Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Referenser till Bibeln och religiösa urkunder i grundskolans nya kursplan

Interpellation 2019/20:89 av Ingemar Kihlström (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-10-28
Överlämnad
2019-10-29
Anmäld
2019-11-05
Sista svarsdatum
2019-11-18
Svarsdatum
2019-11-26
Besvarad
2019-11-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Referenser till Bibeln och religiösa urkunder i grundskolans nya kursplan (pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Innehållet i Skolverkets förslag på nya kursplaner för grundskolan har kritiserats utifrån att antiken skulle tas bort i ämnet historia. Kritiken blev så skarp och massiv att Skolverket valde att dra tillbaka just det förslaget. Dock är det inte enbart förslaget om antiken som givit upphov till reaktioner på Skolverkets förslag. Det nya förslaget på ämnesplan för religionskunskap innebär att de tydliga referenser till Bibeln och andra religiösa urkunder som finns i dagens kursplan tas bort.

Mycket i vår kultur relaterar i dag till Bibeln, till exempel i språk, sångtexter, filmer och böcker, vilket gör att eleverna riskerar att förlora denna referensram från Bibeln om skrivningarna i ämnet religion förändras så att tydliga skrivningar vad gäller Bibeln och andra religiösa urkunder tas bort.

Det är också så att vårt samhälle i hög grad har en referens både i nutid och historiskt till en judisk-kristen värdegrund, och utifrån detta faktum framstår den strykning av referenser till Bibeln som Skolverket föreslår i den nya ämnesplanen för religion som märklig och historielös.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

  1. Tycker ministern att det är rimligt att som Skolverket föreslår ta bort den tydliga referens till Bibeln och religiösa urkunder som finns i grundskolans ämnesplan i dag?
  2. Hur menar ministern att detta förslag går ihop med ambitionen att göra skrivningarna och innehållet i kursplanen tydligare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:89, Referenser till Bibeln och religiösa urkunder i grundskolans nya kursplan

Interpellationsdebatt 2019/20:89

Webb-tv: Referenser till Bibeln och religiösa urkunder i grundskolans nya kursplan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anna Ekström (S)
Anf. 103 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Ingemar Kihlström har frågat mig om jag tycker att det är rimligt att som Skolverket föreslår ta bort den tydliga referens till Bibeln och religiösa urkunder som finns i grundskolans ämnesplan i dag och hur detta förslag går ihop med ambitionen att göra skrivningarna och innehållet i kursplanen tydligare.

Statens skolverk arbetar nu med att ta fram förslag till reviderade kurs och ämnesplaner. Syftet är bland annat att fakta och förståelse ska betonas tydligare och att kunskapskraven ska bli mindre omfattande och detaljerade. Utkast på förslag remitterades av Skolverket mellan den 25 september och den 23 oktober. Myndigheten arbetar nu med att, utifrån de synpunkter som inkommit, färdigställa sina förslag och planerar att överlämna dessa till regeringen i december 2019. Skolverket har alltså ännu inte lämnat några förslag till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket skriver på sin webbplats att det i debatten sprids felaktigheter och missförstånd om deras remitterade förslag, bland annat att kunskaper tas bort bara för att vissa ord byts ut mot samlingsbegrepp. Skolverket framhåller vidare att det i debatten ofta glöms bort att kursplanerna är lärarnas arbetsverktyg. Det är lärarna som med sin kunskap och ämneskompetens ska omsätta kursplanerna i undervisningen för eleverna.

Gällande begreppet Bibeln framhåller Skolverket att Bibeln inte kommer att försvinna från undervisningen och att förslaget i stället förstärker undervisningen om religiösa texter. Enligt förslaget blir det bland annat obligatoriskt för läraren att undervisa om kristendomens och världsreligionernas centrala berättelser och tankegångar. På så sätt anger myndigheten att undervisningen om urkunder förstärks, och där har Bibeln en självklar plats.

