Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2024/25:TU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 april 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9)
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:1045 av Denis Begic (S) Vägavgifter
- Motion 2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) Post och it i hela landet
- Motion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
- Motion 2024/25:1673 av Johanna Haraldsson (S) Bättre kontroll av yrkestrafiken
- Motion 2024/25:1690 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) Fler kontrollplatser för tunga fordon behövs i Södermanland
- Motion 2024/25:1836 av Jennie Wernäng (M) Översyn av regler för busskort på fordonslinjen
- Motion 2024/25:1882 av Johan Hultberg (M) Bättre villkor för gränsöverskridande lastbilstransporter i Norden
- Motion 2024/25:2001 av John E Weinerhall (M) Omkörningsförbud för tung trafik
- Motion 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) En infrastruktur som fungerar i hela landet
- Motion 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Transportpolitik som bygger ett starkt och rättvist samhälle
- Motion 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:28 Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur - för att hela Sverige ska fungera
- Motion 2024/25:430 av Serkan Köse (S) Ordning och reda i taxibranschen
- Motion 2024/25:431 av Serkan Köse (S) Förstärkt skydd mot oskäliga taxipriser
- Motion 2024/25:432 av Serkan Köse (S) Kriminalitet inom taxibranschen
- Motion 2024/25:480 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) Trafikpoliser
- Motion 2024/25:6 av Robert Stenkvist (SD) Skärpta kontroller för taxiförare
- Motion 2024/25:636 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) Legitimation för persontransporter med buss
- Motion 2024/25:925 av Tomas Eneroth (S) Inrättande av en yrkestrafikinspektion
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-03-18
Trycklov: 2025-03-25
Betänkande 2024/25:TU9
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9)
Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.
Utskottet hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-04-02
Debatt om förslag 2024/25:TU9
Webb-tv: Yrkestrafik och taxi
Dokument från debatten
- Onsdag den 2 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:94
- Protokoll 2024/25:94 Onsdagen den 2 aprilProtokoll 2024/25:94 Yrkestrafik och taxi
- Onsdag den 2 april 2025Talarlista 2024/25:20250402
Protokoll från debatten
Anf. 59 Oskar Svärd (M)
Fru talman! Nu debatterar vi yrkestrafik och taxi, som är två viktiga frågor för Sverige.
Vid ett utskottssammanträde i januari i år lämnade representanter för Sveriges Åkeriföretag information om aktuella frågor inom åkerinäringen, och vid ett sammanträde i februari i år lämnade representanter för Transportstyrelsen information om myndighetens arbete med tillsyn av taxibranschen. Det var två viktiga möten för oss i utskottet för att vi skulle få en bredare inblick i både åkerinäringen och taxibranschen.
Fru talman! Åkerinäringen är en central del av Sveriges transportsektor och den spelar en avgörande roll för både näringsliv och samhälle. Genom att transportera varor och gods över hela landet bidrar åkerierna till en fungerande handel, industri och logistik. Branschen står dock inför stora utmaningar, inte minst kopplat till klimatomställningen och kraven på minskade utsläpp. Elektrifiering, biodrivmedel och mer effektiva logistiklösningar blir allt viktigare för att åkerinäringen ska kunna ställa om till en mer hållbar verksamhet. Samtidigt är det avgörande att infrastrukturen, inklusive vägnät och laddstationer, utvecklas i takt med branschens behov. För att säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar åkerinäring krävs därför ett fortsatt samarbete mellan företag, oss politiker och myndigheter.
En av de viktigaste frågorna kopplat till dagens debatt är en mer rättvis konkurrenssituation för Sveriges åkerier. Det är företagare som är med och bygger Sverige starkare, skapar jobb och bidrar med tillväxt. Transporterna måste fungera i hela landet för att vi ska kunna säkerställa arbetstillfällen, tillväxt och en starkare inhemsk marknad.
För att detta ska vara möjligt krävs det att våra svenska åkeriföretag har rätt förutsättningar att konkurrera på lika villkor med andra. Det är helt enkelt en bättre affär för Sverige att företag och chaufförer som är verksamma här också betalar skatt här i stället för att pengar och arbetstillfällen försvinner utomlands. Det handlar om skatter, avgifter, bränslepriser och långsiktiga regler. Vi i Tidöpartierna arbetar aktivt för att stärka den svenska åkerinäringen genom att sänka skatter och avgifter samt minska reduktionsplikten så att bränslepriserna blir mer konkurrenskraftiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Det handlar också om att se till att lagar och regler efterlevs. Alla aktörer ska följa kör- och vilotider, ta raster enligt regelverket och ha fordon som är anpassade för svenska vägar och väderförhållanden. Det är positivt att de flygande inspektioner som poliser och bilinspektörer genomför blir fler och mer omfattande. Det är helt rätt väg att gå för att säkerställa att reglerna följs och att vi ligger på en nivå som uppfyller EU:s krav. För att detta arbete ska vara effektivt även på lång sikt måste vi säkerställa att polisen har den kompetens och de resurser som krävs för att bedriva dessa kontroller av yrkestrafiken. Detsamma gäller för de myndigheter som ansvarar för tillsynen. Utan rätt kunskap och tillräckliga resurser riskerar vi att se fler regelbrott och en osund konkurrens där oseriösa aktörer slipper undan medan de skötsamma åkerierna drabbas.
Fru talman! Det finns de som inte sköter sig. Därför har regeringen ändrat lagstiftningen gällande sanktionsavgifter och klampning av fordon. Man låser helt enkelt fordonets hjul för vidare färd. Då får de som inte följer våra lagar och regler klampade och obrukbara bilar tills de gör rätt för sig och åtgärdar sina brister. Tidsgränsen som fanns förut är nu alltså borttagen.
Nyligen skickades också en remiss ut gällande skärpta regler för vinterdäck. Syftet med förslaget är att göra trafikanter bättre rustade för skiftningar i väderförhållande, och i förslaget finns också en del om snökedjor med. Jag ser fram emot att ta del av de synpunkter som kommer in under remissrundan.
Fru talman! De senaste åren har digitaliseringen förändrat taximarknaden genom att nya aktörer och tjänster har etablerats. Dessa företag bygger sina affärsmodeller på digital teknik, vilket har pressat traditionella taxibolag att bli mer effektiva och innovativa. För att upprätthålla en rättvis och laglig marknad är det avgörande att regelverket och rättsväsendet säkerställer en sund konkurrens och förhindrar att en svart ekonomi växer fram. Jag vet att regeringen, liksom vi i trafikutskottet, följer taxibranschen noga och vill se en stabil taxibransch med sunda villkor.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Resare och Mats Sander (båda M).
Anf. 60 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Svärd för anförandet.
Det finns en stor samsyn i utskottet om att hela transportnäringen ska kunna verka på ett både säkert och konkurrenskraftigt sätt utifrån de förutsättningar som finns.
Min fråga berör något i betänkandet som ledamoten inte nämnde, nämligen möjligheten till dispens för tunga transporter. I dag är det en omfattande administration när man ansöker om att få forsla exempelvis tunga kranar till ett bygge eller en hamn. Förutom att söka dispens hos Trafikverket måste företagen också söka dispens hos kommunen om de ska färdas på kommunala vägar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
I förra veckan lyssnade jag på företrädare för Accelerationskontoret, som ligger under regeringen, och temat var att öka tempot eftersom tid är pengar. Nu visar branschen att långa handläggningstider för tunga transporter kostar företagen 400 miljoner kronor årligen, vilket är oerhört mycket pengar.
Regeringen har haft ett dokument ute på remiss, och frågan bereds nu inom Regeringskansliet. Det är det traditionella sättet att hantera något till dess att det finns något nytt att säga.
Så till min fråga: Driver ledamoten på för att det ska finnas en tydlig tidsplan så att man snabbt kan få besked om att man får genomföra de tunga transporterna?
Anf. 61 Oskar Svärd (M)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan men måste tyvärr ge beskedet att frågan bereds i Regeringskansliet.
