Diskriminering i skolvalet
Interpellation 2022/23:40 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-11-17
- Överlämnad
- 2022-11-18
- Anmäld
- 2022-11-22
- Sista svarsdatum
- 2022-12-02
- Svarsdatum
- 2023-01-17
- Besvarad
- 2023-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
För en tid sedan kom en forskningsstudie från Uppsala universitet som visade att personer med låg utbildning samt invandrarbakgrund diskrimineras i skolvalet.
Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, gjorde en undersökning där fiktiva brev skickades till 3 430 grundskolor runt om i landet. Breven innehöll en förfrågan om plats på skolan och undertecknades med påhittade svenska respektive arabiskklingande namn. I brevet fanns även information med föräldrarnas yrke, undersköterska respektive tandläkare. De mer socioekonomiskt starka föräldrarna (och ofta med svenskklingande namn) fick positiva svar med utförlig information om skolan och ett mer vänligt intryck som sannolikt ökade chanserna för dem att välja skolan. De mer socioekonomiskt svaga föräldrarna (med invandrarbakgrund) fick sällan lika positiva och välkomnande svar, vilket sannolikt hade inneburit att de skulle ha valt bort skolan. Resultaten och slutsatsen visar att socioekonomisk diskriminering är ett stort problem i skolvalet.
Det har även framkommit i Skolinspektionens rapport Fristående skolors mottagande och urval av elever till förskoleklass och grundskola att 24 av 30 skolor brister i arbetet med mottagande och urval. De brister som påtalas är till exempel att de använder fler urvalsgrunder än de har informerat om och att ansökningsformulären efterfrågar mer information än vad som behövs för mottagande och urval. Vanliga fel är till exempel att skolorna efterfrågar om eleven har ett annat modersmål, varför den sökande är intresserad av en plats på skolan och den sökande elevens behov av stöd.
Det är uppenbart att det finns stora brister i hur fristående aktörer inom skolväsendet hanterar antagning och urval till sina skolor. Det innebär att alla barn inte ges en rättvis chans att välja skola.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
- Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?
- När kan vi förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:40
Webb-tv: Diskriminering i skolvalet
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:46
- Protokoll 2022/23:46 Tisdagen den 17 januariProtokoll 2022/23:46 Svar på interpellation 2022/23:40 om diskriminering i skolvalet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Riksdagsledamoten Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet. Linus Sköld har också frågat mig när vi kan förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval i Sverige.
Jag vill inleda med att säga att det naturligtvis är helt oacceptabelt om det förekommer diskriminering i samband med mottagande och urval vid vissa fristående skolor. Alla barn ska, precis som Linus Sköld själv lyfter fram, ges en rättvis chans att välja skola. Enligt skollagen ska fristående förskoleklasser och grundskolor som huvudregel vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning i den skolformen. De begränsningar av mottagandet som är tillåtna framgår av skollagen, och det får inte förekomma några andra begränsningar utöver dessa. Detta så kallade öppenhetskrav är en av grundbultarna i systemet med ett fritt skolval, och det är viktigt att det genomsyrar såväl skolans rutiner som informationen till vårdnadshavare.
Syftet med det fria skolvalet och mångfalden av skolor är att alla familjer, oavsett ekonomiska eller sociala förhållanden, ska kunna välja skola utifrån vad som passar dem bäst. Av det så kallade Tidöavtalet framgår att vi vill utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.
En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen avser därför att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett obligatoriskt och gemensamt skolval där fler vårdnadshavare gör aktiva val utifrån tydlig information och där urval sker utifrån förutsägbara kriterier menar jag är det bästa sättet att åstadkomma ett mer rättvist och väl fungerande skolval som är fritt från diskriminering.
Anf. 2 Linus Sköld (S)
Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för möjligheten att äntligen få debattera den här frågan i riksdagens kammare! Vilken härlig start på det här halvåret i riksdagen.
Historien om det svenska skolvalssystemet är en rysare för den som orkar ta in hela vidden. Då blir det uppenbart hur hela systemet är riggat för att missgynna samhällets resurssvagaste grupper och för att segregera elevunderlaget så att elever från resursstarka hem hamnar på vissa skolor och elever från resurssvaga hem hamnar på andra. Därför behövs ett gemensamt skolval där alla huvudmän och alla elever ingår, där valperioder införs och som administreras av det offentliga och inte av varje skolhuvudman.
