Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kärnkraftens hållbarhet

Interpellation 2021/22:164 av Lars Hjälmered (M)

Interpellationen är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2021-12-02
Överlämnad
2021-12-03
Anmäld
2021-12-07
Svarsdatum
2021-12-17
Besvarad
2021-12-17
Sista svarsdatum
2021-12-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Kärnkraftens hållbarhet(pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Inom EU sker ett arbete med att klassa, dela upp, investeringar som hållbara och inte hållbara. Det arbetet har på goda grunder skapat en stor oro i Sverige. Exempelvis finns fortfarande en risk att svensk skog inte kommer att kunna klassas som hållbar även om man lever upp till såväl svensk skogslagstiftning som frivilliga åtaganden. Det grundar sig i att EU-kommissionen godtyckligt har avgjort vad som ska räknas som hållbart genom att inte grunda besluten i vetenskap eller följt principen om teknikneutraliteten. Regeringen har därtill agerat omvittnat passivt i Bryssel kring den svenska skogen och även andra viktiga delar av vårt samhälle.

Framför oss ligger att EU-kommissionen avser att komma med förslag om hur kärnkraft i Europa ska klassas. Hållbar eller inte hållbar. Detta är en ödesfråga för Sverige, för det svenska elsystemet och ytterst för familjer och företags tillgång till bra och billig fossilfri el.

Kärnkraften står i dag för runt 30 procent av vår elproduktion och är också viktig i flera andra europeiska länder. Taxonomin kommer att vara avgörande för om man kommer att kunna ha såväl befintlig som ny kärnkraft i framtiden.

EU-kommissionen kommer sannolikt att före jul presentera förslag om taxonomin, i så kallade delegerade akter. Det är därför viktigt att Sverige nu framför en tydlig uppfattning. Att avstå från yttrande kommer att tolkas som att regeringen abdikerar och ger upp svensk kärnkraft. Tiden är således knapp för att lyckas säkra kärnkraftens framtid. Det är därför viktigt att Sverige nu tydligt, i alla tänkbara sammanhang, framför att vi anser att kärnkraft ska klassas som hållbar i taxonomin.

Både EU:s forskningscenter Joint Research Centre (JRC) och två andra EU-institutioner (Euroatoms expertgrupp och EU:s vetenskapliga kommitté för hälso-, miljö-, och nya risker, Scheer) är tydliga med att det inte finns något vetenskapligt stöd för att kärnkraften inte ska klassas som hållbar. Kärnkraften är inte mer skadlig än andra tekniker som enligt regelverket redan anses vara hållbara. Det råder alltså inga tveksamheter kring att kärnkraften ska klassas som hållbar.

Regeringen har sedan tidigare gjort allt för att obstruera i frågan. Två gånger har riksdagen, genom EU-nämnden, gett mandat till tidigare energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman och tidigare statsministern Stefan Löfven att framföra uppfattningen att ”svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin”. Båda valde då att inte följa riksdagen mandat. De stod inte upp för svensk kärnkraft och svenska intressen. Detta är särskilt anmärkningsvärt då andra länder talade för kärnkraften på dessa möten.

Dessutom undertecknade totalt 11 länder i höstas ett brev till EU-kommissionen med uppmaning att klassa kärnkraft som hållbart. Regeringen valde att inte underteckna brevet.

Därför vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmabar:

 

  1. Anser statsrådet att svensk kärnkraft ska klassas som hållbar inom ramen för den så kallade taxonomin?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att leva upp till och följa det mandat riksdagen gett regeringen om att ”svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin”?
  3. Avser statsrådet att ingå partnerskap med fler länder, och i så fall vilka, för att gemensamt driva uppfattningen att kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:164, Kärnkraftens hållbarhet

Interpellationsdebatt 2021/22:164

Webb-tv: Kärnkraftens hållbarhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Max Elger (S)
Anf. 137 Statsrådet Max Elger (S)