Generellt arbetar Moderaterna alltid för att det ska bli enklare att driva företag i Sverige. Det handlar bland annat om att minska regelkrånglet.
Det ledamoten efterfrågar har vi tagit upp både här i riksdagen och med regeringen i Rosenbad. Det korta svaret får dock bli att frågan är på tapeten, att vi arbetar med den och att vi återkommer med tidsplan och annat framöver.
Anf. 62 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Trafikverket pekar på att man kan vidta ett antal åtgärder inom verket utan särskilda regelförändringar, men då behövs ett arbete från regeringens sida som gör att det kan gå lite fortare.
Nu när Accelerationskontoret pekar på ökat tempo, där det också handlar om på vilket sätt man får myndigheter att både arbeta och styras, blir jag, då ledamoten företräder statsministerns parti, nyfiken på varför politiken inte har högre ambitioner för ökat tempo. Varför driver man inte på? Det är tredje året i rad som vi står här och diskuterar dessa frågor.
BK4 och tunga transporter har varit återkommande frågor på detta område. Enbart de långa handläggningstiderna för att få möjlighet till och tillstånd för de riktigt tunga transporterna kostar företagen 400 miljoner kronor. Det handlar inte om BK4 utan om de synnerligen tunga transporterna.
Det finns regionala transportstråk där kommunerna inte alltid är helt involverade i hur det ska se ut och vad som behöver göras för att det ska flyta på så smidigt som möjligt för transporterna. Jag är därför nyfiken på ledamotens inställning. Är man beredd att inte bara lyssna till att frågan bereds i Regeringskansliet utan också driva på för att en tidsplan ska komma på plats? På vilket sätt vill man styra Trafikverket tydligare och inte bara ge svepande uppdrag att arbeta för effektivisering? Är man beredd att följa upp det tydligare? Jag skulle gärna vilja få detta förtydligat.
Anf. 63 Oskar Svärd (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för den uppföljande frågan!
Jag repeterar lite från mitt svar på den första frågan. Regeringen arbetar redan i dag i ett väldigt högt tempo inom många områden. Detta tror jag inte har undgått någon. Vi arbetar för minskat regelkrångel, och vi arbetar för ett bättre företagande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Frågan bereds, och den ska beredas tills vi har landat i en produkt som vi kan presentera. Då kommer ledamoten att få reda på hur planen ser ut och även få möjlighet att kritisera eller hålla med regeringspartierna.
(Applåder)
Anf. 64 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Yrkestrafiken är extremt viktig för vårt land. Man kan likna det vid ett blodomlopp där transporterna gör att syre kommer fram till alla företag och butiker och allt som gör att hela Sverige får möjlighet att utvecklas. På det sättet är transportsektorn en extremt viktig näring för hela Sverige. Den är en del av det som gör att hela vårt land kan leva.
Samtidigt finns det saker vi kan göra för att öka effektiviteten i transportsystemet. Det finns ett antal åtgärder vi behöver vidta, för det är en hård konkurrenssituation. Det är otroligt viktigt att alla företag som finns på den svenska marknaden får möjlighet att arbeta på ett konstruktivt och konkurrenskraftigt sätt.
Jag tycker att ledamoten från Moderaterna på ett föredömligt sätt redogjorde för arbetet mot fusk och fel på olika sätt, så jag ska faktiskt hoppa över den delen av mitt anförande. Jag tycker att det var mycket klokt som sades.
Jag vill återkomma till det som jag tog upp i min fråga. Nu säger man att man arbetar så fort som möjligt, men jag blir ändå förvånad över att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet inte förmår att få ut mer.
I oktober lades infrastrukturpropositionen fram. Jag har full respekt för att det var ett tungt arbete som tog upp det mesta av tiden, men nu är det redan april 2025. Därför förvånar det mig att saker som i princip lämnades för beredning i somras ännu inte har fått möjlighet att bli verklighet såtillvida att man ger förslag på regelförändringar men också uppdrag till myndigheter.
I regleringsbrevet till Trafikverket står det väldigt svepande om på vilket sätt man ska arbeta för att underlätta för företag på olika sätt. När denna sektor, med riktigt tunga transporter som behöver dispens för att få genomföras, drabbas av kostnader på 400 miljoner kronor till följd av långa handläggningstider tänker jag att också regeringsföreträdarna borde anse att det är ett område där det är angeläget att göra skillnad.
De som gör de tunga lyften i vårt samhälle är med och bidrar till den gröna omställningen. De är med och bidrar till att bygga beredskap. Ibland är de med och bidrar när det händer allvarliga olyckor, och att då inte ha en smidig hantering för att ge tillstånd för tunga transporter är för mig helt obegripligt.
Man söker dispens för ett fordon i sig. Om till exempel kranen skulle gå sönder kan den inte bytas ut mot en annan, utan då blir det en ny hantering. Det förvånar mig att regeringen inte är mer på när det gäller denna fråga och åtminstone kan presentera när den kan vara färdigberedd.
Om Accelerationskontoret säger att tempot måste ökas och också att tiden behöver mätas är det otroligt viktigt att tiden för beredning av frågorna kortas och att man inte sitter på händerna på departementet. Man säger att man inte gör det, men det finns lite för många exempel på att man faktiskt inte är så produktiv som man ger sken av att vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
När det gäller frågan om Accelerationskontoret och att mäta tiden går frågan tillbaka till Tidöpartierna: Är man beredd att ange en plan för när och på vilket sätt man kommer att genomföra arbetet, eller kommer man att säga att det tar den tid det tar och därmed visa på en ganska tillbakalutad inställning där man inte ser företagens behov fullt ut? Man säger att man ser dem, men man visar det inte tydligt i handling.
Den andra del som jag skulle vilja uppehålla mig vid handlar om att överlag få möjlighet till längre och tyngre transporter på våra vägar. Vi vet att det är oerhört viktigt att man kan klassa om långa stråk för BK4-transporter. Här är det både Trafikverket och kommunerna som ska ställa om.
För att de regionala likaväl som de nationella transportstråken ska kunna förstärkas vill det till att det finns ett sammanhållet arbete för detta. Vi kan se att Trafikverket ökar möjligheten, men många gånger när man ska komma fram till en hamn eller omlastningsnod är också kommunala vägar inblandade. Därför är det viktigt att arbetet sker sammanvägt mellan de olika delarna. Det ska bli spännande att höra ytterligare Tidörepresentanter ge svar om på vilket sätt det arbetas för att öka omställningen till längre och tyngre transporter.
Fru talman! Jag skulle avslutningsvis vilja tala väldigt kort om gränshinder av olika slag. Sverige har en lång gräns mot Norge men också gräns mot Finland. När det gäller transporter över gränser har ett nytt EU-direktiv trätt i kraft där det pekas på att man behöver ha riktigt moderna färdskrivare. För dem som jobbar precis vid gränsen och som behöver göra internationella arbeten, även om det bara är i grannkommunen, krävs i dag investeringar på 20 000 eller uppemot 50 000 kronor för att sätta in den typen av färdskrivare.
Jag skulle önska att vi fick höra från regeringspartierna men också från Transportstyrelsen att gränshinderproblematiken tas på riktigt allvar. Därför har Centerpartiet ett särskilt yttrande om frågan.
Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag vill yrka bifall endast till reservation nummer 8.
Anf. 65 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Detta betänkande hanterar ett flertal motioner och ett trettiotal yrkanden. Yrkandena handlar framför allt om regler och att regler följs samt hur olika myndigheter hanterar sitt kontrollansvar.
Generellt sett finns det många positiva idéer i dessa motioner. Vi är överens om behovet av sjysta regler, likvärdighet nationellt och internationellt samt att det ska finnas fungerande kontroller.
I betänkandet framgår det att regeringen redan gör väldigt mycket inom detta område. Man har avsatt mer resurser, exempelvis till polisen så att den ska kunna klara sitt övergripande ansvar. Regeringen har också vid flera tillfällen uppdragit åt berörda myndigheter att samverka för att uppnå bättre kontroll och därmed ökad säkerhet på våra vägar.