Låt mig vara tydlig med att jag anser att Bibeln och andra centrala urkunder har en självklar plats i ämnet religionskunskap. Det är också viktigt för mig att det är tydligt för lärarna vad som ska tas upp i undervisningen. Kurs- och ämnesplanerna ska utgöra ett bra arbetsverktyg för lärarna både vid planering av undervisningens innehåll och vid bedömning av elevernas kunskaper.

Jag ser fram emot att i december ta del av Skolverkets färdiga förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner. Dessa ska beredas inom Regeringskansliet, och därefter kan regeringen ta ställning till förslagen.

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 104 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.

Bakgrunden till min interpellation är det förslag till nya ämnesplaner för grundskolan som Skolverket har under framtagning och som har varit ute på remiss. Ambitionen är att de ska vara i fullt bruk till det läsår som startar hösten 2020. Förslaget har rönt stor uppmärksamhet, då Skolverket i sin ambition av förnyelse och förtydligande har gjort förändringar som väckt debatt och ifrågasättande.

Diskussionen inleddes när man fann att det i det nya förslaget ingick att ta bort undervisning om antiken i ämnet historia. Sedan lyftes det som vi berör i dag, då Bibeln tas bort som uttalad referens i förslaget till ny ämnesplan i ämnet religionskunskap. Det har också visat sig att i musik tas den tydliga referensen bort att undervisningen ska omfatta nationalsången och psalmer.

Jag misstror inte Skolverket och dess ambition att förnya och förenkla ämnesplanerna, men i mina ögon tar man genom strykningarna bort en viktig bas för kunskap. Genom strykning av referens till Bibeln och psalmer förminskas kopplingen till den judisk-kristna värdegrund och den historiska bakgrund som utgör basen för vårt samhälle.

I inledningen till dagens läroplan, Lgr 11, står följande klargörande: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det lägger en grund för undervisningen. Men denna grund försvagas, som jag ser det, i det nya förslaget till ämnesplaner.

Fru talman! För årskurs 1-3 ska man enligt dagens ämnesplan ta upp följande i ämnet religionskunskap: några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom, några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Detta har ändrats i det nya förslaget till ämnesplan och förkortats till: några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom och deras innebörder.

För årskurs 4-6 är uppdraget nu ändrat på motsvarande sätt. I den ursprungliga plan som gäller i dag står det: centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Detta har ändrats så att det inte längre finns någon referens till Bibeln och andra urkunder.

Fru talman! Jag tycker att Skolverket tyvärr har gått fel. I stället för att klargöra gör man inriktningen för religionsundervisningen diffus, utan den klara koppling till Bibeln som dagens ämnesplan ger. I dagens samhälle finns en klar referens och koppling till Bibeln i exempelvis språk, filmer och böcker. Om det nya förslaget till läroplan genomförs ser jag en stor risk att det medför att barn och ungdomar missar denna kunskap och koppling.

Jag vill därför fråga utbildningsministern: När man jämför de skrivningar som finns i dag med det nya förslaget, så som det hittills presenterats, tycker utbildningsministern att det är rimligt att som Skolverket föreslår ta bort den tydliga referensen till Bibeln och religiösa urkunder? Och tycker utbildningsministern att de exempel från det nya förslaget som jag lyft fram går ihop med ambitionen att göra skrivningarna och innehållet i kursplanen tydligare?

Anna Ekström (S)
Anf. 105 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag har med intresse lyssnat på Ingemar Kihlströms inlägg och tycker att det är lite tråkigt att remisstiden för Skolverkets utkast gick ut den 23 oktober. Det här inlägget hade ju kunnat skickas in till Skolverket som ett väldigt intressant remissvar.

Nu tror jag att Skolverket har fått ganska många likartade remissvar, så jag tror att de synpunkter som framförs i frågan har kommit Skolverket till del. Jag ser med intresse fram emot Skolverkets slutliga förslag. Det är ju nästan överraskande för alla oss som har följt den här debatten att Skolverkets slutliga förslag kommer först i december. Det har alltså inte avlämnats ännu.

Hela poängen med att skicka ut ett förslag på remiss är för övrigt att få in de synpunkter som må finnas. Jag är övertygad om att Skolverket har fått in en hel del synpunkter på de skrivningar som man har skickat ut.

