Effektiv beskattning vid utflyttning
Interpellation 2025/26:548 av Mathias Tegnér (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-06-04
- Överlämnad:
- 2026-06-05
- Anmäld:
- 2026-06-08
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-22
- Svarsdatum:
- 2026-08-11
- Besvarad:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sverige ska ha ett skattesystem som är rättvist, legitimt och robust. En central del av detta är att skattesystemet inte ska kunna kringgås genom att personer med stora orealiserade kapitalvinster flyttar från Sverige utan att vinsterna realiseras.
Frågan om en svensk exitskatt har diskuterats under lång tid. Bakgrunden är att dagens regelverk riskerar att vara otillräckligt när personer med betydande kapitaltillgångar lämnar landet. Den så kallade tioårsregeln har en viktig funktion, men den har också begränsningar. Resultatet kan bli att stora värden som har byggts upp under tid i Sverige förblir obeskattade.
Frågan adresserades av Anders Borg och alliansregeringen. Den tidigare, socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om skärpta regler vid utflyttning från Sverige. Syftet var att analysera hur regelverket kunde stärkas för att motverka skatteflykt och säkerställa att kapitalvinster som upparbetats i Sverige också kan beskattas här. Den nuvarande regeringen valde dock att lägga ned utredningen.
Detta väcker frågor om regeringens ambitioner. I ett läge där välfärden är hårt pressad, där hushåll och löntagare förväntas betala skatt enligt gällande regler och där behovet av resurser till välfärd, rättsväsen och försvar är stort, är det svårt att motivera att regeringen inte går vidare med åtgärder som kan stärka kapitalbeskattningens legitimitet.
En exitskatt skulle kunna bidra till att minska möjligheterna till skatteplanering genom utflyttning. Samtidigt behöver en sådan skatt utformas med hänsyn till rättssäkerhet, proportionalitet, EU-rätt och företagsklimat. Just därför krävs ett seriöst beredningsarbete. Att lägga ned utredningen utan att presentera ett alternativ riskerar att lämna ett tydligt problem olöst.
Frågan är därför varför regeringen inte agerar. Om finansministern inte anser att en exitskatt är rätt väg framåt bör regeringen redovisa vilka andra åtgärder som ska säkerställa att stora orealiserade kapitalvinster inte kan undgå svensk beskattning genom utflyttning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Är det korrekt att frågan om exitskatt bereds på Regeringskansliet, så som ministern har uppgett?
- Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att stora orealiserade kapitalvinster inte ska kunna undgå svensk beskattning genom utflyttning?
- Anser ministern att dagens tioårsregel är tillräcklig för att motverka skatteplanering genom utflyttning, eller ser ministern behov av att modernisera regelverket?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:548
Webb-tv: Effektiv beskattning vid utflyttning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag hoppas att alla här vid podiet har fått några sköna veckor – också alla andra i lokalen, förstås.
Mathias Tegnér har frågat mig om frågan om exitskatt bereds på Regeringskansliet, om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att stora orealiserade kapitalvinster inte ska kunna undgå svensk beskattning genom utflyttning samt om jag anser att dagens tioårsregel är tillräcklig för att motverka skatteplanering genom utflyttning eller om jag ser behov av att modernisera regelverket.
Frågan om en eventuell reformering av den så kallade tioårsregeln bereds fortfarande i Regeringskansliet. Som jag konstaterat i flera interpellationsdebatter med Mathias Tegnér under de senare åren är frågan om förändringar av den befintliga utflyttningsbeskattningen komplex, och det finns olika lösningar på de problem som bland annat Skatteverket och Riksrevisionen har uppmärksammat när det gäller just tioårsregeln. Det är viktigt att ett eventuellt nytt regelverk i Sverige inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimatet eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens på ett omotiverat sätt. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företagare.