Fru talman! Jag är extra glad för att regeringen i skrivelse 2023/24:59 den 21 december 2023 gjorde bedömningen att beskattningen av den tunga godstrafiken på sikt kommer att behöva ses över. Regeringen anser att man bör fortsätta analysera ett avståndsbaserat system för tunga godstransporter på väg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Detta är väldigt glädjande. Förra mandatperioden var jag mer eller mindre ensam om att argumentera för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som tar hänsyn till fordonets miljöprestanda samt avstånd. Vi kristdemokrater pekade på att ett sådant system i första hand bör införas inom transportsektorn, då det är bra för miljön och skapar rättvisa förutsättningar för nationella och internationella transporter.
Fru talman! En annan viktig åtgärd som genomförts under den här mandatperioden är en översyn av reduktionsplikten. Det har förändrat förutsättningarna för hela transportsektorn i form av lägre kostnader. Det har också gynnat våra åkerier i konkurrensen med internationella åkerier, vilket är bra av rena trafiksäkerhetsskäl men också har gynnat oss i Sverige genom handel och på andra sätt.
Fru talman! Avseende rast- och uppställningsplatser har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Regeringen jobbar med frågan, och det finns förslag i betänkandet på hur man kan förbättra situationen längs med våra stora Europavägar. Men när jag gör mina resor till Ukraina kan jag inte låta bli att imponeras av de rast- och uppställningsplatser som finns i Polen. Här behöver vi helt enkelt bli bättre.
Fru talman! Flera motioner handlar om längre och tyngre lastbilar. Även här har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Under förra mandatperioden var det jag som skrev denna typ av motioner i syfte att påskynda arbetet avseende undantag och ett sammanhållet BK4-vägnät. Arbetet med att få fram dessa vägar fortgår, och jag tror att det kommer att gå snabbare när vi under 2026 fattar beslut om en ny inriktningsplan för svensk infrastruktur.
Fru talman! Flera yrkanden berör taxibranschen. Det är en bransch som är i stor förändring. Nya affärsmodeller har vuxit fram, och konkurrensen har hårdnat.
Tidigare regeringar har vidtagit åtgärder för att säkerställa bättre konkurrens och kontroll efter att avregleringen av taxibranschen genomfördes 1990. Transportstyrelsen har fått ökade resurser för utökade kontroller, och flera andra myndigheter genomför åtgärder för att förbättra situationen i taxibranschen.
Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning i frågan om hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Det är också bra att regeringen nu bereder förslaget från Delegationen mot arbetslivskriminalitet om effektivare åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet inom bland annat taxibranschen.
Fru talman! En av de viktigaste åtgärderna för att skapa en god arbetsmiljö för yrkestrafiken är att vi tar itu med den underhållsskuld som tidigare regeringar har låtit växa. Det är därför bra att regeringen nu höjer anslagen till Trafikverket med 27 procent, vilket innebär att 1 171 miljarder kommer att satsas på infrastruktur under de kommande tolv åren.
Det är dock med förvåning som jag noterar att Socialdemokraterna i sin motion avseende infrastrukturpropositionen minskar vägunderhållet med 45 miljarder kronor 2026–2037. En sådan minskning gör att vi inte kan bygga bort de skador som finns på vårt vägnät, vilket drabbar alla som har vägen som arbetsplats.
Anf. 66 Kadir Kasirga (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Fru talman! Jag tackar Magnus Jacobsson för hans anförande om detta viktiga betänkande.
Jag välkomnar ledamotens vurmande för åkerinäringen och att han berör kaoset som råder i taxibranschen, där människor i dag jobbar under slavliknande villkor. Det har uppdagats av tidningen Expressen och även andra medier. Det gläder mig att höra att ledamoten tycker att man måste göra något åt det här.
Jag välkomnar till exempel plattformsdirektivet. Vi socialdemokrater ser fram emot att se var det kommer att landa politiskt. Delegationen mot arbetslivskriminalitet är också viktig. Den har kommit med några förslag. Men, fru talman, branschen kräver också handling här och nu.
Vi socialdemokrater kom till utskottet med ett utskottsinitiativ där vi föreslog några åtgärder liknande dem i Danmark för att komma åt de oseriösa taxibolagen eller appbolagen. Men tyvärr fick vårt utskottsinitiativ inte något stöd från Kristdemokraterna eller de andra Tidöpartierna.
Med tanke på det här vurmandet, varför motsätter ni er en ordentlig översyn av taxibranschen? Det är ju vad som behövs, och det är vad taxibranschen kräver.
(Applåder)
Anf. 67 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! För dem som lyssnar på den här debatten: Det finns möjlighet att ta initiativ i utskott. Samtidigt är det så att de som sitter som majoritet ofta har företräde i det att de redan träffar olika organisationer och grupper.
I det här fallet har vi kristdemokrater och säkert flera andra av mina kollegor träffat företrädare för taxibranschen och lyssnat på dem, så när det gäller den delen såg jag inget behov av att göra det till en utskottsfråga.
Det taxibranschen lyfter fram är betydligt mer komplicerat. Vi har, skulle jag säga, en dubbel situation: Å ena sidan är det ett faktum, vågar jag påstå, att enskilda personer som jobbar i plattformsnäringen far illa. Man måste kunna tillstå och erkänna att det är ett faktum. Å andra sidan är det också ett faktum att denna helt nya bransch som vuxit fram har skapat ökad mobilitet.
I det läge som jag är i just nu är jag nöjd med att regeringen jobbar med plattformsdirektivet. Man tittar på det som redan har kommit in i utredningar, och sedan kommer vi att få jobba vidare från det hållet. Men här finns helt klart en intressekonflikt.
Jag har själv med stort intresse lyssnat på taxibranschens företrädare när de har redovisat hur de ser på problemet. De har också pekat på den danska modellen, och jag är personligen inte främmande för att man bär med sig den i samtal med ministern.
(Applåder)
Anf. 68 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Tack för svaret, Magnus Jacobsson!
Ledamoten Magnus Jacobsson är en av de kristdemokratiska ledamöter som är väldigt tongivande i de här frågorna. Ledamoten sitter också i en särskild arbetsgrupp inom Kristdemokraterna som har kommit med några intressanta förslag som jag som socialdemokrat välkomnar, till exempel utfasning av Bromma flygplats och återförstatligande av Arlanda Express.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Men, fru talman, jag hör från ledamoten Magnus Jacobsson att han är nöjd med det man gör inom regeringen. Samtidigt kräver taxibranschen handling här och nu, till exempel att man kopplar appsystemet till taxametern och inför sätessensorer i taxifordonen. Det är vad taxibranschen kräver – det och hårdare kontroller. Det finns också förslag från Socialdemokraterna, både i vår kommittémotion och i vårt förslag till utskottsinitiativ. Tyvärr fick vi kalla handen när det gäller detta, trots detta varma vurmande för taxibranschen och situationen för dem som jobbar under slavliknande villkor.
Jag träffade förra veckan tillsammans med en riksdagskollega en grupp som jobbade för Bolt och Uber. De historier de kunde berätta var skrämmande. Detta är inte värdigt ett land som Sverige. Människor ska inte utnyttjas. Vi kräver att människor som kommer till Sverige ska göra rätt och göra sin plikt, men här utnyttjas människor som slavar.
(Applåder)
Anf. 69 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Personligen skulle jag vara väldigt försiktig med att använda begrepp som att enskilda företag utnyttjar enskilda personer som slavar. Det är rätt kraftfulla begrepp.
Som jag sa tidigare finns det en intressekonflikt och en problematik med en bransch som nu växer på ett helt nytt sätt. Jag satt tidigare i arbetsmarknadsutskottet och tog där upp det från perspektivet att det är lite svårt att se vem som har arbetsgivaransvaret. Det är därför frågan om plattformsdirektivet blir så viktig. Är det den som beställer tjänsten som är arbetsgivare? Är det den som äger den digitala plattformen? Är det den som kör själv som egenföretagare? Här finns en juridisk problematik som helt uppenbart har missgynnat enskilt anställda och skapat en väldigt hård press inom taxibranschen.
