Niondeklassare som saknar behörighet till gymnasieskolan
Interpellation 2024/25:56 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-09-26
- Överlämnad
- 2024-09-27
- Anmäld
- 2024-10-01
- Sista svarsdatum
- 2024-10-18
- Svarsdatum
- 2024-10-22
- Besvarad
- 2024-10-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Den 26 september meddelade Skolverket att andelen elever som saknar behörighet att antas på nationella gymnasieprogram ökade med 1,5 procentenheter mellan 2023 och 2024. Det betyder att nästan 20 000 elever slås ut från fortsatta studier och en rak väg till arbetsmarknaden.
Jag vill därför fråga statsrådet Lotta Edholm:
Vad avser statsrådet att göra för att utslagningen ska minska i stället för att öka i övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan?
Debatt
(15 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:56
Webb-tv: Niondeklassare som saknar behörighet till gymnasieskolan
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:20
Protokoll från debatten
Anf. 56 Statsrådet Lotta Edholm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig hur jag och regeringen ser på betyget F och om regeringen avser att avskaffa betyget F. Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att utslagningen ska minska i stället för att öka i övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag avser att agera för att ta bort de negativa konsekvenserna av dagens skarpa godkäntgräns och för att vända utvecklingen av regeringens minskade statliga bidrag till skolan.
Den svenska skolan har stora utmaningar. Det är ett mycket stort problem att drygt 16 procent av eleverna som avslutar grundskolan inte når behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen har arbetat från dag ett med att komma till rätta med dessa allvarliga utmaningar. Regeringen har därför tillsatt flera utredningar som ska lämna förslag som bland annat syftar till att fler elever ska lyckas med sin skolgång, att betygssystemet ska bli mer likvärdigt och rättvisande och att det ska finnas flera vägar till utbildning på gymnasial nivå och till arbetslivet. Jag kommer här att redogöra för några av dessa.
Dagens läroplan för grundskolan har för lite fokus på grundläggande fakta och färdigheter. För många elever är det svårt med höga krav på abstrakt tänkande, reflektion, analys och självständigt arbete. Det är därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling. Läroplansutredningen (U 2023:09) har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur läroplanen bättre kan anpassas efter barns kognitiva utveckling och till olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå betygskriterierna.
Skolornas arbete med stödinsatser är centralt för många elevers lärande, där tidiga och adekvata insatser är en förutsättning för att eleverna ska ges möjlighet att nå utbildningens mål. Därför har Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01) i uppdrag lämna förslag som stärker elevhälsan och se över regleringen om stödinsatser i skolan. För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska samtidigt utredningen Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det (U 2023:07) se över hur elever i behov av mer undervisningstid faktiskt också får det.
Därtill har dagens betygssystem stora brister. Ett väl utformat betygssystem bör harmoniera med skolans uppdrag att förmedla kunskaper och därmed främja elevernas kunskapsutveckling. Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02) ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering.
Samtidigt kan inte alla elever läsa högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Det behövs fler utbildningsvägar som leder till ett arbete. Därför behöver vi till exempel en ny yrkesutbildning på gymnasial nivå som har anpassade och i vissa fall lägre antagningskrav. Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) har bland annat i uppdrag att lämna förslag om nya valbara yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden.
När det gäller resurser är jag medveten om att den svenska förskolan och skolan befinner sig i en tuff situation. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att drygt 2,9 miljarder kronor tillförs skolan för 2025. Statens bidrag till skolan blir därmed det största på 20 år, mätt i löpande priser. Till förslagen hör en förstärkning av det så kallade kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor och en förstärkning av statsbidrag för personalförstärkningar med 850 miljoner kronor 2025. Jag instämmer därför inte i det Niels Paarup-Petersen anför om minskade statliga bidrag till skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Genom bland annat dessa utredningar och budgetsatsningar har regeringen tagit stora steg på vägen mot att återupprätta en stark kunskapsskola. Jag ser fram emot de betänkanden som kommer att presenteras och det fortsatta arbetet.
Då Niels Paarup-Petersen (C), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Anders Ådahl (C) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 57 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Jag ställde två väldigt konkreta och enkla frågor till regeringen och statsrådet: Hur ser statsrådet och regeringen på betyget F? Avser regeringen att avskaffa betyget F?