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat Khashayar Farmanbar om han anser att svensk kärnkraft ska klassas som hållbar inom ramen för den så kallade taxonomin, vilka åtgärder han avser att vidta för att leva upp till och följa det mandat riksdagen gett regeringen om att "svensk och europeisk kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin" samt om han avser att ingå partnerskap med fler länder, och i så fall vilka, för att gemensamt driva uppfattningen att kärnkraft ska klassas som hållbart i taxonomin.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Det är viktigt att säkerställa en trygg omställning av energisystemet. De tekniska granskningskriterier som ska användas för att avgöra under vilka villkor kärnkraft ska anses hållbart i EU:s gröna taxonomi ska fastställas i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning. Förordningen ställer upp en rad krav för granskningskriteriernas utformning, bland annat att kriterierna ska respektera principen om teknikneutralitet. Regeringen anser att denna princip är viktig att bevara och bevaka. Alla fossilfria tekniker som har potential att bidra till att uppnå våra gemensamma klimatmål och uppfyller stränga miljö- och säkerhetskrav ska kunna ingå i taxonomin och omfattas av granskningskriterierna. På den grunden anser regeringen att kärnkraften kan inkluderas inom taxonomin. Det innebär inte att kärnkraften automatiskt ses som hållbar. Ett annat krav som förordningen ställer på kriterierna är att de ska baseras på entydiga vetenskapliga bevis och utgå från en försiktighetsprincip. Regeringen anser att det är viktigt att bevaka även denna aspekt.

Regeringen har under hösten i olika sammanhang inom EU framfört Sveriges syn på kärnkraft och vikten av att kärnkraftens villkor värnas i taxonomin, bland annat vid möten i Ekofinrådet i november och december.

Regeringen arbetar såväl taktiskt som strategiskt för att maximera det svenska inflytandet över de processer som pågår inom ramen för EU:s taxonomi. Regeringen gör kontinuerligt bedömningar av den bästa vägen framåt för att få genomslag för de svenska ståndpunkterna, inklusive möjliga partnerskap. Regeringen har kontakter med flera andra länder i denna fråga, bland annat Finland och Frankrike.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Jessika Roswall i stället fick delta i debatten.

Jessika Roswall (M)
Anf. 138 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Välkommen till kammaren!

Svaret renderar ett antal följdfrågor.

Låt mig först säga några ord om varför vi diskuterar denna fråga i dag, även om vi har gjort det flera gånger tidigare.

I min förra debatt med Annika Strandhäll sa jag att kärnkraften i dag står för en tredjedel av vår elproduktion. Elproduktionen kommer att fördubblas fram till 2045. Vårt gemensamma mål är att minska våra utsläpp med minst 55 procent fram till 2045. Ytterligare en sak jag tror att vi kan komma överens om är att statsrådet, förvisso i sin tidigare roll, och regeringen vid ett flertal tillfällen har vidgått att kärnkraften är och kommer att förbli en viktig del av vår energiförsörjning. Jag tror att vi är överens så långt.

EU arbetar med en mängd olika förslag om hur vi ska nå målen. Ett av redskapen är taxonomiförordningen, det vill säga hur man klassar olika investeringar. Den springande punkten för debatten i dag är hur kärnkraften ska klassificeras. En del energislag är redan klassificerade inom taxonomin, och precis som statsrådet sa är det fråga om en delegerad akt. Enligt uppgift kommer en sådan i nästa vecka, och vi får se vad den säger.

Det har varit många turer i Sveriges riksdag. Låt mig påminna om att aktiviteten hos regeringen inte har varit lika hög som i Sveriges riksdag, eller milt uttryckt svag. Moderaterna har ihärdigt anfört att europeisk och svensk kärnkraft ska klassas som hållbar investering, och vi har vid ett flertal tillfällen uppmanat regeringen att göra gemensam sak med andra medlemsstater, till exempel Frankrike och Finland.

Nu sa statsrådet i sitt svar att man har kontakter med andra medlemsstater - gott så. Men vad betyder det? Det skickas dubbla budskap från regeringen. Jag undrar hur, i dessa goda relationer, de andra medlemsstaterna ser på vår uppfattning.

Regeringen skrev inte under det gemensamma brev som tio andra medlemsstater gjorde. Jag menar att Sveriges regering har misslyckats inom EU att driva frågor som är viktiga och relevanta för Sverige. Vad menas med kontakter? Kan statsrådet svara på varför man inte skrev under brevet?

Lars Hjälmereds interpellation är än viktigare i dag än när den skrevs. De senaste dagarna har jag försökt att begripa vad regeringen säger. Vi har haft en öppen utfrågning med statsministern och sedan en återrapport. Där har statsministern uttalat - vilket statsrådet säger här i dag också - att kärnkraften kan tas med i taxonomin, men man kan inte säga hur den ska klassificeras. Jag får inte ihop de delarna, och det tror jag gäller många andra med mig.