Tittar vi i betänkandet kan vi se att regeringen redan gör mycket. Man har tagit till sig att man ska titta på de förslag som har kommit fram i tidigare utredningar, som jag nämnde. Vi har i andra utskott och i andra sammanhang ökat resurserna till polisen. En del av det som ledamoten beskriver är ju ren kriminalitet. Det ska vi givetvis vidta åtgärder mot. Det finns exempel på att man systematiskt kör folk till prostitution och annat. Här har vi en problematisk situation.
Men återigen: Regeringen vidtar ett antal åtgärder, och jag är inte främmande för att man återkommer med ytterligare åtgärder.
Anf. 70 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Jacobsson för anförandet.
Det var välkommet att ledamoten lyfte fram tillgången till rastplatser och så vidare, inte minst kopplat till tyngre och längre transporter, och att det finns ett förtroende för att det kommer att lösas när den nya planen presenteras nästa vår. Det är fint med den förhoppningen, men det vill ju till att detta också blir verklighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Jag skulle vilja fråga om det som väntar på att få bli verklighet, nämligen det som handlar om långa handläggningstider. Som jag känner ledamoten Jacobsson tänker jag att det finns en otålighet och en vilja att få saker och ting att hända. Då undrar jag lite grann över möjligheten att till exempel flytta tunga mobilkranar, där kostnader uppstår för företagen för långa handläggningstider. Sedan tillkommer kostnader för allting annat, men det kan man ta betalt för på olika sätt. De långa handläggningstiderna kostar 400 miljoner kronor. Är ledamoten varse problemet, och är ledamoten också inne på att driva att det behövs en tidsplan på medellång sikt för att kunna se över hur man kan lösa det?
Det gäller också administrativa kostnader kopplade till att ställa om till BK4-vägnätet. Det är också administrativa saker som man jobbar med. På vilket sätt arbetar nu departementet med det? Eftersom Jacobsson tillhör infrastrukturministerns parti tänker jag att han kanske också har särskild insyn i på vilket sätt politiken tar sig an detta. Det duger inte att enbart hänvisa till myndigheter som har fått uppdrag. Det handlar också om att följa upp att uppdragen redovisas på ett effektivt och resultatinriktat sätt.
Anf. 71 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Detta är två jätteviktiga frågor. Jag ska börja med att besvara den jag upplever som enklast, nämligen den om BK4. Min upplevelse där är att det finns stor enighet i riksdagen om att vi vill bygga ut nätet. Tittar vi över tid ser vi att nätet ofta har byggts på ett sådant sätt att man byggt ett stycke, och så har det varit ett uppehåll, och så nästa stycke; sedan har det varit någon bro, och så har det blivit uppehåll. Egentligen har vi inte fått ett fungerande system.
Inom Tidöpartierna är vi överens om den problembilden. Jag tror och hoppas att det kommer att vara en tydlig del när vi går fram med infrastrukturpropositionen nästa år.
Ska BK4-systemet fungera måste det hänga ihop. Andreas Carlson har som minister vid ett otal tillfällen pratat om systemen: Oavsett om det handlar om järnväg eller väg är det systemtänket som ska fungera. Just när det gäller BK4 är det superviktigt. Det hjälper inte att vi gör en omklassning om det ändå inte leder fram till de mål vi har.
När det gäller den andra frågan ska jag erkänna att jag inte är uppdaterad på den. Däremot vet jag att den lyftes redan under förra mandatperioden och att det då fanns en diskussion. Den grundläggande inställningen från oss kristdemokrater är givetvis att detta ska lösas snabbt. Kostnadsbilden måste ses över. Det har varit stora problem när man kör in i städer för att göra jobb, och så tar det lång tid innan man får tillstånd. Man har olika motparter; det kan vara kommunen som markägare, polisen eller andra som ska vara med och fatta beslut.
Här får jag helt enkelt bli ledamoten Ulrika Heie svaret skyldig. Jag lovar däremot att ta med mig frågan, för det är en viktig fråga.
Anf. 72 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Det låter ändå som att politiken åtminstone har relativt höga ambitioner på området, även om man inte får saker att hända. Både den gröna omställningen och inte minst beredskapsfrågorna gör ju det verkligen angeläget att detta utreds skyndsamt och på ett bra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Jag vill ställa en avslutande fråga till ledamoten. Han företräder ju också Fyrbodal, som angränsar mot Norge. Den fråga vi tar upp i vårt särskilda yttrande handlar om att man i gränskommuner nu behöver göra ganska stora investeringar i sina kranbilar, till exempel, om man inte har den senaste versionen av färdskrivare.
Det har sagts att en sådan inte kostar mer än 10 000–12 000 kronor. Men så hade jag ett samtal med Transportstyrelsen, som säger att det kostar 20 000 kronor. Behöver man dessutom byta kablaget kan det komma att kosta betydligt mer. Detta handlar ju många gånger om småföretagare som till exempel anlitas i grannkommunen. Det kan vara mellan Strömstad och Halden eller längre upp längs den värmländska gränsen. Jag har också förstått att detta faktiskt är ett problem för lokal trafik mellan Sverige och Finland, över till grannkommunen.
På vilket sätt är ledamoten inställd på att titta på just gränshindersproblematiken och lyfta de frågorna tillsammans med myndigheterna men också med våra grannländer?
Anf. 73 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Ledamoten Heie lyfter en viktig fråga. Just när det gäller kablage och digital teknik i enskilda kranar längs med Sveriges, Norges och Finlands gräns ska jag erkänna att jag inte är fullt insatt i detta.
När det däremot gäller den mer generella frågan hur vi har jobbat inom Norden med våra gränsrelationer måste man nog vara ärlig: Vi gränsbor – jag bor själv i Uddevalla – har egentligen alltid, oavsett regering, upplevt att det tar lite lång tid.
Det blev extra tydligt, fru talman, under covidpandemin. Då var det oerhört enkelt att här i Stockholm fatta beslut om stängda gränser och olika regelverk. Det fick sedan otrolig effekt för handeln och för möjligheten att komma till jobbet. Många jobbade i vården, i förskolor och så vidare. När det gäller den mer generella problematiken att vi inte alltid förstår vilka beslut vi tar i relation till gränsrelationer delar jag till fullo ledamoten Heies oro.
När det sedan gäller just kranbilarna ska jag med intresse läsa ert särskilda yttrande en gång till och lovar att reflektera även över den frågan.
Anf. 74 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om yrkestrafik och taxi – två viktiga frågor. Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1, 9 och 10.
Fru talman! Vi har nu passerat halva mandatperioden, och nästa år går Sverige till val. Det är därför inte orimligt att börja utvärdera vad regeringen faktiskt har levererat. Inom området yrkestrafik och taxi är det tydligt att problemen hopar sig, men tyvärr uteblir lösningarna.
Samtidigt vill jag ta tillfället i akt att lyfta fram och hylla alla de yrkestrafikförare och seriösa åkeri- och taxiföretag som varje dag håller Sverige rullande – på våra vägar, i våra städer och på landsbygden. De ser till att vi får våra leveranser, att färdtjänsten fungerar, att barnen kommer till skolan och att sjukresorna genomförs. Trots en tuff verklighet med orättvis konkurrens, oseriösa aktörer och otillräckliga kontroller kämpar de för att göra rätt för sig. De följer lagar, betalar skatter och ger sina anställda sjysta villkor. Det är för dem vi gör vår politik, och det är deras röster vi socialdemokrater bär in i kammaren i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Fru talman! Sveriges vägar är en arbetsplats för tusentals människor varje dag. Men på många håll ser vi att arbetsvillkoren är långtifrån sjysta. Oseriösa åkerier och oseriösa taxibolag konkurrerar med dumpade priser, låga löner och undermålig arbetsmiljö. Detta är inte bara ett hot mot enskilda förare utan detta hotar även hela branschens framtid.