Forskare vid Uppsala universitet har så sent som i våras belagt att det förekommer diskriminering i skolvalet så som det nu är organiserat. Materialet består av tusentals mejlsvar som kommit sig av att fingerade föräldrar har gjort förfrågningar om skolplats till enskilda skolenheter.
Av mejlen som skickades framgick de frågandes namn och yrke. På så vis har forskarna kunnat konstatera att undersköterskan får ett mindre välkomnande och mer avvisande svar än tandläkaren. Den med ett svenskklingande efternamn får ett bättre bemötande och mer information än den med ett arabiskklingande efternamn.
Föräldrar med socioekonomiskt svagare ställning, det vill säga kort utbildning eller utländskklingande efternamn, kan alltså vänta sig ett kyligare bemötande och ha svårare att få plats än de med svenskklingande efternamn och en längre utbildningsbakgrund.
Samtidigt har Skolinspektionen granskat hur de fristående skolorna sköter sin egen antagning. I våras granskades 30 skolor, och 24 av dem fick kritik. Kritiken bestod i att de samlar in uppgifter vid ansökningstillfället som inte får användas för att göra urvalet. Det gäller till exempel elevens etnicitet eller stödbehov. Andra kritikpunkter var att det inte var transparent vilka urvalsgrunder som hade använts. Familjer som ansökt vet till exempel inte varför de fick plats eller inte.
I juni 2020 rapporterade Aftonbladet om rektorer som blir uppringda av skolor som deras befintliga elever har sökt sig till för skolbyte för att ta referens på eleverna som sökt om att byta skola innan beslut om antagning sker.
Det betyder alltså att rektorer får lämna referens på lågstadiebarn i det skolvalssystem som vi nu har. Frågor kunde handla om sociala problem, dyslexi eller andra diagnoser. Det kan alltså få prestigeskolor att välja bort barn som har den typen av svårigheter.
Redan 2013 avslöjade Uppdrag granskning att en studiemotiverad tolvårig flicka med bra betyg är betydligt mer välkommen i många friskolor än en tolvårig pojke med dåliga betyg. Uppdrag granskning frågade 50 friskolor varav 27 hade plats för flickan medan bara hälften av de 27 hade plats för pojken vid samma tidpunkt. Jag är på rak svenska förbannad, sa Edholms partikamrat Björklund då i medierna. Nu tio år senare har Lotta Edholm faktiskt möjlighet att göra någonting åt detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är liksom inbyggt i systemet. Den som driver skola kan förväntas ha högre kostnader än i genomsnitt för elever där det finns svagare uppbackning från hemmet och för elever med annat modersmål än svenska eller som har olika former av stödbehov. Därför har särskilt skolor med ägare som kräver lönsamhet starka incitament att vilja selektera ett elevunderlag med goda förutsättningar att klara skolan.
Systemet missgynnar på det här sättet samhällets resurssvagaste grupper, som barn till föräldrar med kort utbildning, och barn med annan språkbakgrund än svensk diskrimineras systematiskt. Det duger inte. Huvudmännen klarar inte av att sköta sin egen antagning. Frågan var: När kan vi förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval?
Anf. 3 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Den bild som Linus Sköld ger av hur skolvalet ibland fungerar i Sveriges skolor är extremt frustrerande och upprörande. Det är också därför som uppdraget nu finns att få till stånd ett gemensamt skolvalssystem som ligger på en offentlig aktör. Det innebär i praktiken antingen på enskilda kommuner eller på staten. Det är inte bestämt än vilken som är den mest lämpliga aktören för att göra detta, men det behövs. Det behövs självklart också förutsägbara och tydliga kriterier i ett sådant system.
Skolverket har nu ett uppdrag att lägga fram ett förslag, och de jobbar med frågan just nu. När de sedan har kommit med sitt förslag får vi naturligtvis diskutera det igen. Men jag vågar inte säga exakt när detta kan ske. Det är lite för tidigt.
Anf. 4 Linus Sköld (S)
Herr talman! Jag tror att vi i den här debatten också ska prata en stund om kriterierna. Det är värt att ta på allvar. Det hänger liksom ihop med detta.