Interpellanten har skrivit i interpellationen att EU:s forskningscenter Joint Research Centre och två andra EU-institutioner har varit tydliga med att det inte finns vetenskapligt stöd för att kärnkraften inte ska klassas som hållbar - jag vet att många inte vill det - men jag tror att statsrådet förstår.

Kärnkraften är inte mer skadlig än andra tekniker som enligt regelverket anses vara hållbara. Det råder inget tvivel om att kärnkraften ska klassificeras som hållbar. Jag tycker inte att regeringen är tydlig i sitt svar. Jag ställer därför frågan igen: Ska kärnkraften klassificeras som hållbar?

Max Elger (S)
Anf. 139 Statsrådet Max Elger (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Roswall för att vi får ha denna diskussion. Jag börjar i det jag sa tidigare.

Regeringens uppfattning är att kärnkraften kan inkluderas i taxonomin, och taxonomin sammanställer verksamheter som är hållbara. Det är klart att det ligger i sakens natur att taxonomin kommer att fastställa ett antal tekniska granskningskriterier för de ekonomiska aktiviteter som är kopplade till kärnkraften. Dit räknas bland annat brytningen av uran, som är ett bränsle som är nödvändigt för driften av kärnkraften. Det inkluderar också hanteringen av avfall. De tekniska granskningskriterierna måste sättas på vetenskaplig grund och utifrån vad som är teknikneutralt. Därnäst får man avgöra om hela verksamheten är hållbar. Detta är en fråga som kommissionen just nu behandlar, och det finns många uppgifter om att de ska återkomma den 22 december i ärendet. Då får vi ta del av hur de har sammanställt de tekniska granskningskriterierna. Det ser vi fram emot med stort intresse.

Det är helt riktigt att regeringen har förfäktat de uppfattningar som har kommunicerats från bland annat finansutskottet i Europeiska unionens ministerråd. Inte minst har jag själv gjort det. Senast i går, om jag inte misstar mig, var statsministern där och framförde denna uppfattning. Det är den kanal som finns för att föra fram Sveriges uppfattningar. Därvidlag har aktiviteten varit mycket god.

Med allt detta sagt kan vi konstatera - och det gjorde också Roswall inledningsvis - att vi är överens om vikten av att kärnkraften fungerar väl i Sverige. Det är en viktig källa till elektricitet och har en viktig roll att spela i omställningen. Det är en uppfattning som regeringen har fört fram en längre tid.

Med allt detta sagt tror jag att jag har besvarat de frågor jag har fått. Men jag kan tillföra en fråga. Jag delar Roswalls bedömning om att vi är överens i frågan. Vad är det vi inte är överens om?

Jessika Roswall (M)
Anf. 140 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Vi är inte överens om själva "kan" eller "hur". Mitt största problem i dag efter de olika mötena med statsministern inför Europeiska rådets möte är att jag inte blir riktigt klar över vad det är regeringen säger. Man säger att man kan tänka sig att kärnkraften ska ingå i taxonomin, men precis som statsrådet säger betyder det inte att den kommer att klassas som hållbar eftersom det tillkommer ett antal tekniska regler.

Från moderat sida säger vi - och det säger många andra medlemsstater - att kärnkraften ska klassificeras som hållbar. Frågan är hur. Hur tycker regeringen att kärnkraften ska klassificeras? Vi anser att den ska klassificeras som hållbar, tillsammans med flera andra expertmyndigheter.

En annan problematisk del i Sveriges hållning som tas upp i Lars Hjälmereds interpellation - tack för att jag får vara här, men det är tack vare Lars Hjälmered som statsrådet Elger får vara här i dag - är att regeringen skickar de här dubbla budskapen. Det gör att andra medlemsstater inte får förtroende för Sveriges åsikt, och det är i sig mycket illa.

Att vi har kommit fram till detta är också därför att poängen med taxonomiregelverket är att klassificera vilka energislag som är hållbara och klimatvänliga. Regelverket utgår från ett livscykelperspektiv för produkter och produktion för att avgöra om den energi som används för att producera en produkt ska anses som hållbar eller inte. Jag undrar om regeringen ser denna koppling. Det är olyckligt om man inte gör det.

Det kommer också många uttalanden från näringslivet som pekar på att den här politiska osäkerheten skapar en total osäkerhet. Lägg till det den förvirring som jag tycker att regeringen nu visar.