Vi socialdemokrater står bakom det europeiska mobilitetspaketet. Vi har kämpat för det och sett till att det har implementerats i Sverige. Paketet stärker reglerna för att stoppa den osunda konkurrensen. Men det räcker inte. Därför vill vi att en yrkestrafikinspektion ska inrättas för att samordna kontroller och säkerställa att reglerna verkligen följs. Att detta fortfarande inte har blivit verklighet tycker vi socialdemokrater är ett svek mot både förare och seriösa företag. Och det här är också viktigt för åkeribranschen.
Fru talman! Vi ser fortfarande allvarliga problem i taxibranschen. Apptjänster har förvärrat en redan snedvriden konkurrens. Det förekommer fusk med taxiförarlegitimationer. Arbetsvillkor dumpas. Förarna betalar priset med osäkerhet, stress, orimligt långa arbetspass och slavliknande villkor. Vi vet också att färdtjänstresor, skolskjutsar och sjukresor är livsviktiga funktioner i samhället. Tryggheten urholkas när förarna pressas och företagen inte granskas ordentligt, och det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige.
Därför föreslår vi återigen att en helhetsöversyn av taxibranschen ska genomföras. Det är anmärkningsvärt att regeringen, trots all kritik från branschen, fackförbunden och användarna, fortfarande vägrar att agera. Vad är regeringens svar på taxikrisen? Jo, att sänka åldersgränsen för taxiförare. Det är att börja i fel ände. Man borde ha börjat med att städa taxibranschen så att de seriösa aktörerna blev kvar.
Fru talman! Vi ser också stora brister i den offentliga upphandlingen. Företag med undermåliga villkor vinner uppdrag som finansieras med hjälp av våra skattemedel, och det drabbar både förare och resenärer. Det måste finnas skarpare krav i upphandlingar, till exempel krav på kollektivavtal och tydligare kontroll av hela leveranskedjan.
Vi socialdemokrater menar att taxipolitiken måste utvecklas, inte lämnas åt sitt öde. Vi behöver trygghet och rättvisa i hela branschen. Det handlar om tillit och om människors möjligheter att ta sig till vården, skolan och jobbet.
Fru talman! Vanligt folk ska kunna lita på att transporterna fungerar och att de som utför dem har trygga jobb och sjysta villkor.
(Applåder)
Anf. 75 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar Kadir Kasirga för anförandet. Jag vet att han brinner för lag och ordning inom taxibranschen, och vi har haft många diskussioner i frågan.
Kadir Kasirga inledde sitt anförande med att säga att det är dags att utvärdera Tidöregeringen, och det är absolut bra. Men då måste man fråga sig vad den förra regeringen gjorde under två mandatperioder. Jag hade över hundra debatter med förre infrastrukturministern Tomas Eneroth, Morgan Johansson, Anders Ygeman och ytterligare ett par ledamöter. Debatterna handlade om problemet med den kriminalitet som omgärdar dels taxibranschen, dels yrkestrafiken. De seriösa företagen har ett jätteproblem med att kriminella omgärdar verksamheten. De kriminella använder vägnätet för sin försörjning och för sina logistiktransporter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Men ingenting har hänt. Förutsättningen för att man ska göra någonting är att det inrättas en kontrollverksamhet som kan finnas ute på vägarna, stoppa fordonen, granska transporterna och kontrollera om förarna har rätt behörigheter, tillstånd och så vidare. Allt detta tog jag upp i över hundra debatter, och det hände absolut ingenting. Jag tycker att det är jättebra att Socialdemokraterna har börjat reagera och inser vad som måste göras. Men jag ställer mig också frågan: Varför envisas ni med att gå halva vägen och endast föreslå en yrkestrafikinspektion?
Anf. 76 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Thomas Morell för frågan och hans reflektion.
Jag har många gånger i debatten och i andra forum hört Thomas Morell vurma för ordning och reda. Under förra mandatperioden stod Thomas Morell här och vurmade för ordning och reda och sjysta villkor.
Nu när Thomas Morell och Sverigedemokraterna äntligen har inflytande i regeringen ser vi ingenting. Det är att agera passivt. Det är många ord, men inget i handling. När vi lägger fram utskottsinitiativ efter utskottsinitiativ för att bringa ordning och reda väljer Thomas Morell att agera tillsammans med regeringen.
Det räcker inte att stå här i kammaren och i teorin säga att vi talar om viktiga frågor och att det här och det där har gjorts. Socialdemokraterna lade grunden, och ni skulle bygga vidare. Men när ni äntligen har fått tillgång till verktygslådan har ni lagt ned verktygen. Ni har inte heller tagit emot den utsträckta handen.
En yrkestrafikinspektion är en mycket viktig fråga för åkerinäringen. Näringen har varit på besök hos oss i utskottet, och vi har på deras presentationsbilder sett önskemålet om en yrkestrafikinspektion. Sverigedemokraterna borde överväga att agera tillsammans med Socialdemokraterna och införa en yrkestrafikinspektion.
(Applåder)
Anf. 77 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Vi har diskuterat det här med yrkestrafikinspektion flera gånger. Anledningen till att vi säger nej till just det förslaget är att det bara går halvvägs.
Jag har själv stått ute på vägen och gjort kontroller i tolv år. Jag vet hur omfattande lagstiftningen är, och jag vet vilka krav som ställs på den som ska göra kontrollerna där ute. I alla delar och vad man än företar sig där måste man ha lagstiftningen i ryggen. När man väl upptäcker fel och brister måste man ha stöd i lagstiftningen för att kunna lagföra den individ som har gjort fel. Den kontrolltjänsteman som står därute måste ha hela verktygslådan i handen och ha stöd i lagstiftningen för alla mått och steg man väljer att ta.
Det förslag som ni har lagt fram räcker inte hela vägen, Kadir Kasirga. Därför har vi sagt nej till det. Jag välkomnar om ni höjer kraven i ert förslag, så att lagstiftningen kan nå hela vägen. Om man får en yrkestrafikinspektion är risken att resonemanget blir: ”Nu har vi fått en kontrollverksamhet. Då är det bra med det. Nu går vi vidare.” Då når vi inte målet om att komma åt dem som begår brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Ni är välkomna att sätta er ned och diskutera med oss för att se hur lagstiftningen är uppbyggd. Då kan vi ta diskussionen därifrån.
Denna diskussion för jag just nu med justitieministern. Jag hoppas innerligt att vi inom en snar framtid ska kunna presentera ett förslag som bygger på det som jag har författat och lämnat över till departementet.
Anf. 78 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Nu har vi passerat halva mandatperioden. Nästa år går vi faktiskt in i valrörelsen. I och för sig är det valrörelse varje dag för oss socialdemokrater. Vi måste på något sätt sätta stopp för den här regeringens passivitet i dessa viktiga frågor.
Jag välkomnar Thomas Morells initiativ och försök, men jag hoppas att det inte bara blir fikastunder på departementen och att Thomas Morell och Sverigedemokraterna inte blir rundade i de här frågorna. Det är i alla fall så jag upplever det.
Förra mandatperioden stod Sverigedemokraterna här i kammaren och lovade en massa saker. Vad ser vi? Resultatet är massarbetslöshet, skyhöga matpriser och oreda i taxibranschen. Det är kris och kaos. Det är dags att sätta stopp för det.
Men jag välkomnar detta och önskar dig lycka till med dina försök på departementet, Thomas Morell. Jag hoppas bara att du inte blir rundad.
(Applåder)
Anf. 79 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Det är korrekt att vi i dag diskuterar yrkestrafik och taxi och att en stor del av, mer än halva, mandatperioden har gått.
När det gäller det här området pratar vi mycket om lagar, regler, förordningar och kontroll. Men om man ska ha en väl fungerande yrkestrafik går det inte att komma ifrån att själva grundsystemet måste fungera, fru talman. Med den tidigare regeringen hände inte jättemycket på det området, men framför allt fick vi en infrastruktur som hade potthål.