Fru talman! Tyvärr nämner inte ens statsrådet betyget F i svaret på min fråga. Jag ställde dock frågan utifrån att den är väldigt avgörande för mångas framtid, inte minst för de 16 procent av en elevkull som varje år stängs ute från att läsa vidare på ett nationellt program på gymnasiet på grund av just betyget F - ungefär 18 000 elever varje år.
Det är också en avgörande fråga för vårt samhälle. En gymnasieexamen är, precis som utbildningsministern sa här för en liten stund sedan, helt avgörande, närmast ett krav, på dagens arbetsmarknad. De som inte har en gymnasieexamen har mycket högre risk för arbetslöshet, psykisk ohälsa och till och med kriminalitet.
Betyget F verkar dessutom bidra till att elever med behov av stöd får det allt senare, fastän ett argument för att införa betyget F faktiskt var det rakt motsatta. Men i dag vet vi att elever ofta inte får det stöd de behöver och att stödet sätts in allt senare. Vi vet också att i Sverige sätts stödet in senare än i andra länder.
Trots alla dessa negativa effekter av betyget F inledde regeringen mandatperioden med att förbjuda en pågående utredning om att föreslå att F skulle tas bort som spärrgräns till gymnasiet. För någon vecka sedan skrev dock skolministern och utbildningsministern en debattartikel i Svenska Dagbladet, där de sa: "Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan, trots att Sverige inte har en större andel lågpresterande elever enligt de internationella kunskapsmätningarna. Det är naturligtvis helt orimligt."
Det var ett välkommet uppvaknande. Men tydligen var detta inte regeringens politik, och artikelförfattarnas titlar under debattartikeln ändrades snabbt från statsråd till liberaler.
Därför ville jag med min interpellation få klarhet i vad regeringen egentligen tycker. Tyvärr fick jag inte svar på mina väldigt enkelt formulerade frågor, så jag ska försöka få lite större klarhet genom att formulera mig lite annorlunda och kanske göra det lättare för statsrådet att svara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avser statsrådet Lotta Edholm att hålla fast vid den politik som liberalen Lotta Edholm anser är "helt orimlig"? Det vill säga, kommer regeringen att hålla fast vid en politik som gör att Sverige underkänner klart flest elever i grundskolan i hela EU, trots att Sverige inte har en större andel lågpresterande elever än de andra EU-länderna? Eller kan vi se fram emot en förändring av en politik som enligt liberalen Lotta Edholm är "helt orimlig"?
Anf. 58 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag vill inleda med att poängtera att detta, som Åsa Westlund sa, berör 18 000 barn. I år handlar det om 16 ½ procent av avgångseleverna i årskurs 9. Dessa personer ska vi inte reducera till en siffra eller statistisk uppgift som vi bara slänger oss med. Jag vill poängtera att detta rör unga människors livsöden och möjligheter att leva ett gott liv, få en utbildning som leder till arbete, utvecklas som personer och förverkliga sig själva och sina drömmar. Det är det 18 000 elever berövas i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det handlar om 18 000 sextonåringar.
När Lotta Edholm säger att detta är allvarliga utmaningar håller jag definitivt med. Men när Lotta Edholm säger att hon har arbetat med dem sedan dag ett uppstår frågan hur det kan komma sig att de gäller en större andel av den avgående elevkullen nu, när halva mandatperioden har gått, än när Lotta Edholm tillträdde.
Jag går över till lite mer specifika frågor. Niels Paarup-Petersen ställde en fråga om resurser. Lotta Edholm värjer sig lite grann mot beskrivningen av sjunkande resurser. Det är inte så länge sedan Lotta Edholm blev tvungen att medge att regeringens och hennes beskrivningar av resurstillskotten till skolan inte var annat än skönmålningar. Det reala värdet av det regeringen gav var nämligen mindre än det hade varit året innan. Lotta Edholms trovärdighet kring begreppen "historiska satsningar" och "den största på 20 år" är faktiskt noll. Den är lika stor som ökningen av generella statsbidrag till kommunerna i regeringens budgetförslag för 2025, det vill säga noll.
Regeringen antar att det 2025 kommer att krävas 3,43 procents ökning av anslagen för att det reala värdet ska bibehållas. Det kallas pris- och löneomräkning. Man förväntar sig att priser och löner kommer att stiga med 3,43 procent 2025.
På utgiftsområdet vi debatterar i dag råkar regeringens tillskott vara ganska exakt 3,43 procent. Det vill säga att de pengar som man sätter av för utbildning och universitetsforskning kommer att räcka till ungefär lika mycket 2025 som de gjorde 2024, om man beaktar inflationen.
