Ändringar i vattentjänstlagen
Interpellation 2018/19:149 av Larry Söder (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-03-21
- Överlämnad
- 2019-03-22
- Anmäld
- 2019-03-26
- Sista svarsdatum
- 2019-04-09
- Svarsdatum
- 2019-05-13
- Besvarad
- 2019-05-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
I juni 2016 tog kommunalrådet Björn-Owe Björk (KD) initiativ till en skrivelse till dåvarande bostadsminister Peter Eriksson rörande lagstiftning som kraftigt försvårade byggnation av bostäder. De sammanlagt 23 kommunalråden från olika partier pekade på hur rättspraxis av att dagens tre lagstiftningar för vatten och avlopp kraftigt försvårade byggnation av fler bostäder.
Det rör dagens va-lagstiftning och framför allt hur rättspraxis för dessa utvecklats. I dag regleras vatten och avlopp av tre lagar: miljöbalken, anläggningslagen och vattentjänstlagen. Dessa tre lagar harmonierar inte, och rättspraxis av framför allt vattentjänstlagens 6 § har utvecklats till att bli ett stort hinder för bostadsbyggande utanför tätorter samtidigt som det försvårar åtgärdandet av ett stort antal ej godkända enskilda avlopp.
Problemet är att anläggningslagens möjlighet till va-samverkan ”juridiskt krockar” med vattentjänstlagen krav om att det alltid ska vara kommunalt ansvar för vatten och avlopp i större sammanhang.
Att hantera konsekvenserna av att dessa lagar inte hänger ihop kostar i dag både enskilda fastighetsägare och va-kollektiv stora summor, samtidigt som det kraftigt försvårar byggnation på landsbygden och utanför tätorter.
Regeringen valde att lyssna till kommunalråden och tillsatte en utredning för att förändra lagstiftningen. Utredningens betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) presenterades i maj 2018.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
När avser regeringen att framställa en proposition med förslag på ändring av vattentjänstlagen i enlighet med vad de 23 kommunalråden efterfrågade, för att därigenom kunna medge ökad byggnation utanför tätorter, minska ledtiderna i planprocesserna samt påskynda åtgärdandet av ett stort antal ej godkända enskilda avlopp?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:149
Webb-tv: Ändringar i vattentjänstlagen
Dokument från debatten
- Måndag den 13 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:91
- Protokoll 2018/19:91 Måndagen den 13 majProtokoll 2018/19:91 Svar på interpellation 2018/19:149 om ändringar i vattentjänstlagen
Protokoll från debatten
Anf. 30 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på interpellationer
Fru talman! har frågat mig när regeringen avser att framställa en proposition med förslag på ändringar i vattentjänstlagen för att kunna medge ökat byggande utanför tätorter, minska ledtiderna i planprocesserna samt påskynda åtgärdandet av ett stort antal enskilda avlopp som inte lever upp till gällande lagstiftning.
Regeringen har uppmärksammat att vissa kommuner upplever skyldigheten att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster som ett hinder för nybyggnation på landsbygderna. I maj 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över kommuners skyldighet att ordna allmänna va-tjänster. Utredaren skulle bland annat ta fram förslag för att underlätta byggandet och öka andelen godkända avloppsanläggningar på landsbygderna.
Utredningen om hållbara vattentjänster presenterade sitt betänkande Vägar till hållbara vattentjänster i maj 2018. Utredningen föreslår att kommunen vid bedömningen av behovet av allmänna vattentjänster ska kunna beakta alternativ till allmänt vatten och avlopp för att uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljö. Enligt utredningen ger detta kommunen större flexibilitet för enskilda lösningar, vilket skulle kunna underlätta byggandet utanför tätorter.
Utredningen föreslår också en uppsättning andra insatser, bland annat framtagande av förbättrade kunskapsunderlag, kompetensutveckling, utveckling av tillsynsvägledning samt att se över möjligheterna för att ge stöd till kommunerna för va-rådgivning. Ytterligare ett förslag från utredningen handlar om att det behöver utvecklas ett system för insamling av uppgifter om små avlopp, bland annat för att på kommunal nivå få tillgång till ett planeringsunderlag som kan användas i tillsynsplanering, va-planering samt översikts- och detaljplanering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om förslagen genomförs skulle det enligt utredaren kunna bidra till att det blir enklare för fastighetsägare att göra rätt när det kommer till frågor om små avloppsanläggningar. Det skulle kunna bidra till att åtgärdande av icke godkända avlopp påskyndas.