Jag undrar alltså om regeringen ser kopplingen mellan livscykelperspektivet och energiproduktionen.

Sedan hoppas jag att jag svarade på frågan vad som skiljer mellan Moderaterna och regeringen, det vill säga att vi anser att kärnkraften ska klassas som hållbar.

Max Elger (S)
Anf. 141 Statsrådet Max Elger (S)

Fru talman! Jag tackar för detta förtydligande svar.

Det är emellertid inte så förordningen fungerar. Verksamheter tas med i taxonomiförordningen, men sedan måste man granska de olika aktiviteterna och huruvida de genomförs på ett hållbart sätt eller inte. För att vara väldigt tydlig: Det är ju inte entydigt så att all kärnkraft i hela världen är hållbar. Det kan vara så att den bedrivs lite bättre på vissa ställen än på andra ställen. Det är därför vi kommer att ha de här tekniska granskningskriterierna, som kommer att fastställa huruvida de aktiviteter som är förenade med kärnkraftsdrift är hållbara.

Men regeringens uppfattning är entydig. Där skulle jag nog vara lite oenig. Här skickas inga dubbla budskap. Vi anser att kärnkraften är viktig, och vi anser att den kan inkluderas i taxonomin. Detta är en uppfattning som vi har framfört i Europeiska unionens olika organ en längre tid.

Jessika Roswall (M)
Anf. 142 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Det vi har sagt är att europeisk och svensk kärnkraft bör och ska klassas som hållbar inom ramen för taxonomin.

Det är vi som sagt inte ensamma om att tycka. Som jag förstått det av medierapporteringen var det bland annat därför man inte kom överens i energifrågan. Nu är det här inte någon återrapport, fru talman, men det var därför regeringscheferna inte lyckades komma överens om energin i går, i natt, oklart vilken tid det var. Jag tycker att det är sorgligt.

Att det är dubbla budskap vidhåller jag. Man säger en sak i Bryssel men en annan sak här och dessutom lite dubbla saker på olika möten. Vi har en uppfattning i EU-nämnden och en uppfattning i riksdagens kammare. Det tycker jag också är problematiskt.

Den andra frågan är varför regeringen inte kan säga detta. Man säger att kärnkraften kommer att behövas långsiktigt framöver - då måste man också kunna skapa konkurrenskraftiga, långsiktiga spelregler för dem som vill investera i kärnkraften.

Jag skulle också vilja veta vad det är regeringen grundar sina beslut på. Jag sa ju vad Moderaterna har grundat sitt beslut på - bland annat att två olika EU-institutioner och EU:s eget forskningscentrum är tydliga med att kärnkraften kan klassas som hållbar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag återgå till våra klimatmål. Även om vi är överens om vissa delar tycker jag att regeringen är svaret skyldig hur vi ska nå våra mål om vi inte möjliggör investeringar i hållbar fossilfri kärnkraft.

Vi har en fantastisk industrisektor i Sverige, som ligger i framkant för vår omställning. Men det krävs också att politiken ger tydliga svar, och här tycker inte jag att regeringen har lyckats med det.

Klockan tickar. Tack så hemskt mycket för debatten, statsrådet Elger! God jul, statsrådet och fru talman!

Max Elger (S)
Anf. 143 Statsrådet Max Elger (S)

Fru talman! Jag tar vid där vi började, då vi konstaterade att vi var överens i allt väsentligt.

Den uppfattning från expertorganen som Roswall nu refererar till är också regeringens uppfattning, det vill säga att kärnkraften kan inkluderas i taxonomin. Det är den uppfattning vi driver, och nu emotser vi med stort intresse kommissionens analyser och de tekniska granskningskriterier som fastställts. Jag uppfattar i sak ingen större skillnad därvidlag.

Att sedan kammaren och EU-nämnden haft lite olika uppfattningar i den här frågan är tyvärr inget som regeringen kan lastas för, utan det utgår jag från att de som är aktiva i dessa organ hanterar själva. Jag har all respekt för den processen.

Tack för denna diskussion! Det var mycket trevligt och roligt att vara här.

Jag vill även passa på att önska Jessika Roswall och talmannen god jul.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Tack så mycket för den hälsningen! Jag vill önska er båda detsamma.

Ett stort och varmt tack också till er som sitter här bredvid i denna, får vi väl ändå säga, sena timme! God jul och gott nytt år till er alla!)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.