Med detta skulle jag vilja ställa frågan till Lotta Edholm om hon har gjort någon analys av vilken roll de minskade resurser som skolan fått från regeringen de senaste åren har spelat för den ökande andelen underkända elever.
(Applåder)
Anf. 59 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Vi i Centerpartiet inledde för ungefär 1 ½ år sedan ett större renoveringsarbete av vår skolpolitik. Vi utsåg snabbt skolan till ett av våra allra mest centrala politikområden. Vi såg att svensk skola hade stora problem. Vi såg en friskolesektor som tappat greppet om sig själv. Vi såg en massa andra saker också. Det som debatteras här i dag, utslagningen i svensk skola, är någonting vi tidigt noterade. I vissa stycken vill jag skicka några berömmande ord till skolministern, som i fråga efter fråga verkar ha sneglat på Centerpartiet, även om man kanske ligger nio månader efter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det sker saker på departementet som vi ser som positiva. Ett antal utredningar går åt rätt håll. Vad gäller det som diskuteras i dag är det däremot mycket oklart var regeringen befinner sig. Jag vill gärna läsa upp en rad ur interpellationen till statsrådet Lotta Edholm, som fångar var Centerpartiet befinner sig: "Vi behöver en skola för både de som sitter längst bak i klassrummet och de som sitter längst fram - en skola som helt enkelt ger varje elev chansen att lyckas."
Vi behöver en skola för dem som bor längst ut på landsbygden likaväl som för dem som bor i stadskärnan. Vi behöver en skola för dem som bor i förorten precis som för dem som bor i ett välbärgat område. Vi behöver en likvärdig skola.
Hur ser situationen ut just nu? Jo, de senaste siffrorna visar att 19 900 elever lämnade nionde klass i våras utan behörighet att söka vidare till gymnasiet. Det är siffror från Skolverket. Bortsett från åren efter flyktingkrisen har utslagningen aldrig varit så stor.
Utslagningen i svensk skola är världsunik - eller världsunken, om man så vill. I inget annat land slås lika många elever ut som i Sverige. Trots det presterar Sveriges elever relativt väl internationellt sett.
Självklart finns det väldigt mycket vi kan göra för att stärka elevernas kunskaper. I sammanhanget handlar det bland annat om satsningar på evidens, lärarutbildning och mindre klasser. Men det är också uppenbart att det världsunika - eller världsunkna - betygssystemet i Sverige bidrar till att tiotusentals barn och unga slås ut i onödan varje år. Konsekvenserna har visat sig ödesdigra för samhället och kanske allra mest för den enskilda individen. Precis som Linus Sköld sa handlar det om personer, enskilda barn och unga, som hindras att gå vidare till gymnasiet. Vi har ett betygssystem som stänger ute dem.
Vad vill regeringen här egentligen, på både kort och lång sikt? Hur ska vi få bort utslagningen på kort sikt? Ska vi tänka att det är varje ung elevs eget fel och att man får skylla sig själv om man sitter där med underkända betyg, eller har samhället genom regeringen ett omedelbart ansvar att rätta till situationen?
Anf. 60 Patrick Reslow (SD)
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men jag kunde inte låta bli när jag hörde företrädare för framför allt Socialdemokraterna. Linus Sköld sa att elever som inte klarar av att ta sig vidare från grundskolan till gymnasiet berövas möjligheter. Jag tror att vi måste nyansera det.
Det är naturligtvis en tråkig situation, och ingen i den här kammaren tycker nog att det är bra att många elever inte klarar grundskolans krav och inte kan ta sig vidare. Men att säga att de berövas någonting tycker jag är att antyda att felet är någon annans än den enskilde elevens. Det är inte så att man berövas någonting.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns massor av möjligheter för den som får betyget F i ett behörighetsgivande ämne att rätta till detta. Vi har introduktionsprogram på gymnasieskolorna som man kan gå.
Det är också väldigt många som är ganska nära ett högre betyg i något ämne och där det krävs ganska små insatser för att få dem över puckeln.