Först och främst: Skolvalet är här för att stanna. Familjers önskemål om plats ska fortsatt ges helt avgörande betydelse för var barnen hamnar i skolan. Det är alla överens om. Men skolvalet behöver förändras för att bli mer rättvist. Den ena förändringen är det gemensamma skolvalet, och den andra ska vi prata mer om nu. Den handlar om kriterier.
Det så kallade fria skolvalet är nämligen inte fritt i den meningen att alla elever har rätt till den skolplacering som de själva har valt. När det finns fler sökande till en skola än det finns platser på skolan måste man göra ett urval, och det som skiljer mitt parti från de högerkonservativa i den här frågan är synen på vilka grunder som ska användas för att göra detta urval. Att använda kötid som urvalsgrund är segregerande. Den som har bäst koll på systemet ställer sina barn i kö först. Det ger en socioekonomisk skiktning av elevunderlaget i populära fristående skolor. Därför har vi föreslagit att man förbjuder kötid som urvalsgrund.
Tidöavtalet däremot, som Lotta Edholm har ingått med sverigedemokrater, moderater och kristdemokrater, säger att kötiden ska finnas kvar men kortas. Tidöavtalet pekar ut två reformer gällande skolvalet. Den ena är att införa obligatoriskt och gemensamt skolval. Den andra är att behålla kötid som urvalsgrund men korta den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern hade tillfälle både i interpellationssvaret och i sitt svar på en skriftlig fråga som jag lämnade in under juluppehållet - eftersom den här debatten drog ut ganska långt på tiden - att förklara hur bevarad men kortad kötid skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet.
Ministern har glatt förklarat hur ett gemensamt skolval skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet men kategoriskt undvikit att prata om hur kötid som urvalsgrund ska stödja rättvisan. Och det är inte så konstigt. Lotta Edholms partiledare Johan Pehrson vecklade ju in sig i resonemangen om kötid i SVT:s partiledarutfrågning just före valet - så till den grad att det nästan lät som om Liberalerna ville samma sak som vi socialdemokrater, nämligen att förbjuda kötid och använda randomiserat urval för att ge alla sökande lika möjlighet att komma in på en skola.
Bara veckor dessförinnan hade Liberalerna presenterat sitt valmanifest, som slog fast ett nej till lottning. Och nu har de i Tidöavtalet tillsammans med sverigedemokrater och moderater landat i en konsertbiljettsmodell, där den som har snabbast internet eller den som inte jobbar på natten när ansökningen öppnar kommer att bli den som kan komma först i kön. Detta kommer fortfarande att gynna familjer med stark socioekonomisk ställning som har koll på systemet.
SJ prövade förresten den här modellen med tågbiljetterna över jul och nyår. Fråga SJ om de tycker att det funkade bra! Fråga deras resenärer om de tyckte att biljettförsäljningen blev rättvis! Systemet kraschade, och SJ tvingades att ersätta en massa resenärer för att de hade fått betala överpris som en följd av kraschen.
Herr talman! Det enda rimliga är att avskaffa kötid som urvalsgrund. Men de som vill skydda de fristående skolornas möjlighet att gå med överskott drar givetvis en lans för skolköerna, för det finns stora pengar att tjäna på att segregera elevunderlaget så att man kan få högpresterande elever som man kan undervisa till en lägre kostnad.
Vad tycker ministern om det här? Är det rättvist att den som sitter på den bästa internetuppkopplingen har störst chans att komma in på populära skolor? Är kötid som urvalsgrund en del av ett rättvist skolval enligt ministerns mening?
Anf. 5 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Skolvalet är här för att stanna, säger Linus Sköld. Jag blir verkligen glad över det beskedet, för det har tidigare inte varit självklart.
Det man då måste göra är att hitta ett skolvalssystem som är gemensamt, där man har gemensamma regler och där skolor inte kan ha egna regelverk. Det är väldigt viktigt, inte minst för att hela systemet är skattefinansierat. Sedan kan man ha lite olika åsikter om vad som ska ingå.