För mig är det väldigt svårt att svara på de frågor som Ingemar Kihlström ställer. Jag väljer att vänta, avvakta och se vilket förslag Skolverket slutligen kommer att lämna till regeringen. Det är trots allt mitt jobb som minister att ta ställning till de förslag som kommer på mitt bord och inte till de förslag som inte kommer på mitt bord.

Får jag också passa på att påminna om att det arbete som Skolverket gör avser den del av läroplanen som vi kallar för kursplaner, det vill säga kursplaner, centralt innehåll och ämnesplaner. Det avser inte den del som Ingemar Kihlström läste upp och som är portalparagrafen i läroplanens allmänna del. Den allmänna delen är inte föremål för översyn nu.

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 106 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern!

Man kan kanske tycka att debatten om Bibelns roll i ämnesplanen är en debatt likt en storm i ett vattenglas. Men jag ser ämnesplanen som ett av verktygen för att lägga en stabil grund och riktning, och det är viktigt att visa på vad som är viktigt att ta med i undervisningen.

Dagens ämnesplan och även det nya förslaget inleds med texten: "I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskap om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor." Dagens läroplan ger som jag ser det en vägledning i hur man når dit genom formuleringar om att man ska undervisa om centrala tankegångar, till exempel som de uttrycks i de religiösa berättelserna i Bibeln och andra urkunder.

Man kan konstatera att det bara är 20 år sedan som den svenska regeringen överlämnade Bibel 2000 till riksdagen. I samband med detta skrev den dåvarande regeringen: När arbetet avslutas överlämnas översättningen till uppdragsgivarna, det vill säga riksdagen, men den kommer inte att stadfästas genom särskilt statligt beslut. Det är genom att tas i allmänt bruk av svenska folket som översättningen uppnår sitt i direktiven angivna syfte: att vara huvudtext för Bibeln inom det svenska språkområdet.

Jag har svårt att se att det nya förslaget till ämnesplan möter denna målsättning om allmänt bruk om man ser till den nya inriktningen för undervisningen.

Fru talman! Skolverket bemöter kritiken på sin hemsida och skriver bland annat: Bibeln kommer inte att försvinna ur undervisningen. Anledningen till att vi inte längre använder ordet Bibeln är att vi genomgående valt att använda samlingsbegrepp. I nuvarande kursplan omnämns Bibeln enbart som ett exempel på en religiös urkund. Det innebär i praktiken att läraren kan välja bort att undervisa om Bibeln. I vårt nya förslag gör vi det i stället obligatoriskt för läraren att undervisa om kristendomens och världsreligionernas centrala berättelser och tankegångar.

Som jag redovisat handlar dock Skolverkets förändringar mer om strykningar än tillägg, förstärkt undervisning eller klargörande. Faktum är att i dagens ämnesplan sker direkt syftning till Bibeln tillsammans med likartade skrivningar som återfinns i det nya förslaget, vilket för mig lägger fast att man bör ta upp Bibeln i ämnet religion. Jag förstår inte hur en lärare kan undvika att ta upp, som Skolverket säger, Bibeln i undervisningen med dagens gällande definition.

I ett samhälle som präglas av mångfald och mångreligiositet är kunskaper om Bibeln och dess berättelser en nödvändighet. Eftersom Bibeln har haft och har en förhållandevis stor påverkan på vårt samhälle bör den även fortsättningsvis nämnas specifikt i ämnesplanen.

Fru talman! Visserligen förstår jag att utbildningsministern inte kan kommentera förslaget, men jag vill ändå ställa några kompletterande frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Skolverket håller fast vid de föreslagna skrivningar där Bibeln tas bort som direkt referens i det förslag som lämnas till regeringen i december, kommer då regeringen att överväga att förändra detta förslag och föreslå skrivningar mer lika dagens ämnesplan som inkluderar en direkt referens till Bibeln?

Faktum är ju att den läroplan vi har i dag kompletterades med en referens till psalmer av regeringen innan slutgiltigt beslut togs.