Det finns också de som är långt ifrån. Den gruppen är inte precis homogen - tvärtom. Det finns de som knappt pratar svenska och inte kan tillgodogöra sig utbildningen på grund av att det ansetts viktigare att satsa på modersmålsundervisning eller att man inte tagit ansvar för massinvandringspolitiken man fört. Det finns också de som saknar förmåga att tillgodogöra sig studier. Det vågar man inte heller prata om. Man springer och gömmer sig bakom en buske och pratar om någonting annat. Det finns de som inte går till skolan. Det handlar om frånvaro och skolk som man måste ta tag i. Det finns en mängd problem, men att säga att elever berövas möjligheter tycker jag är en ganska dålig beskrivning av vad det egentligen handlar om.
Elever presterar ändå bra internationellt sett, säger Anders Ådahl. Det är rätt. Framför allt ligger de elever som har svensk bakgrund väldigt bra till internationellt sett, trots allt. Men när vi blandar in den andra gruppen, den som inte har svensk bakgrund, ser vi problemen. Detta antyder att de stora problemen i svensk skola inte handlar om att man har behörighetskrav utan om att man inte gör rätt insatser i rätt tid, ser till att stärka svenska språket och ser till att eleverna kan tillgodogöra sig utbildningen.
Är det då rätt att ha skarpa gränser? Det vi också ska komma ihåg är att det inte är så att den som vill in på ett yrkesprogram måste ha godkänt betyg i alla ämnen. Det är i stället så att vi har de tre ämnena svenska, engelska och matte, och sedan ytterligare fem ämnen, som man måste ha godkänt betyg i. Om man sedan kommer in eller inte hänger såklart på hur söktrycket ser ut; det kommer det att göra oavsett om vi har ett meritvärdessystem eller inte. Det är alltså inte så att det krävs godkänt betyg i exakt alla ämnen.
Jag tycker att det här visar en brist på förståelse för vad det är som väntar de här eleverna senare. Socialdemokraterna har ju gått i bräschen för att alla yrkesprogram ska ha en teoretisk profil också, det vill säga att eleverna ska läsa teoretiska ämnen. Men helt plötsligt ser man inte att eleverna måste ha rätt förkunskaper med sig för att kunna klara dessa teoretiska kurser. Det blir ett konstigt resonemang i slutändan.
Anf. 61 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag har fått en rad olika frågor. En fråga var om jag inte är otålig, eller någonting i den stilen. Det är jag verkligen! Svensk skola har en rad olika problem som måste åtgärdas, men det är också så att de måste åtgärdas inom de lagar som finns i Sverige. Lagarna säger att vi måste tillsätta utredningar, remittera dem och komma fram med lagrådsremisser och så småningom komma med propositioner.
Det jag försökte göra i det skriftliga interpellationssvaret var att beskriva att alla de här frågorna hänger ihop. Det är till exempel så att mängder av elever i dag har väldigt svårt, även om de anstränger sig mycket, att faktiskt uppnå godkänd nivå - inte på grund av betygssystemet utan på grund av de kursplaner och läroplaner som finns och som ställer väldigt höga krav på förmåga att analysera, diskutera och så vidare. Vi har alldeles för lite fokus på faktakunskaper och inte minst på färdigheter, det vill säga att kunna läsa, skriva och räkna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till detta kommer naturligtvis också att vi, precis som någon interpellant sa, sätter in särskilt stöd väldigt sent i Sverige jämfört med i många andra länder. Det måste vi också åtgärda. Vi håller nu på och arbetar med en tioårig grundskola, och vi har inte minst en utredning som sitter och tittar på hur hela betygssystemet ska förändras. Den utredningen är inte klar än, och det är därför jag inte kan svara Åsa Westlund med ett rakt ja eller nej eller exakt hur det kommer att bli. Utredningen är nämligen inte ens presenterad.
Det är dock självfallet så att regeringen tillsatte utredningen just för att vi ser alla de problem som faktiskt finns, inte minst när det gäller betygsinflation. Jag ska inte säga hur det var i år, men åtminstone för ett par år sedan fick 40 procent av eleverna i årskurs 9 ett högre betyg i matematik än vad de hade presterat på ett nationellt prov ett par månader tidigare. Det är naturligtvis helt orimligt. Vi måste ha ett betygssystem som faktiskt speglar elevernas kunskaper, och det är det de här direktiven handlar om.
Jag tror alltså att man gör det alldeles för lätt för sig om man tror att det här bara handlar om betyget F. Det handlar om så många förändringar som krävs i svensk skola för att vi ska kunna se till att elever som är i behov av särskilt stöd faktiskt får det - och får det tidigt.