Anf. 2 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Jag tycker faktiskt att svaret innehåller ett viktigt besked. Finansministern konstaterar att det finns problem med dagens tioårsregel och hänvisar uttryckligen till både Skatteverket och Riksrevisionen, som har uppmärksammat detta. Det är bra, för då borde vi åtminstone kunna vara överens om problembeskrivningen.
Tioårsregeln finns för att Sverige ska kunna beskatta vissa kapitalvinster även om ägaren lämnar landet. Regeringens expertmyndigheter har, som vi har hört, varit mycket tydliga med att regeln inte alltid fungerar som avsett. Skatteverket har konstaterat att tioårsregeln har stora brister och att den inte är särskilt effektiv.
Ett av problemen är att Sveriges beskattningsrätt kan begränsas genom våra skatteavtal. Det innebär att stora kapitalvinster som har byggts upp under många år i Sverige inte beskattas i vårt land när ägaren flyttar utomlands. Jag menar att det är ett problem. En annan person som menar att det är ett problem är finansministerns moderata företrädare, Anders Borg. När det uppdagades att det fanns problem med tioårsregeln på 00-talet valde han, till skillnad från finansminister Elisabeth Svantesson, att agera.
Det här handlar alltså inte om att beskatta människor för att de flyttar från Sverige. Det handlar inte om vanliga löntagare som tar ett arbete utomlands. Det här handlar framför allt om stora orealiserade kapitalvinster. Det är företag som har startat i Sverige, vuxit i Sverige och verkat i Sverige och där aktierna till slut är värda tiotals eller hundratals miljoner kronor och där hela värdestegringen har skett medan ägaren bott och verkat i vårt land.
Frågan är då ganska enkel. Ska det vara möjligt att genom utflyttning undanröja Sveriges möjlighet att beskatta den värdestegringen? Jag tycker inte det. Jag skulle faktiskt vilja säga att det är helt orimligt. Däremot är det så att det inte bara finns en lösning. Detta betyder inte att varje modell av en exitskatt skulle vara bra. Skatteverket kom fram med ett förslag 2017 som fick omfattande kritik och som inte genomfördes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Ett regelverk ska naturligtvis vara förenligt med EU-rätten, värna företagande, värna rörlighet och inte skapa orimliga konsekvenser för människor som flyttar mellan länder. Just därför valde den förra regeringen att tillsätta en utredning för att hitta en bättre och mer träffsäker lösning, men den utredningen lade den nuvarande regeringen och finansministern ned. Det är där som jag tycker att finansministern fortfarande är svaret skyldig.
Att orealiserade värden som är upparbetade i Sverige ska beskattas här är för oss socialdemokrater en självklarhet. Det ligger i linje med internationell skatterätt och skatteprinciper. Även Anders Borg såg detta som en självklarhet. Tycker inte Elisabeth Svantesson och Moderaterna att dessa mångmiljonärer bör beskattas?
Regeringen har snart haft fyra år på sig. Finansministern säger att frågan fortfarande bereds. Samtidigt har finansministerns partivänner i skatteutskottet gett uttryck för, här i kammaren i Sveriges riksdag, att regeringen och Moderaterna inte avser att agera.
Då blir det naturligt att ställa sig frågan: Vilket av de här två påståendena är sant? Om finansministern verkligen menar allvar med att det finns problem med tioårsregeln blir den uppenbara frågan: Hur länge ska frågan beredas?
Vill finansministern lösa problemet, eller är det bara läpparnas bekännelse?
Anf. 3 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag tackar Mathias Tegnér. Jag har följt min riksdagskollegas outtröttliga arbete i de frågor som han verkligen är engagerad i, och det här är en sådan fråga. Jag har också följt de svar som finansministern har gett.
I dag säger finansministern i talarstolen att hon också ser problemen. Det är därför det är så underligt att man faktiskt inte har gjort någonting. Att det bereds i Regeringskansliet får vi ganska ofta som svar, men hur kan vi veta att det verkligen är så? Vad är det som har gjorts?