Jag vill ändå ha ett litet svar på den fråga som jag ställde i mitt anförande. Om man nu tycker att yrkestrafiken och infrastrukturen är viktig, varför lägger man 45 miljarder mindre på själva grunden för yrkestrafiken, nämligen infrastrukturen och i det här fallet vägarna?
Anf. 80 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Magnus Jacobsson! Den är absolut relevant.
Vi måste se på det lite bredare. När vi träffar åkerinäringen, även i utskottet, och lyssnar på dem pratar de ofta om hur viktig även järnvägen och järnvägens kapacitet är och om de utmaningar som de möter.
Regeringens förslag till infrastrukturplan och fördelning av pengarna var förvånande. Tågen går inte i tid, och det finns inte kapacitet på järnvägen. Men man underprioriterar den.
Politik handlar självklart om att prioritera. Det korta svaret till Magnus Jacobsson är att för oss är alla trafikslag viktiga. De ska komplettera varandra. Men järnvägen är jätteviktig, även för åkerinäringen och deras godstransporter, om vi ska prata om mobilitet. Det handlar alltså om ekonomiska prioriteringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
(Applåder)
Anf. 81 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Jag har oerhörd respekt för Kadirs resonemang. Det finns bara en liten hake. 80 procent av alla transporter av gods sker på väg, och cirka 90 procent av alla transporter av människor sker också på väg. Den regering som nu sitter har dessutom avsatt så mycket pengar som Trafikverket själva säger att de klarar av att använda. Det går alltså inte ihop. Men jag ska släppa den delen, fru talman.
Som jag sa i anförandet är jag glad över att vi äntligen har en regering som är beredd att titta på ett nytt bränsle- och fordonsbeskattningssystem. Under förra mandatperioden debatterade jag vid flera tillfällen med dåvarande infrastrukturministern men fick egentligen aldrig svar på om socialdemokratin var beredd att ta tag i de problem som finns.
Ett avståndsbaserat beskattningssystem skulle få stora miljöeffekter. Det skulle också kunna lösa konflikten när det gäller att internationella företag konkurrerar med vår näring, dessutom utan att betala för sig. Eneroth sa i ett enskilt samtal att en bedömning var att det handlar om 3 miljarder som inte kommer in till den svenska statskassan.
Jag är som sagt oerhört glad. Det fanns nämligen ganska mycket motstånd mot den diskussionen under förra mandatperioden. Varenda gång man ska göra en ny förändring av ett system finns det alltid de som känner oro; kommer det att bli dyrare för just mig? Men poängen med ett nytt system är att man avskaffar det gamla och inför ett nytt.
Min konkreta fråga blir: Har socialdemokratin satt sig ned och funderat lite mer på idén med en ny bränsle- och fordonsbeskattning? Den skulle ha ett mer avståndsbaserat perspektiv, få en sådan miljöeffekt att man kan komma åt miljöovänliga fordon och gynna de miljövänliga och göra så att vi får en rättvisare bransch.
Anf. 82 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Jag hör på ledamoten Magnus Jacobsson att skattemodellen han talar om handlar om att kunna komma åt de utländska åkeriföretag som kommer hit och inte gör rätt för sig när de använder våra vägar. Det välkomnar jag absolut. Det är viktigt också för oss socialdemokrater att de som använder våra vägar ska betala för att de sliter på dem. Det är viktigt.
Men vilken modell som ska implementeras och tillämpas och få vårt stöd får vi återkomma till, ledamoten Magnus Jacobsson.
(Applåder)
Anf. 83 Helena Gellerman (L)
Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande Yrkestrafik och taxi.
Sverige är ett land med många internationella företag och stor export. Vi är därmed mycket beroende av en väl fungerande transportmarknad. Det gäller inte minst våra vägtransporter. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft, och den ser samtidigt till att butiker och mataffärer får dagliga leveranser. Yrkestrafiken ger därmed också många jobbtillfällen i Sverige. Liberalerna har höga ambitioner när det gäller att få till en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart, men med nuvarande behov av godstransporter kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Liberalerna vill se en sund åkeribransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs. Godstransporter är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringar genom mobilitetspaketen viktiga för att vi ska kunna ha ett regelverk som även gäller utländska företag och stöder seriösa åkerier.
Det är till exempel krav på smarta färdskrivare version 2 i alla tunga lastbilar från den 21 augusti i år och i lätta lastbilar från den 1 juli nästa år. Det innebär bland annat att man ska kunna se när en lastbil passerat en landsgräns och därmed få bättre möjligheter att följa dess rutter. Vi måste verkligen stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning gör att många bara struntar i reglerna.
När nu polisen har fått ökade befogenheter måste det paras med tillräckligt många trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av tung trafik. Annars riskerar fusket med cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka. Vi behöver också kontrollera fordonen, så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning. Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar i Sverige också för kriminell verksamhet, som frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet. Därför är det glädjande att man nu ser över frågan om att kunna skanna lastbilar när de kör över landsgränsen för att direkt kunna se det här samtidigt som man ger tullpersonalen större befogenheter.
Utöver fler trafikpoliser, som kan utöka antalet kontroller, behöver landets kontrollstationer och behovet av teknisk utrustning ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag. Betänkandet från Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg innehåller många bra förslag för att motverka brottslighet inom transportsektorn. Dessutom mottog regeringen den 14 februari i år en rapport som ger förslag på en tydligare arbetsfördelning mellan Trafikverket och Polismyndigheten för våra kontrollplatser för att effektivisera upplägget och kontrollerna av lastbilar ute på vägarna.
Säkra rastplatser är också en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder. Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över många dygn och därmed blockera möjligheterna för övriga yrkesförare att få plats. Därför är det glädjande att EU i april 2022 beslutade om nya säkerhetskrav på rastplatser och att Trafikverket fått ett uppdrag att successivt se över alla våra rastplatser och göra dem säkrare.
Fru talman! Åkeribranschen behöver med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är dock väldigt små för branschen, och prisdifferensen mellan en ellastbil och en fossildriven motsvarighet är fortfarande betydande.
Försäljningen av nya personbilar har ökat snabbt, och elbilar utgjorde ungefär en tredjedel av de sålda bilarna 2024. Antalet ellastbilar ökar däremot i långsammare takt, och här görs ett flertal aktiviteter från regeringen för att stimulera omställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Regeringen har fortsatt en premie för inköp av ellastbilar parat med ett stöd för laddinfrastruktur. Vi har också ett treårigt stöd för lätta lastbilar. Utöver depåladdning behöver laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser samtidigt byggas ut kraftigt. Det sker en väldigt positiv utveckling nu, när många företag som förut haft fossilfria bränslen går över till att alltmer erbjuda laddplatser. Även biogas är intressant för de tunga lastbilarna, och nätverket av biogasstationer byggs successivt ut för att möta den ökande efterfrågan.
Vägnätet för längre och tyngre lastbilar ökar successivt. I dag är 590 mil öppna för längre lastbilar, vilket är väldigt positivt ur ett klimatperspektiv. 48 procent av de statliga vägarna klarar 74 ton tunga lastbilar. Det är som sagt viktigt ur klimatsynpunkt men kanske framför allt av konkurrensskäl; då kan man ta med mer last per lastbil.
Liberalerna driver tillsammans med samarbetspartierna på för ett ökat underhåll och för utökning av vägnätet för tung trafik. Vägunderhållet har under en lång rad år fått stå tillbaka, men nu återtar vi hela underhållsskulden på tolv år genom regeringens proposition om den nya infrastrukturplanen. Det är viktigt både för industrins transporter och för den militära mobiliteten.
Förarbristen är dock ett stort problem för branschen. Det gäller såväl lastbilstransporter som bussar och taxi. En grundförutsättning är att fler tar vanligt B-körkort för personbil, då det är en inkörsport till lastbilskörkort. Tyvärr ser vi problem med att allt färre är redo och klarar förarprovet vid första uppkörningen. Det glädjande är att vi har en uppåtgående trend på antalet körkort bland de unga.