I dag är det 20-25 procent av eleverna som inte kan läsa ordentligt. Om man inte lär sig läsa på lågstadiet och sedan kommer upp i mellanstadiet och upptäcker att det ställs större och större krav på att kunna läsa för att tillgodogöra sig utbildningen är det klart att det är en fruktansvärd upplevelse, och det måste vi göra någonting åt. Men då krävs en lång rad förändringar av hela skolpolitiken, skulle jag säga.
(Applåder)
Anf. 62 Åsa Westlund (S)
Fru talman! I det socialdemokratiska budgetförslag som nu ligger på riksdagens bord föreslår vi att svensk skola ska ställa mycket tydligare krav på huvudmännen att sätta in stöd i tid. Det ska faktiskt inte vara accepterat att göra en kartläggning - vilket är bra att man gör -, upptäcka att elever behöver stöd och sedan inte ge det. Det är klart att stödet måste ges.
Vi socialdemokrater avsätter också rejält med pengar för att det här ska kunna hända. Vi lägger 3 ½ miljard mer än Lotta Edholms regering på skolan just för att man ska kunna sätta in riktade insatser i tidig ålder. Med vårt budgetförslag finansierar vi en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. Det skulle göra stor skillnad för möjligheten för elever där ute att få stöd i rätt tid och faktiskt lära sig de grunder som Lotta Edholm själv påpekar är av största betydelse.
Det finns många andra saker som också är viktiga i svensk skola. Lotta Edholm var inne på kursplaner och läroplaner, och jag har sagt tidigare att jag tror att regeringen håller på att göra ett bra jobb på det här området. Riktigt hur bra vet vi inte, för vi har inte sett utredningens resultat än. Vi får se. Men det är definitivt så att de läroplaner som Lotta Edholms företrädare Jan Björklund beslutade om inte höll måttet. Den socialdemokratiska regeringen tog tillsammans med Liberalerna steg för att rätta till det redan för några år sedan, och nu går regeringen vidare med det. Allt det där är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns otaliga frågor som man kan prata om på skolområdet, men min interpellation handlade just om betyget F eftersom det är en fråga som regeringsföreträdarna själva är ute och pratar om. Den är av avgörande betydelse. Regeringen har också, vill jag påminna om, vidtagit åtgärder när det gäller betyget F. Man har förbjudit en utredning att föreslå förändringar.
Vi ser det största partiet i regeringsunderlaget vara med i debatten här i dag. Vi vet också att det finns ett parti - Liberalerna - som skriver: "Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan, trots att Sverige inte har en större andel lågpresterande elever enligt de internationella kunskapsmätningarna. Det är naturligtvis helt orimligt."
Det är orimligt, och därför är det helt orimligt att Liberalerna sitter fast i en regeringskoalition som uppenbarligen vill bevara den här problematiken. Det största partiet i regeringsunderlaget kan inte ens låta bli att gå hit och debattera frågan. Trots att regeringen inte ens svarar på frågor om betyget F känner man ett behov av att markera. Det är klart att det är en helt orimlig position som Liberalerna har - eller som regeringen har och som Lotta Edholm riskerar att sitta fast i.
Om Liberalerna menar allvar med att det här är helt orimligt finns det andra regeringsalternativ som är bättre för svensk skola, för svensk arbetsmarknad och för de många elever som före betygsreformen där betyget F infördes faktiskt både kom in och gick klart gymnasiet. Den andelen minskade när betyget F infördes. Det innebär att det faktiskt bara är betyget som slog ut de här eleverna. Sedan gäller det inte alla 18 000, men en del av dem slogs ut bara på grund av betyget. Det vore väldigt enkelt att ändra på.
(Applåder)
Anf. 63 Linus Sköld (S)
Fru talman! Till att börja med måste man tillstå att ett system som konsekvent slår ut lite drygt 15 procent av eleverna är ett systemfel och inte något som Patrick Reslow kan lägga på den enskilda individen. Men det är ju det han gör. Han rycker ut till systemets försvar och säger att vi ska ha kvar detta system. Han säger att det är individerna som finns i systemet som gör fel - de är otillräckliga eller kommer från fel land.
Det är individerna som det är fel på i Patrick Reslows värld - inte systemet. I min värld är det tvärtom.
Jag börjar från början när det gäller betyget F, eller rättare sagt från Tidöavtalet. I Tidöavtalet stipulerade gänget bakom avtalet att betygssystemet även fortsättningsvis skulle ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.