Man kan till exempel tänka sig att närhetsprincipen skulle gälla också för fristående skolor; det skulle kunna vara ett alternativ till den lottning som Linus Sköld förespråkar. Jag tror dock att det vore ett stort problem att göra på det sättet, för då slår boendesegregationen igenom ännu mer än vad den gör i dag på det sätt som sker i kommunala skolor, där närhetsprincipen gäller.
Jag tror att det viktigaste är att man kortar kötiden. Det är inte rimligt att ett barn som är fött på hösten hamnar efter ett barn som är fött tidigt på året, som det blir när man går enbart på födelsedatum. Man måste korta ned tiden, också för att människor som flyttar ska ha en större möjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är skeptisk till lottning eftersom jag tror att också det ger den här typen av problem när det gäller ett systems legitimitet. Om Olles föräldrar har satt skola A som första alternativ medan Pelles föräldrar har satt skola A som alternativ nummer tio och Pelle kommer in enbart på grund av lottning kommer det såklart också att leda till legitimitetsproblem.
Vi måste verkligen undersöka i botten vilka möjligheter som finns och vilket system som är det bästa. Men jag tror inte att lottning har större legitimitet bland föräldrar än vad kötid har.
Låt oss diskutera detta när Skolverket kommer med sina förslag om hur man ska utforma ett sådant här system på ett rättvist och bra sätt. Men jag förespråkar inte lottning som intagningssystem till svenska skolor.
Anf. 6 Linus Sköld (S)
Herr talman! Den som vill ha ett rättvist skolvalssystem kan inte använda kötid som urvalsgrund. Lottning förespråkas inte av Lotta Edholm, och hon menar att det skulle orsaka legitimitetsproblem om man har ansökt i olika rangordning och kommer in genom lottning.
Jag tänker att det är en sak som skulle lösa sig av att vi gör valet samordnat. Om vi anordnar gemensamt skolval skulle man inte behöva gå till tio olika huvudmän och ange någon som första prioritet i antagningsordningen. Då får vi i stället ordna det som vi gjort för högskolan: Om man kommer in på en skola som man har prioriterat högre än en annan stryks man som sökande på de understående. Det skulle inte vara svårt. Det där skulle faktiskt inte skapa några legitimitetsproblem.
Det Lotta Edholm egentligen säger är att hon inte tycker att alla barn som har ansökt om plats på en skola ska ha samma chans att komma in på den. Det är det som blir konsekvenserna av konsertbiljettsmodellen med kötid. Konsekvenserna är att de som har stora resurser och som vet hur systemet fungerar kommer att ha en bättre chans att komma in på populära skolor. Det är konsekvensen av kötid som urvalsgrund.
Då återstår frågan om Lotta Edholm tycker att det ska vara så att barn till resursstarka ska gå på vissa skolor och barn till resurssvaga ska gå på andra skolor. Det är värt att fråga.
Jag tycker att frågan om offentligt administrerat skolval förtjänar att upprepas. Förslaget om ett gemensamt skolval är utrett och remitterat. Det ligger färdigt på ministerns bord. Vad väntar hon på?
Anf. 7 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Det förslaget föll i riksdagen, just för att det hade så stora problem. Tunga remissinstanser sa nej till förslaget, som innehöll idén om att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Det är klart att detta är ett otroligt brett uppdrag, och om man ska ha det på det sättet måste det definieras mycket tydligare än så här.
Jag tror att lottning inte upplevs som ett särskilt rättvist system. Jag tror inte att lotteriverksamhet i allmänhet upplevs som särskilt rättvist.
Sedan måste man också komma ihåg att de flesta elever, oavsett om de väljer kommunala eller fristående skolor, kommer in på sitt förstahandsalternativ i det här systemet.
Detta bör egentligen vara det första vi funderar på: Hur kan vi se till att skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, kan ha platser så att det räcker till de elever som vill gå på dessa skolor? Jag skulle säga att kösystemet är en väldigt viktig del också i detta. Ett gemensamt kösystem innebär att man lättare kan se exempelvis var och i vilka kommuner det finns behov av att bygga ut skolor och var det inte finns ett sådant behov.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser att ett gemensamt skolvalssystem kommer att få bra och viktiga konsekvenser även på andra områden än just urvalssystemet för elever och föräldrar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.