av den palestinska civilbefolkningen.
Vi står också bakom initiativet om att pröva huruvida Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel.
Avslutningsvis vill jag tacka för debatten, en debatt som jag upplever har varit mycket saklig. Det är inte alltid fallet på just det här området, så det är någonting som jag verkligen är tacksam för. Jag ser fram emot att återkomma till ännu en saklig debatt i ämnet!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.