Mathias Tegnér säger här att detta är en komplex fråga. Man kan inte bara slänga upp ett förslag, utan man måste utreda konsekvenserna av en förändring. Det är just därför det är så märkligt att man lade ned en utredning som var igång.
En regering har naturligtvis alla möjligheter att ändra utredningen och ge andra direktiv. Men att lägga ned utredningen kan inte tolkas som någonting annat än att man inte tycker att det här är viktigt. Därför undrar faktiskt också jag om vi kan få ett svar från finansministern här i dag – efter Mathias Tegnérs outtröttliga engagemang och debatter om detta, under hela mandatperioden. Som det är nu är det här ett ytterligare exempel på den minskade trovärdigheten i den ekonomiska politiken, som visas av Moderaterna och hela regeringen.
Anf. 4 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, återigen, till Mathias Tegnér för den här diskussionen!
Det är snart fyra år sedan vi bildade en moderatledd regering och jag blev finansminister. Man kan lugnt säga att det var ett ganska stort städjobb som skulle göras inom flera områden, exempelvis kriminaliteten som var på en nivå där barn mördade barn, där många över huvud taget inte vågade gå ut om dagen och där äldre blev bedragna. Listan kan göras lång. Sverige var otryggt. Samtidigt var det krig i vårt närområde. Regeringen har i bred överenskommelse fört in Sverige i ett Natomedlemskap och i ett arbete med att stärka försvaret. Den tredje delen, herr talman, handlar om en inflation som var skyhög. Sverige hade låg tillväxttakt, och det fanns mycket att göra för att stärka hushållens ekonomi på olika sätt.
Det städjobbet, herr talman, har vi i mångt och mycket nu gjort. Varför är det viktigt? Jo, det är viktigt för att vi nu ser att tillväxten i år kommer att vara högre än tidigare år. Vi ser att konjunkturen har vänt och att vi nu har en konjunkturåterhämtning.
Herr talman! Den 13 september är det val. Jag visualiserar en dörr där det står 14 september. Vad kommer att hända sedan? Jag kommer snart tillbaka till Mathias Tegnérs fråga, men för mig finns två väldigt tydliga alternativ. Det ena alternativet är en moderatledd regering som fortsätter arbetet med att göra Sverige rikare efter några riktigt tuffa år, där Sveriges och svenskarnas ekonomi ska stärkas och där min målbild är att Sverige ska ha det högsta välståndet inom tio år.
Det handlar om att fortsätta att stärka människors ekonomi. Det handlar också om, vilket tangerar frågan från Mathias Tegnér, att se till att företag växer, vill komma hit, vill investera. I en väldigt turbulent omvärld är trycket enormt på länder som har en stor exportsektor, exempelvis Sverige.
Allt det här vill jag fortsätta att arbeta med. Företag ska stanna här och investera här, och precis som interpellanten nämner är skatterna oerhört centrala, både för att just företag ska vilja vara här och för att man ska vilja gå till arbetet, för att ansträngning ska löna sig och för att investeringar ska stanna här.
Då finns en mängd delar att arbeta med, och frågan från interpellanten är naturligtvis en av dem. Men allt handlar också om ordning och om prioriteringar. För mig och regeringen är det väldigt viktigt att också trycka tillbaka den kriminella ekonomin. Vi ska självklart jobba för att motverka både skattefusk och aggressiv skatteplanering, och det gör regeringen både i EU och i OECD. Det är helt centralt att ingen ska fly våra regler. Ingen ska kunna låta bli att vara med och ta ansvar och betala för det som vi behöver göra tillsammans. Men jag har också ett fokus på att ekonomin ska växa och att fler företag ska vara här och stanna här. Jag kan säga att Donald Trump har kostat Sveriges ekonomi och svenskarna ganska mycket pengar. Varje år räknar vi med ungefär 160 miljarder lägre bnp på grund av den amerikanska politiken.