Vägar till hållbara vattentjänster har remitterats, och regeringen bereder för närvarande betänkandet.
Anf. 31 Larry Söder (KD)
Fru talman! Tack, ministern, för att du på en måndag kommer hit och debatterar va-lösningar! Jag tror inte att vi har särskilt stora åsiktsskillnader när det gäller detta. Men det är viktigt att belysa.
Jag hävdar att vi har en bostadskris i Sverige. Vi skulle behöva bygga ungefär 70 000 nya bostäder per år, men vi är nere på ungefär 40 000 bostäder per år. Detta drabbar medborgare i olika skeenden av livet, de som behöver byta bostad men även de som behöver komma in på bostadsmarknaden och få en egen bostad för första gången. Det är en väldigt viktig fråga för mig.
Att bygga bostäder är inte bara en uppgift för de stora kommunerna utan även för de små. För att vi ska klara bostadskrisen behöver hela landet hjälpa till med att bygga nya bostäder. Det är spännande att även de mindre kommunerna ser ett behov av det och att de gärna skulle göra det.
Förutom själva kostnaden för byggnationen, som i många fall överstiger värdet på det man bygger, upplever både kommuner och enskilda fastighetsägare att de styvnackade lagarna mer eller mindre tvingar kommunerna att driva fram kommunalt va i områden som blir något större, även om det både ekonomiskt och miljömässigt kan finnas väl så bra alternativa lösningar. Detta leder till att kommunerna avstår från att planlägga för och bygga nya bostäder i områden som annars är alldeles utmärkta för bostäder.
Kostnaderna blir för höga när det gäller va, och konsekvenserna för en del närboende blir också väldigt ekonomiskt kännbara om man va-sanerar ett område. Detta drabbar inte bara de nybyggda bostäderna utan även bostäder som finns i ett område sedan tidigare. Man tar dock inte hänsyn till om det sedan tidigare finns fungerande va som mycket väl klarar de miljökrav som ställs. Man tar inte heller hänsyn till om det enskilda avloppet har skapats för ett år sedan eller fem år sedan.
Kort sagt är lagarna kring detta inte uppdaterade utifrån dagens situation. Det krävs för att kommuner ska kunna bygga på attraktiva platser dit det inte nödvändigtvis alltid är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att dra kommunalt va. Även många alternativa lösningar är väl så bra miljömässigt, vill jag hävda.
Jag vill inte att ministern ska missförstå mig på denna punkt. Det är oerhört viktigt att vi har va-anläggningar som motsvarar de miljömål vi har och som hjälper oss i vår miljösträvan. Vi ska finna de va-lösningar som inte uppfyller kraven för de miljömål vi sätter upp, och i många av dessa fall är kommunalt va det bästa alternativet.
Däremot tycker jag att det är ekonomiskt slöseri att ta bort en va-anläggning som enligt mätningar är väl så bra som den kommunala va-anläggningen, bara för att vi tycker att det alltid ska vara kommunalt va. Vi måste ha fokus på miljö och ekonomisk nytta. Vi ska inte tumma på miljönyttan men inte heller ta bort helt fungerande va-anläggningar utan att göra en ekonomisk bedömning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt oss bygga där människor vill bo och göra en va-lösning som är anpassad utifrån de förutsättningar som finns i området.
Svaret som miljöministern ger är en upprepning från den utredning som varit tillsatt och som har gett sitt slutbetänkande. Jag kan tycka att flera av förslagen i betänkandet skulle underlätta situationen. Ge kommunerna bättre möjlighet att utifrån sina förutsättningar skapa va-anläggningar som är både miljömässigt och ekonomiskt gångbara. Då skulle bostadsbyggandet i mindre kommuner öka. Då skulle den fastighetsägare som har investerat i en bra va-anläggning och som har gjort sin del inte behöva vara orolig för att tvingas in i kommunalt va och få betala notan två gånger.
Ministern missade att svara på när det kan tänkas komma en proposition som har sin grund i detta betänkande. När tror ministern att vi kan förvänta oss en proposition?
Anf. 32 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Tack för frågan, Larry Söder!
Jag instämmer i att vi inte har olika syn på detta. Det är oerhört viktigt att man ska kunna bygga bostäder i hela landet, och även landsbygderna är viktiga för bostadsförsörjningen.