Den 21 november 2022, alltså alldeles efter att Tidöavtalet tecknades, sa Lotta Edholm till tidningen Läraren att hon aldrig skulle medverka till att F-betyget tas bort. Vi gör sedan ett klipp till den 19 september 2024, då Dagens Nyheter braskade med rubriken "Skolministern beredd att slopa F-betyget".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det gick ytterligare några dagar. Den 22 september, det vill säga tre dagar senare, skrev Lotta Edholm tillsammans med Johan Pehrson under en debattartikel i Svenska Dagbladet. "Vi ska inte ha ett betygssystem som leder till att en stor andel elever stängs ute från gymnasieutbildning", stod det där. Den debattartikeln undertecknade hon dock inte som skolminister, och Johan Pehrson undertecknade den inte som utbildningsminister. Då var de i stället plötsligt medlem i Liberalernas partistyrelse respektive partiledare.
Detta har gett upphov till ett antal frågor. Lotta Edholm har fått skriftliga frågor, som hon svarat på, både den 4 september - innan hon gjorde positionsförflyttningen - och den 25 september, alltså efter att hon gjorde positionsförflyttningen. Hon har lämnat i princip samma svar utan att svara på frågan. Inför denna interpellationsdebatt fick hon, av Åsa Westlund, samma fråga en gång till, men hon har fortfarande inte svarat på den.
Vilken är regeringens ståndpunkt när det gäller det underkända betygssteget? Jag tänkte att Lotta Edholm skulle få tillfälle att utveckla det, men så slog det mig att Patrick Reslow är här i kammaren för att hålla medlemmen i Liberalernas partistyrelse i schack. Patrick Reslow är här för att hålla henne i örat så att hon inte säger det hon har sagt i Svenska Dagbladet, det vill säga att betyget F borde avskaffas. Det är ju därför han är här. Det är också därför han tar replik på mig och rycker ut till systemets försvar.
Frågan kanske ska riktas till Patrick Reslow i stället. Vad är regeringens ståndpunkt när det gäller det underkända betygssteget? Kan både Patrick Reslow och Lotta Edholm vara snälla och redogöra för detta?
(Applåder)
(forts.)
Anf. 64 Anders Ådahl (C)
Fru talman! När vi i Centerpartiet ser ut över skollandskapet och funderar över varför så många elever som 19 900, en förfärlig siffra, slås ut i svensk skola och inte kan ta sig vidare till gymnasiet ser vi två orsaker. Den ena är ett betygssystem som inte är modernt och som på ett ganska omänskligt sätt exkluderar människor från att ta sig vidare. Den andra är resurserna till svensk skola. Det pågår just nu en nedläggnings- och uppsägningsvåg som förvärrar den stora utslagningen, och även om regeringen satsar ett antal miljarder på skolan ställs också ökade krav på skolan. Samtidigt som det satsas 2,9 miljarder ställs riktade krav på exempelvis skolbibliotek, vilket äter upp dessa miljarder direkt. Centerpartiet påstår därför att regeringens politik urholkar kommunernas möjlighet att bedriva kvalitetsarbete i skolan och möjligheterna att skydda elever från utslagning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag är svensk skola helt enkelt inte en skola för alla. För elever som kommer från studievana hem finns det möjlighet att få hjälp med läxorna hemma. Kanske har man ett syskon som kan hjälpa en. Men för de elever som kommer från studieovana hem och går på resurssvaga skolor är situationen mer ansträngd. Vad tänker skolministern om detta? Och hur ser regeringens politik ut när det gäller betyget F med tanke på att Liberalerna den 22 september gick ut i svensk dagspress och meddelade att de kanske inte tror på dagens betygssystem längre?
Det som nu händer i riksdagens kammare är att Sverigedemokraterna har sänt hit Patrick Reslow som ett slags vakthund för att bevaka och studera hur skolministern svarar på interpellationerna. Jag blir därför uppriktigt osäker på vem jag ska rikta min fråga till. Men jag prövar att rikta den till Patrick Reslow i stället, så får vi se om det går att få ett svar där. Hur ser Sverigedemokraterna på betyget F? Ska vi behålla det i svensk skola, eller ska vi som Liberalernas partiledare och Liberalernas skolminister föreslog i en debattartikel ta bort det från svensk skola och reformera betygssystemet så att vi inte får någon utslagning?