De lätta lastbilarna och färdtjänstbussarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbristen, då man med ett vanligt B-körkort maximalt får köra en lastbil som väger 3 500 kilo. Regeringen har drivit på i EU för att man med vanligt B-körkort ska kunna köra en eldriven lätt lastbil som kan väga upp till 4 250 kilo. Förra veckan lade kommissionen fram ett slutförslag på det nya körkortsdirektivet som tillåter den nya maxvikten, vilket är väldigt glädjande.
I samma direktiv sänker man också åldern för att få köra buss till 21 år. Det välkomnas av bussbranschen, som därmed får ytterligare möjligheter att få tillgång till fler bussförare.
Taxibranschen har diskuterats i ett flertal inlägg före mitt, och den tyngs mycket hårt under konkurrensen från den illegala marknaden. Regelefterlevnaden måste öka, och Transportstyrelsen har därför fått mer resurser för tillsyn. Man har också utvecklat en starkare samverkan med en lång rad myndigheter för att kunna identifiera de företag som inte följer reglerna. Detta är nödvändigt för att vi framöver åter ska kunna få en sund taxibransch med en bra arbetsmiljö.
Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.
Anf. 84 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Gellerman för anförandet och skulle vilja ställa en fråga. Jag har ställt en liknande fråga i ett tidigare replikskifte. Ledamoten nämnde övergången till färdskrivare 2.0 och att kravet börjar gälla i augusti efter alla övergångsregler. Jag vet också att ledamoten är starkt engagerad i nordiska frågor. Då blir gränshindersfrågorna väldigt viktiga att ta upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Jag delar ledamotens syn på att det givetvis är oerhört viktigt att vi skapar smidiga system för långa internationella transporter. Jag nämnde tidigare gränshindersproblematiken när ett företag på ena sidan gränsen får ett uppdrag i grannkommunen på andra sidan gränsen. Det kan gälla mellan Sverige och Finland eller mellan Sverige och Norge.
Det blir en ganska stor investering. Man har redan i dag fungerande färdskrivare. Det är ingenting som man egentligen fuskar med. Transportstyrelsen säger att det i genomsnitt kostar 20 000 kronor att byta. Har man en lite äldre lastbil kan det komma kostnader för ytterligare kablage och kosta uppemot 50 000 kronor, plus kostnader för att ha lastbilen stående still på verkstaden medan man gör de olika delarna.
Jag vill fråga ledamoten: På vilket sätt tycker ledamoten att man bör lyfta fram gränshindersfrågorna som också drabbar sektorn? Man är mån om att lösa ett problem. Men man har inte tagit hänsyn till inte minst de små åkarnas situation utmed gränserna. Vad kan man göra? Vad avser ledamoten att lyfta fram i olika nordiska sammanhang för att komma till rätta med det?
Anf. 85 Helena Gellerman (L)
Fru talman! Tack för den viktiga frågan!
Jag har precis blivit ordinarie ledamot i Nordiska rådet, och därmed kan jag driva de här frågorna. Det finns olika utskott. Dessa frågor drivs i gränshinderrådet och i utskottet för tillväxt och utveckling, och där sitter inte jag. Däremot är det en väldigt viktig fråga. Det är själva kärnan i Nordiska rådet att vi måste ta bort gränshinder.
När det gäller transporter finns en rad olika frågor. Det handlar inte minst om att få transporter som löper i stråk över gränserna, som ledamoten tog upp. Vi har i Norden sammanbundna stråk som till exempel från Norge över Sverige till Finland.
Jag ställer mig väldigt positiv till att vi ska ha ett transportministerråd. Det har inte blivit verklighet än. Det finns en sådan stor mängd frågor som hänför sig till just transporter, så jag tror att det behövs ett transportministerråd.
För att komma till den specifika frågan kommer jag själv att ta upp det och tala med de ledamöter som sitter i gränshinderrådet. Det är ofta de som lyfter fram de här frågorna. Jag kommer även att ta upp det i andra sammanhang.
Det blev väldigt tydligt inte minst under pandemin att alla de företag som finns och verkar precis i gränstrakterna blir väldigt hindrade av en lång rad av lagstiftningar. Det gäller inte minst när man ska åka över gränserna. Jag återkommer till det.
Anf. 86 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Jag uppskattar verkligen ledamoten Gellermans inställning i frågan. Man kan säga: Är det så mycket? För varje enskilt företag är det en ganska stor del om det skulle kosta uppemot 50 000 kronor plus kostnader för stillastående fordon.
Vi behöver också ha en blick för de mindre företagens möjligheter att kunna verka i gränsbygder. Jag nämnde gränsen mellan Sverige och Finland och också hela den långa gränsen mellan Sverige och Norge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Ledamoten nämner också de stängningar av gränsen som har skett i närtid och hur det har försvårat för människor att i sina företag kunna bedriva en vettig verksamhet. Jag vill tacka för den inställning som ledamoten har till att lyfta frågan vidare till dem som särskilt arbetar med det.
Här finns också Svinesundskommittén. Det är också ett samverkansorgan som jobbar med gränsöverskridande frågor. Det finns flera sådana kommittéer utmed hela gränsen.
Det är viktigt, precis som ledamoten är inne på, att det blir en del av den nordiska samlade småföretagarpolitiken så att det blir möjligt att vara småföretagare också i gränsbygd.
Det gäller att vi inte lägger på dem olika pålagor som gör det svårt. Detta är bara ett enskilt exempel. Det finns många exempel på när man gör olika former av regelförändringar där administrationen ökar för småföretagen.
Jag hoppas att ledamoten också tar med sig de delarna, att hela tiden göra allt som står i ens makt för att minska regelbördan inte minst för de små företagen.
Anf. 87 Helena Gellerman (L)
Fru talman! Det är oerhört viktigt med utvecklingen vid gränsen för att man ska kunna ha ett sömlöst utbyte över gränserna. Det har inte minst poängterats nu i och med utvecklingen i vår omvärld.
Vi behöver kunna köra över gränsen och kunna ha gemensamma regler. Nu är de flesta med i EU, så detta kanske framför allt gäller Norge. Där kanske man har fler delar som är mer problematiska.
Samtidigt finns det väldigt mycket att göra. Det gäller inte minst skattelagstiftningen. Det finns väldigt många regler där varje land har sin lagstiftning. Det är svårt att hitta en gemensam bas för det.
Det är ett område som man lyfter fram i Nordiska rådet i gränshinderrådet som något man vill att man ska ta tag i. Men det gäller också mer tekniska frågor. Det gäller att titta på den verklighet som de små företagen lever i. Vad är det för saker som kan ställa till svårigheter?
Finns det EU-lagstiftning behöver man samtidigt utrusta sin lastbil med färdskrivaren. Därför är det kanske svårt att hitta specifika regler i just den frågan. Det finns många små företag runt om i vårt land som inte åker över gränsen som också behöver utrusta sin lastbil.
Jag tar med mig frågorna, och jag tar gärna emot fler inspel.
Anf. 88 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Vi diskuterar i dag yrkestrafik och taxi. Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 4.
Herr talman! För yrkesförare är det viktigt att man kan ta sina raster och viloperioder på trygga rastplatser. Tyvärr är utbudet av rastplatser utmed landets vägar för litet, och de minskar dessutom i antal.
Gränsen på max 24 timmars nyttjande av rast- och parkeringsplatser respekteras sällan. Det har blivit ett problem för de yrkesförare som måste ta ut sina raster och sin dygnsvila. Det handlar om möjligheten för förare att ta ut sin lagstadgade rast eller dygnsvila inom föreskriven tid, eftersom de annars riskerar böter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Det gäller att de måste ta ut sin rast eller dygnsvila inom en 24-timmarsperiod, och i annat fall får de böter. Vad värre är: Arbetsgivaren riskerar dessutom höga sanktionsavgifter. Det är ett resultat av att föraren inte kan stanna och ta sin rast.