Regeringen har uppmärksammat att kommuner upplever att skyldigheten att ordna vattentjänster leder till att man, egentligen för säkerhets skull, hindrar nybyggnation av bostäder på landsbygderna. Om avloppsanläggningarna eller vattentjänsterna inte fungerar tillfredsställande och är farliga för hälsa eller miljö faller ansvaret nämligen tillbaka på kommunerna. Det är ett stort ansvar. Och det är viktigt att vi har fungerande vattentjänster, så att vi inte riskerar hälsa och miljö.
Just utifrån detta har utredningen gjorts. Vi har fått remissvaren. I Regeringskansliet pågår nu ett arbete med att titta på dem, för att se hur vi ska kunna gå vidare i denna fråga.
Det är precis som Larry Söder säger. Det finns väldigt allvarliga frågor kopplade till vatten och avlopp. Vi vet att dåligt renade avlopp innebär en risk för spridning av smittämnen som bakterier, virus och läkemedelsrester som är en fara för människors hälsa.
Vi vet också att det kan bidra till övergödning av våra vattendrag, sjöar och hav. Bidragen av kväve och fosfor från enskilda avlopp är inte försumbara, särskilt inte under sommarhalvåret. De står för drygt 10 procent av tillförseln av fosfor till vatten i Sverige om man drar bort den naturliga bakgrundsbelastningen från till exempel skogsmark. De enskilda avloppen är huvudkällan till övergödning under sommarhalvåret när avrinningen från åker- och skogsmark är liten.
Det är förstås både en miljö- och hälsofråga som måste beaktas och tas på största allvar. Det ligger under mitt ansvarsområde. Min kollega, och tidigare kollega, bostadsministern har ansvar för bostadsförsörjningen. Vi är i regeringen eniga om att vi behöver underlätta för att man ska kunna säkra en bra bostadsförsörjning i hela landet. Landsbygden måste ha de rätta förutsättningarna för att man ska kunna bygga även där.
Jag konstaterar att utredningen bland annat kommer med förslaget att kommunerna ska kunna beakta alternativ till allmänt vatten och avlopp för att ge ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljö. Det finns dessutom en lång rad andra förslag som är väl så viktiga. Det handlar om hur man kan ge möjligheter till stöd till kommunerna för bland annat va-rådgivning, kompetensutveckling, utveckling av tillsynsvägledningen med mera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Allt detta tittar vi på just nu i Regeringskansliet, och vi ämnar återkomma i de frågorna.
Anf. 33 Larry Söder (KD)
Fru talman! Ministern och jag är överens om att vi givetvis ska försöka hitta och åtgärda de va-anläggningar som inte fungerar. I många fall är kommunalt va det bästa alternativet när man inte klarar av att hantera det på egen hand. Det jag vänder mig mot är behandlingen av dem som klarar av att hantera det på egen hand.
De investerar i en va-anläggning, kanske en gemensamanläggning, som fungerar. Fem, sex, sju eller åtta år efteråt gör man en va-sanering, det vill säga kommunen drar fram kommunalt va. Då blir den investering som de har gjort egentligen onödig, ekonomiskt men också för miljön. De får betala en ekonomisk kostnad för kommunalt va som en pålaga.
Numera kostar en anslutning till kommunalt va inte någon liten summa utan en ganska stor summa pengar. Därför tycker jag att man ska se till vad det är för nytta man får för miljön? Sedan kan man göra ekonomiska konsekvensanalyser av de bägge delarna. Men fokus måste vara att vi får en så bra miljö som möjligt.
Jag har kontaktats av många enskilda människor som är oroliga inför framtiden när det gäller de enskilda avloppen. De undrar varför det tar en sådan tid för utredningsförslagen att läggas fram, hanteras av regeringen och läggas på riksdagens bord.
Det är ärenden som brådskar för att de enskilda inte ska drabbas av stora ekonomiska konsekvenser. Jag kan ha full förståelse för det om de har lagt ned ganska mycket pengar i en va-anläggning och det är på gång att kommunen ska dra fram kommunalt va. Kommunerna känner att de inte har något annat alternativ. Det skulle vara bra om vi kunde ge dem ett annat alternativ.
Vi är många som har läst utredningsförslaget och brevet från de sammanlagt 23 kommunalråden från olika partier. De pekar på hur rättspraxis med dagens tre lagstiftningar för vatten och avlopp kraftigt försvårar byggnation av fler bostäder. Det är också det ministern säger, och det är vad som ligger till grund för utredningen.