Anf. 65 Patrick Reslow (SD)
Fru talman! Detta är viktiga frågor. Det handlar om elever som möts av myndighetsutövning och där 18 000 elever stannar i processen. Hos en del av dem brister det som jag sa i den egna insatsen medan andra är nära. Det finns många insatser, och ministern har tydligt redogjort för vilka insatser som görs och som föreslås av regeringsunderlaget.
När jag intresserar mig för dessa frågor här i kammaren och går upp i debatten som representant för det stora partiet Sverigedemokraterna får jag höra att jag är vakthund, tar någon i örat och markerar. Är det verkligen oppositionens sätt att driva seriös skolpolitik? Skulle vi anse att det inte är fel på systemet utan på individerna? Nej, det finns ett genuint intresse från samtliga Tidöpartier att hantera detta.
Linus Sköld säger att jag tar ministern i örat. Jag vet inte vad han har för erfarenhet av samarbete, men det är trist om det är den attityd som råder inom socialdemokratin när Socialdemokraterna styr. I Tidöpartierna har vi respekt för varandra, givande samtal och högt i tak, och vi levererar. Det tycker jag är bra, och det tänker vi fortsätta med.
Anf. 66 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag har flera gånger försökt att förklara vad som sker i betygsfrågan. Vi har tillsatt en utredning om betygssystemet, men den utredningen är inte klar. Utredaren har dock berättat var ungefär han kommer att landa i denna fråga, och jag tycker att det verkar vara ett väldigt intressant förslag. Det innebär att inte bara betyget F avskaffas utan även betygen A-E. Det kommer att stoppa betygsinflationen, som var ett av de viktigaste skälen till att utredningen tillsattes. Gränsen för godkänt kommer att bli mjukare än i dag, men likafullt kommer en del elevers kunskaper inte att vara tillräckliga för att de ska kunna läsa vidare på alla gymnasieskolans program.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är dock viktigt att slå fast att det inte räcker att förändra betygssystemet. Det finns många systemfel i svensk skola, och det kanske allvarligaste är att små barn inte lär sig läsa tillräckligt tidigt. De lär sig inte att avkoda på ett sådant sätt att de så småningom får upp en hastighet i sin läsning som gör att de kan tillägna sig kunskaper också i andra ämnen. Detta måste vi göra något åt. Därför pågår en läroplansutredning. Det pågår också en lärarutbildningsutredning, som snart ska leverera förslag på hur man ska förstärka lärarutbildningen på detta område. Det pågår även en utredning som bland annat handlar om hur man ska se till att elever får särskilt stöd när de behöver det och inte så sent som de får det i dag. Ytterligare en utredning tittar på hur elever som behöver mer tid i skolan ska få rätt till det. Alla de olika reformförslagen i de olika utredningarna hänger ihop, och betygssystemet är en viktig pusselbit i detta.
(Applåder)
Anf. 67 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Det finns givetvis många frågor att diskutera på skolområdet och mycket som behöver förbättras. Syftet med min interpellation var att få klarhet i vad regeringen egentligen tycker om betyget F. Eftersom man uttalade sig om detta i medierna hade det varit intressant att här i riksdagens kammare få höra vad det är som gäller. Det har vi inte fått, och vi kommer inte att få det.
Därför försökte jag ställa en lite lättare fråga. Liberalerna kallar det helt orimligt att Sverige i dag underkänner flest elever i hela EU trots att vi inte har en större elevgrupp som är lågpresterande. Vi underkänner helt enkelt väldigt många elever som i andra länder hade fått godkända betyg. Inte heller när det gäller detta helt orimliga system, som också Liberalerna kallar helt orimligt, får vi klara besked om huruvida det ska avskaffas eller inte.
Jag vill då bara påminna om att man inte måste samarbeta med partier som inte vill avskaffa helt orimlig politik. Man kan samarbeta med andra partier i Sveriges riksdag som vill ha en mer rimlig politik.
(Applåder)
Anf. 68 Linus Sköld (S)
Fru talman! Till att börja med vill jag vända mig till Patrick Reslow apropå mitt påstående att han är här för att övervaka debatten så att avsteg från det som är överenskommet i Tidöavtalet inte görs. Vi har ju sett det förut, exempelvis i samband med interpellationer jag väckt om modersmålsundervisning, en fråga där jag vet att dessa två partier är oense. Det har gällt folkbildning, det har gällt angiverilagstiftning och det gäller nu tydligen även betyget F. Detta är frågor där Patrick Reslow tycker att det finns anledning att vara i kammaren för att kolla att ministern inte överskrider det man har kommit överens om i Tidöavtalet.