Anna Ekström (S)
Anf. 107 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för påminnelsen om den fina bibelöversättningen som kom med det nya millenniet! Jag var inte ledamot av Sveriges riksdag vid den tiden, men däremot tjänstgjorde jag som statssekreterare vid Regeringskansliet. Jag fick ett eget exemplar som står i min bokhylla och som jag då och då läser i trots att jag aldrig har undervisats enligt den kursplan som Ingemar Kihlström lyfter fram här.

Jag kan bara återigen konstatera att det är väldigt svårt för mig att svara på hypotetiska frågor. Det är både svårt att svara på frågor om vad jag anser om ett ännu inte avgivet förslag och att svara på frågor om hur jag kommer att hantera ett förslag som kommer att komma på mitt skrivbord och vars innebörd är okänd både för Ingemar Kihlström och för mig.

Jag kan också konstatera att jag i mitt svar sa klart och tydligt att jag anser att Bibeln och andra centrala urkunder har en självklar plats i ämnet religionskunskap. Om vi nu ska diskutera Skolverkets remitterade förslag till kursplan framgår det där att undervisningen syftar till att eleverna ska få kunskaper om hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och hur kristendomens roll i samhällslivet har förändrats över tid. I undervisningen ska enligt det remitterade förslaget också bland annat kristendomens centrala berättelser och tankegångar tas upp.

Själv har jag lite svårt att förstå hur läraren ska kunna undervisa om detta utan att ta upp Bibeln. Själv skulle jag ha gått till den där tummade Bibeln som jag har i min egen bokhylla om jag skulle planera en sådan sorts undervisning.

Allt det jag säger nu är dock rent hypotetiskt. Vi får se hur förslaget från Skolverket kommer att se ut. Åtminstone jag är väldigt glad över att man från Skolverkets sida var klok nog att skicka ut sitt förslag på remiss så att man fick så mycket synpunkter som man fick.

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 108 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Bibelns roll i vårt samhälle är stor, både i ett historiskt perspektiv och i det samhälle vi i dag lever i. Många uttryck och bilder har sin grund i Bibeln. Många av oss förstår situationen om man talar och jämför med referens till David och Goljat. Berättelsen om den barmhärtiga samariten visar på medmänsklig omsorg, och den gyllene regeln - "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." - visar på hur vi alla kan göra vår jord till en bättre plats.

Många anger att Bibeln är den mest lästa boken i vår värld, och Bibeln utgör också grunden för mycket av det som vi har i vårt västerländska rättssystem. För många är Bibeln en naturlig del och en viktig bas för livet. Med denna bakgrund främjar förslaget från Skolverket på ny ämnesplan för religion, där den direkta referensen till Bibeln tas bort, inte den kunskapsinhämtning, samhällsförståelse och religionsreflektion som jag vill se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för svaret och debatten med utbildningsministern. Utbildningsministern konstaterade själv att Bibeln och de centrala urkunderna också för henne har en självklar plats i ämnet religionskunskap. Det är viktigt att det tydliggörs för lärarna vad som ska tas upp i undervisningen.

Fru talman! För Kristdemokraterna är det självklart att ämnesplanen för religion bör ha en skrivning som tydligt anger Bibeln som referens, lik den som finns i dagens gällande läroplan. Jag hoppas att utbildningsministern och regeringen lyssnar till alla dem som engagerat sig i frågan och att regeringen ändrar Skolverkets förslag så att referensen till Bibeln kvarstår inför ett införande av nya ämnesplaner till hösten 2020.

När barn och ungdomar möter bibliska referenser i vårt samhälle tror jag att den undervisning som skolan ger kring Bibeln bidrar till helhet, förståelse och mening. Med tydliga skrivningar där Bibeln inkluderas skapas en grund för en undervisning i linje med detta. Jag hoppas att också regeringen delar denna åsikt och låter det vara en grund för sitt slutgiltiga beslut om nya ämnesplaner.

Anna Ekström (S)
Anf. 109 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag får tacka Ingemar Kihlström för den här debatten och också för påminnelsen om hur viktigt det är att i en debatt om skolans alla stora och viktiga problem kunna skilja agnarna från vetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.