Vad vill jag då säga med allt detta? Jo, att ekonomin ska växa. Skatter ska absolut vara utformade så att människor både vill jobba och driva företag. Alla former av fusk, vare sig det handlar om mindre belopp från Försäkringskassan eller stora miljardbelopp som man faktiskt rent aggressivt skatteplanerar med, ska vi jobba med från början till slut.
Jag tackar Mathias Tegnér för att han lyfter frågan; jag kommer tillbaka.
Anf. 5 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret, även om det är uppenbart att finansministern inte vill prata om det som min interpellation handlar om, nämligen om och hur orealiserade kapitalvinster som upparbetas i Sverige ska beskattas när personen i fråga flyttar ut.
Jag vill bekräfta att även jag tycker att frågor om trygghet, krig, Nato, inflation, hushållens ekonomi, tillväxt, konjunkturen, Trump och Sverigedemokraterna är viktiga. Men det är inte vad den här interpellationen handlar om.
Frågor om tillväxt och rättvisa är centrala i vårt land, och när vi pratar om företagande tycker jag att ett perspektiv försvinner i finansministerns svar. Är det rimligt att en vanlig löntagare, en kioskägare på ett torg någonstans i vår huvudstad eller en målare som har startat ett företag och kanske anställt en person ska betala skatt medan en liten grupp framgångsrika företagare som har råd med dyra skattejurister ska slippa? Det är faktiskt det som det handlar om – rättvisa. Varför ska vissa företagare betala skatt men inte andra?
Jag är den första att bekräfta att företagande är extremt viktigt för Sverige. Frågor som frihandel, god tillgång till riskkapital och bra regler är extremt viktiga. Jag har själv skrivit en bok om näringspolitik som jag tror att jag överlämnat till finansministern vid något tillfälle; jag är inte säker på att finansministern har läst den. Frågor om tillit, utbildning och infrastruktur är också helt centrala för att vi ska ha ett bra företagssystem. Men även frågor om skattesystemet och rättvisa skatter är viktiga.
Därför tycker jag att det är relevant att ställa frågan om tioårsregeln. I finansministerns inledande svar bekräftar hon att det faktiskt finns problem. Skatteverket har sagt det och även Riksrevisionen. Men därefter hamnar vi i en situation där finansministern konstaterar att frågan är komplex.
Det vill jag bekräfta: Frågan är komplex. Det var därför det var rimligt att det tillsattes en utredning, en utredning som skulle försöka hitta smarta lösningar på problemet. Men om man säger att frågan är komplex samtidigt som man lägger ned utredningen blir ju frågan: Vad tänker regeringen göra? Nu har jag gett finansministern fyra chanser under fyra år att svara på den frågan. Men återigen blir finansministern svaret skyldig.
Finansministern säger som sagt att frågan är komplex, vilket jag vill bekräfta. Men någon gång måste en beredning också övergå i politik. Därför vill jag passa på att ge finansministern ytterligare en chans att svara på min fråga: Avsåg regeringen över huvud taget att lägga fram förslag som hanterar frågan om tioårsregeln som inte fungerar? Ja eller nej?
Om svaret fortfarande är att frågan bereds är frågan hur länge den ska beredas. Eller är det så som finansministerns partivänner har sagt, nämligen att Moderaterna och regeringen inte tänker göra något åt den här frågan? Skulle finansministern inte bara kunna erkänna det i så fall?
Anf. 6 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag vill tacka för den här debatten, men det kom ju inget svar på Mathias Tegnérs fråga över huvud taget. Det finns dock en chans till att svara på om regeringen har tagit den här frågan på allvar. Inser man komplexiteten? Kommer man att tillsätta en utredning för att verkligen göra någonting åt detta?
Finansministern ägnar en hel del tid åt att prata om att man har städat. Vi har väl olika meningar om behovet av att städa, men här verkar dammsugaren ha städat upp en hel del som kanske inte borde ha städats bort, till exempel en utredning som kunde ha gett underlag för att genomföra precis det som interpellanten efterfrågar.