Senaste exemplet är Norr Mälarstrand i Köpings kommun där många är oroliga. Kommunen har med stöd av dessa lagar tänkt dra kommunalt va ut till ett område med 235 fastigheter där 40 är åretruntboenden.
Konsekvensen av ett sådant beslut är enligt undersökningar en väldigt liten total miljönytta, men det är dyrt rent ekonomiskt. Det är en liten miljönytta på så sätt att många av dem har ett väl fungerande va, och en alternativ va-lösning skulle fungera alldeles utmärkt till en betydligt lägre kostnad.
Beräkningen för att få en kommunal va-anslutning ut till detta område är 500 000 kronor per tomt. Av de 40 som bor där är det många äldre människor som inte har råd att betala dessa 500 000 kronor. Konsekvensen i längden kan givetvis bli att de får flytta någon annanstans. Det tycker jag inte är rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om de har va-anläggningar som fungerar alldeles utmärkt och uppmätta värden som visar att de klarar av det lika väl som ett kommunalt va kan jag inte förstå varför vi tvingar dem dit. Det är vad vi gör om vi inte får fram propositionen.
Jag uppfattar att ministern och jag har samma mål när det gäller detta. Jag hoppas att det så snart som möjligt kommer ett förslag till riksdagen så att vi kan ändra dessa regler som jag anser är stelbenta och egentligen inte hjälper medborgarna.
Anf. 34 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Tack ännu en gång, Larry Söder, för interpellationen!
Det är viktigt att vi inte ska ha oskäliga avgifter som gör det omöjligt för människor att bo på landsbygden. Just därför har vi gett jätteuppdraget till utredningen att titta på detta och hur man ska kunna underlätta så att även alternativ till allmänt va ska kunna beaktas av kommunerna.
Jag har redan anfört de argument som finns för att det är viktigt med ordentlig kontroll för vatten och avlopp. Det handlar om människors hälsa. Vi vill inte ha kolibakterier i dricksvattnet. Det handlar också om miljön.
Jag tror att de allra flesta är väldigt medvetna om vilka problem vi har med övergödning av både sjöar och hav, och inte minst Östersjön. De små enskilda avloppen är en reell faktor i övergödningen av Östersjön, särskilt på sommarhalvåret. Därför behöver man ta den här frågan på stort allvar.
Utredningen har varit ute på remiss. Vi har fått in remissyttranden. Regeringen behandlar just nu frågan och får helt enkelt återkomma till riksdagen i frågan.
Anf. 35 Larry Söder (KD)
Fru talman! När det gäller ordentlig kontroll på va-anläggningar säger jag check. Vi har samma uppfattning om det. Men det kan inte vara rimligt om man kan bevisa med mätningar att ens va-anläggning klarar av det lika bra som ett kommunalt va att vi tvingar människor att betala 500 000 kronor. Det kan jag inte förstå.
Vi måste på något sätt påskynda det. Jag har inte riktigt fått svar från ministern om ministern avser att påskynda handläggningen av propositionen så att vi får den till riksdagens bord så fort som möjligt. Nu kan vi inte fatta beslut om den i vår. Men det kan kanske ske under hösten om vi lyckas att få fram den så snart som möjligt.
Det skulle vara väldigt bra för många av de människor som är lite oroliga. Det gäller även de kommuner som vill bygga nya bostäder i områden där det finns äldre bostäder som har ett fungerande va. Men om kommunen lägger ett verksamhetsområde där anser man sig nödgad att göra ett kommunalt va för alla fastigheter, och det drabbar den som har ett eget va som fungerar alldeles utmärkt.
Min önskan och vädjan är att ministern tar till sig detta och försöker att skynda på handläggningstiden så att det kommer ett förslag så snart som möjligt.
Anf. 36 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen är medveten om detta. Vi har sett den gemensamma skrivelsen från de 23 kommunalråden som pekar på att rättspraxis av dagens tre lagstiftningar för vatten och avlopp försvårar byggnation av fler bostäder.
Nu har vi fått både utredningen och remissvaren. Det är viktigt att vi kan behandla dem med största allvar och göra en analys utifrån de inspel som har gjorts till regeringen. Sedan får vi återkomma i frågan så snart som det är möjligt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.