Ministern säger att det finns många systemfel i svensk skola. Hon pratar så mångordigt om dem att det enda hon hinner säga om betygssystemet är att det är en viktig pusselbit i detta.
Frågan har ställts till ministern förut. Först ställdes den av Sveriges Lärare. Då svarade hon att hon aldrig kommer att medverka till att F-betyget tas bort. Sedan ställdes den av DN. Då sa hon att hon var beredd att slopa F-betyget. Sedan har den ställts av Tomas Eneroth, och i sitt svar den 4 september undvek hon att svara på frågan. Sedan har den ställts av Camilla Hansén, och i sitt svar den 25 september undvek hon att svara på frågan. Nu har den ställts av Åsa Westlund och flera i denna debatt deltagande ledamöter, och hon undviker återigen att svara på frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är: Vilken inställning har regeringen till det underkända betygssteget? Ska det finnas ett underkänt betygssteg i det framtida betygssystemet eller inte? Frågan är mycket enkel. Jag håller med om att det finns många systemfel; dem kan vi ägna andra debatter åt. I dag är det frågan om betyget F vi ställer. Ge ett svar i ditt avslutande inlägg, snälla Lotta Edholm!
(Applåder)
Anf. 69 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Det råder många gånger en missuppfattning om att ställa krav i skolan där man tror att detta måste vara en del av betygssystemet: Man måste ha ett betygssystem med utslagningsfunktion, för då har man ställt krav. Lärarnas verklighet är att de möter eleverna varje dag. De kan ställa stora krav i klassrummet och ha uppföljningssamtal. De känner sina elever alldeles utmärkt. Låt oss alltså inte blanda ihop diskussionen om krav med diskussionen om betyg, för det är helt olika saker.
Det Centerpartiet efterlyser i den här debatten är ett svar på vad regeringen gör åt den utslagning som sker i skolan. Vi har sett att bortåt 20 000 elever inte har möjlighet att läsa vidare på gymnasiet. Den verklighet de hänvisas till är många gånger parallellsamhällets verklighet, där gäng tidigt kan fånga upp individer som har det svårt i skolan, som får sina F och som inte kan gå vidare i samhällets ordinarie strukturer.
Det är det som gör att vi i Centerpartiet är så förfärligt oroliga. Vi göder en ungdomskriminalitet som blir en vuxenkriminalitet som blir skjutningar och elände. Om vi ska jobba förebyggande borde vi rikta enorm uppmärksamhet åt den utslagning som sker i skolan.
Min fråga är alltså: Vad gör regeringen åt utslagningen i svensk skola?
(Applåder)
Anf. 70 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag har försökt förklara regeringens hållning när det gäller betygssystemet, och jag kan göra det igen: Vi har tillsatt en utredning, utredningsförslagen kommer i februari och jag väntar verkligen med spänning på att få se vad utredaren föreslår.
Jag kommer dock naturligtvis inte att föreslå att F-betyget bara tas bort hur som helst. Vi behöver få ett helt nytt betygssystem på plats som till exempel gör någonting åt betygsinflationen. Det är otroligt viktigt, eftersom det är en rättssäkerhetsfråga att man får betyg utifrån de kunskaper man faktiskt har.
Låt oss alltså invänta denna jätteviktiga utredning. Det är ändå bara några månader kvar. Sedan får vi se vad som föreslås.
När man pratar om utslagningen i svensk skola är det också viktigt att påpeka att det inte är enbart betygssystemets fel. Det finns en rad andra systemfel, som jag har pekat på, och det finns också åtgärder på både lång och kort sikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På lång sikt har jag beskrivit de utredningar som nu kommer att läggas fram som ett pärlband inom de kommande månaderna. På kort sikt handlar det till exempel om att satsa på skolsociala team och på akutskolor för elever som beter sig på ett sådant sätt att de skapar sådana problem i klassrummen att barn inte kan koncentrera sig. Svensk skola är stökigare än skolorna i väldigt många andra länder.
Men det handlar som sagt också om läsning. Därför blir jag lite bekymrad när Anders Ådahl säger att skolbiblioteken äter upp resurserna. Jag tror att det är precis tvärtom. Att satsa på riktiga läroböcker, att satsa på skönlitteratur och att satsa på skolbibliotek kommer att stärka läsningen, och därmed kommer det också att gynna väldigt många barn som i dag har stora problem.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.