Finansministern säger att det finns två alternativ efter valet – en M-ledd regering och en S-ledd regering. När det gäller den ekonomiska politiken ser jag fram emot en S-ledd regering som tar den ekonomiska politiken med tillväxten, företagandet och allt annat på stort allvar.
Jag saknar det allvar som Moderaterna ändå har visat tidigare när det gäller den ekonomiska politiken. Nu saknas ju trovärdighet. Man har lånat till stora skattesänkningar, som kommer att påverka framtida generationer mycket.
Vi behöver få svar på interpellantens frågor. Vi har väntat en hel mandatperiod.
Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Under den här mandatperioden finns det nog ingen fråga som jag har diskuterat och debatterat lika mycket i den här kammaren som tioårsregeln. Det hedrar Mathias Tegnér att han fortsätter att lyfta den.
Mitt svar är samma som tidigare i bemärkelsen att regeringen har gjort mycket vad gäller till exempel skatteundandragande. Som jag nämnde jobbar vi hårt med detta i både EU och OECD, vilket ledamoten också vet.
Herr talman! Under ordförandeskapet ledde vi arbetet med en uppdatering av EU:s förteckning över de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna, som det heter på skattespråk. Vi ledde också förhandlingarna om förslaget om moms i den digitala tidsåldern, ViDA. Det handlar om och syftar till att stoppa till exempel momsbedrägerier. Dessutom har vi varit pådrivande i förhandlingarna om rapportering och utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, för att där minska skatteundandragande och skatteflykt. Skatteflykt är en viktig fråga att jobba med.
Alla som bor i Sverige ska vara med och bidra. Alla som tjänar pengar på olika sätt på sitt företag eller sitt arbete ska såklart vara med och bära det gemensamma. Ingen ska komma undan detta. Det är min bestämda uppfattning. Det är därför, herr talman, de här fyra åren har varit så präglade av ämnet hushållens ekonomi men också den svenska ekonomin.
Mathias Tegnér sa att frågan om rättvisa skatter också är viktig. Jag håller med om det, och jag tycker inte att beskattningen i Sverige har varit helt rättvis genom åren. Därför ser jag till att fler människor får behålla mer av sin lön. Därför ser vi till att skattesystemet ska premiera ansträngning. De skatter vi tar in i både stat, kommun och regioner ska inte vara högre än vad som krävs för att göra det som behöver göras. Man måste också använda skattepengarna på allra bästa sätt och våga prioritera bort ibland. Det kommer en annan interpellationsdebatt om det lite senare.
Rättvisa för mig är att den som ställer klockan på morgonen eller på kvällen – man jobbar ju lite olika – och går till jobbet eller driver företag, litet som stort, ska känna att vi har ett system där vi inte tar ut högre skatter än vi måste och att vi använder pengarna på bästa sätt. Där finns en skiljelinje mellan våra två olika sidor.
Herr talman! Jag vill säga något kort om arbetet med till exempel felaktiga utbetalningar under de här åren. Vi ska komma ihåg att under de senaste åren och det senaste decenniet har den kriminella ekonomin vuxit kraftigt och också tagit sig in i våra välfärdssystem. Regeringen har till exempel fått på plats en utbetalningsmyndighet, som redan har lett till att felaktiga utbetalningar av ganska stora summor upptäckts. Det kommer att bli ännu mer sådant när man får fullt tryck i den myndigheten.
Vi har genomfört en hel rad insatser vad gäller folkräkning för att få den bästa bilden av vilka som är i Sverige, såväl miljardärer som de som lever på olika former av ersättningar. Vi behöver helt enkelt veta vilka som är här och att de också gör rätt för sig. Vi ska inte heller betala ut pengar till dem som bor utanför Sverige, om de inte har rätt till det.
Vi har gett Skatteverket både fler och skarpare verktyg för att stoppa momsbedrägerier, som jag nämnde tidigare.
Listan kan göras lång. Vi trycker tillbaka fusket och kanske framför allt den kriminella verksamheten, som är en bidragande orsak till det dödliga våld och den kriminalitet vi ser.
Anf. 8 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Efter den här debatten tycker jag att en sak har blivit väldigt tydlig. Regeringen känner till problemet. Skatteverket och Riksrevisionen har pekat på bristerna, och finansministern säger själv att frågan är komplex och fortfarande bereds. Men åren går och väldigt lite händer. Tyvärr känner jag igen mönstret.
När det gäller skatteflykt är regeringen snabb med de stora orden. Man säger att frågan är viktig. Man hänvisar till EU. Man hänvisar till OECD. Man hänvisar till skatteavtal. Man hänvisar till beredning. Men när det kommer till de konkreta svenska åtgärderna blir det betydligt tunnare.
Utredningen om en effektivare beskattning vid utflyttning lades som sagt ned. Den årliga uppföljningen av skattefelet försvann. När vi frågar vad som görs åt välkända luckor i skattelagstiftningen får vi om och om igen beskedet att frågan bereds. Det är inte rimligt.
Jag kan inte låta bli att fundera på vems ärenden regeringen och finansministern går. Ett skattesystem bygger ju ytterst på legitimitet. Vanliga löntagare kan inte välja om de vill betala skatt. Vanliga småföretagare kan inte köpa sig fria från beskattning. Vi kan inte acceptera ett system där den som har stora kapitaltillgångar och råd med avancerad skatterådgivning har möjlighet att utnyttja luckor i skattereglerna. Det är luckor som regeringen känner till men inte orkar täppa till.
Det här handlar inte om att vara emot företagare – tvärtom. De allra flesta svenska företagare gör rätt för sig. De betalar skatt. De bygger företag. De skapar jobb. Det är just därför det är orimligt att vissa kan skaffa sig en konkurrensfördel genom aggressiv skatteplanering.
Min slutsats efter dagens debatt är enkel. Problemet är inte att regeringen inte känner till skatteflykten. Problemet är att regeringen gång på gång väljer att inte göra någonting åt den. Sverige har inte råd med fyra nya år med en SD-styrd regering.
Anf. 9 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar för den här diskussionen. Jag har varit tydlig med att regeringen jobbar aktivt med att förhindra skatteflykt och stora bedrägerier och upplägg som inte hör hemma här.
Den 14 september, herr talman, hoppas jag att det arbete vi har påbörjat med att bygga Sverige tryggare, rikare och starkare ska fortsätta. Det gör det genom att vi fortsätter att underlätta för entreprenörer och investeringar och för dem som vill komma till Sverige och växa. Vi gör det också genom att se till att ansträngning alltid ska löna sig. Människor som kämpar ska känna att det är mödan värt. Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar ansvar och att fusk, bedrägerier och allt i närheten av det motarbetas.
Herr talman! Alternativet den 14 september är fyra partier där jag faktiskt tror att partiledarna inte ens har druckit kaffe ihop. De vill helst inte synas på bild tillsammans. De vill helst bara prata om sin egen politik i alla delar. Här har vi ett miljöparti som berättade i förra veckan att de vill höja drivmedelspriserna, ha en högre invandring och lägga ned kärnkraft och se till att någon ny aldrig byggs. Här har vi en vänsterpartistisk ledare som jag mött flera gånger i debatter och som är väldigt ärlig och öppen med sin politik, vilket jag uppskattar, och som berättar om alla de skatter som kommer att belasta både hårt arbetande människor och företag i Sverige. De vänder liksom helt på bilden.
Det som bygger Sverige rikt och starkt är inte ett system med högre skatter, arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag. Vi ska inte jobba mindre, utan i svåra tider får vi alla hjälpas åt.
Herr talman! Efter valet gäller förhoppningsvis vårt alternativ.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