Med dagens situation blir det nästan omöjligt för förare och arbetsgivare att följa lagstiftningens krav när utbudet av rastplatser är så begränsat.
Än värre blir det när vägkrogar tar bort parkeringsyta för tunga fordon och i stället placerar laddstolpar på den ytan. Det minskar möjligheterna ytterligare för yrkesförarna att kunna ta sina raster.
Trafikverket måste därför skyndsamt investera i ytterligare rastplatser utmed de större vägarna. Rastplatserna ska vara den plats där varje fordonsförare på ett säkert sätt ska kunna ta sin rast och vila.
Herr talman! Under de senaste åren har den seriösa åkerinäringens villkor debatterats flitigt, inte minst här i kammaren i dag. Också gemene man har fått upp ögonen för problemet. Allt fler människor förstår kopplingen mellan den olagliga godstrafiken och annan kriminell verksamhet.
Det har uppmärksammats i medierna att det förs ut stöldgods ur landet motsvarande cirka 2 miljarder kronor årligen, och då talar vi enbart om det gods som är försäkrat.
Vägen är de kriminellas viktigaste verktyg, och det är sannerligen dags att begränsa de kriminellas verksamhet. Vi sverigedemokrater har under många år fört fram behovet av en väl fungerande kontrollverksamhet på väg. Nu har vi en bra dialog med regeringen om både behov och möjlighet att utveckla kontroller på väg. En effektiv kontroll är viktig för att skydda det seriösa företagandet men också för att försvåra för de kriminella nätverken att skaffa sig ekonomiska resurser. Vi vet att de pengar de tjänar på den olagliga trafiken sedan investeras i annan kriminell verksamhet.
Herr talman! Jag kan med glädje notera att allt fler partier här i riksdagen börjar tala om en effektivare kontroll av den yrkesmässiga trafiken. Det är bra! Vi blir allt fler som vill skydda det seriösa företagandet inom transportnäringen och därmed trygga de arbetstillfällen som finns hos de seriösa företagen.
Att bekämpa den olagliga trafiken innebär också att man kraftigt beskär de kriminellas möjlighet att nyttja logistiksystemet för sina interna transporter av smuggelgods och stöldgods. Med effektiva kontroller kastar man, bokstavligt talat, grus i maskineriet för de kriminella nätverken.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill rusta upp vägkontrollerna och se till att välutbildade tjänstemän kontrollerar den yrkesmässiga trafiken. Vi vill lägga kontrollverksamheten i en särskild enhet direkt underställd polisstyrelsen. Enheten ska ha egen ledning och egen budget. Den ska inte vara kopplad till den reguljära polisverksamheten utan ha sitt eget givna uppdrag: att utföra kontroller på väg. Till enheten ska även Transportstyrelsens företagskontroller förläggas. Givetvis ska lagstiftningen också moderniseras och straffen skärpas. Samtal förs nu med regeringen om en effektivare kontrollverksamhet.
Herr talman! En viktig del av yrkestrafiken är våra taxiföretag. De lever i en situation där konkurrensen från svarttaxi är stenhård. De seriösa taxiföretagen är i behov av stöd från samhället, det vill säga kontroller.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Det är sannerligen dags för en förändring. I flera tidningsreportage den senaste tiden har vi kunnat läsa om det utbredda fusket – ett fusk som bokstavligt talat slår undan benen för det seriösa företagandet inom taxibranschen. Vi kan inte stillatigande se på när seriösa företagare slås ut från marknaden med resultatet att förare blir utan arbete och staten går miste om skatteintäkter.
Staten har en skyldighet att bekämpa brott och skydda sina medborgare. Den skyldigheten måste också gälla företag och förare inom yrkestrafiken. Att bekämpa den vägburna kriminaliteten är viktigt ur flera synpunkter. Det är givetvis viktigt för att skydda det seriösa företagandet, men det är också viktigt i kampen för att bekämpa de kriminella nätverken. Att öka kontrollerna på väg är en ren investering för samhället.
Herr talman! Med en effektiv kontrollverksamhet på väg med välutbildade tjänstemän kan Sverige återigen erbjuda den seriösa transportnäringen sjysta villkor. Vi kan därmed dessutom begränsa de kriminella nätverkens möjlighet att nyttja vår infrastruktur för brottslig verksamhet.
Herr talman! I dag lyser solen över Stockholm; det ser vi när vi tittar ut genom kammarens dörrar. Vi går mot vår och sommar. Men än är inte vintern över, och vi kan säkerligen räkna med något bakslag.
Vi kan konstatera att underhållet på våra vintervägar har varit katastrofalt dåligt med olyckor och stora störningar till följd av detta. Situationen är oacceptabel, och vi är många som har påtalat för Trafikverket att de misslyckas med det mest grundläggande i sitt uppdrag, nämligen att hålla våra vägar farbara.
Visst kan vädret ibland vara övermäktigt, men det kan knappast vara snökaos över hela landet samtidigt. Händelsen på E22 kom som en skänk från ovan, då även medierna förstod hur illa ställt det är med underhållet av våra vintervägar.
Våra vägar är en arbetsplats för väldigt många yrkesförare, och de ska inte behöva riskera livet på grund av dåligt underhåll av våra vägar. Vägarna är också en viktig del i försörjningen för vår industri. Stopp i trafiken innebär per automatik stopp i viktig produktion. Den yrkesmässiga trafiken är en viktig kugge i samhällets maskineri. Det är något att tänka på!
(Applåder)
I detta anförande instämde Rashid Farivar och Patrik Jönsson (båda SD).
Anf. 89 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Tack till Thomas Morell för anförandet, som berörde viktiga frågor!
Vi har nu debatterat yrkestrafik och taxifrågor, och jag vill uppehålla mig vid taxibranschens nuvarande situation och rådande villkor. Som ledamoten Thomas Morell nämnde är det inte så bra; taxibranschen mår inte bra. Branschen kräver att politiken, och särskilt regeringen, ska agera i frågan här och nu.
Vi har tidigare berört att man sedan avregleringen av taxibranschen på 90-talet inte har gjort någon översyn av den avreglerade taximarknaden. Tidningen Expressen har rapporterat om vad som sker och om de slavliknande villkoren. Det förekommer även falska taxilegitimationer, och vi vet inte vilka som kör. Jag har träffat en grupp taxiförare som berättar hemska historier om den situation de befinner sig i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Sverigedemokraterna har tidigare i den här kammaren sagt att de ska bekämpa fusk i yrkestrafiken. Men när vi kommer med förslag i utskottet om utskottsinitiativ agerar Sverigedemokraterna tillsammans med Tidöregeringens partier och röstar ned våra förslag, som också efterlyses av taxibranschen. Är det bara ord jag hör från Thomas Morell? När skrider ni till handling i frågan?
Anf. 90 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Tack, Kadir Kasirga, för frågan!
Låt oss hålla oss till taxinäringen. Lagstiftningen har inte uppdaterats på många, många år. Vi har till exempel den gamla vilotidsboken – den som kallas för sagoboken. Den är fortfarande en viktig del i redovisningen av förarnas arbete, eller rättare sagt vila.
Det finns många delar i lagstiftningen som släpar efter från en tid som inte längre är aktuell. Vi har lämnat det tidevarvet. Det är ett bekymmer, vilket vi sverigedemokrater har påtalat ett antal gånger. Lagstiftningen måste uppdateras så att den går i takt med det samhälle vi lever i.
Men om vi ska kunna få någon effekt av den lagstiftning som uppdateras måste man samtidigt bygga upp kontrollverksamheten. Man måste kunna stoppa ett fordon och undersöka vad det är för fordon. Har det tillstånd? Vem sitter bakom ratten? Uppfyller föraren de krav som ställs? Har han eller hon rätt behörighet? Har föraren haft sin vila? Sköter föraren taxametern, och så vidare?
Då måste man ha välutbildad personal som har lagstiftning bakom sig så att man kan lagföra den som begår ett brott. Systemet haltar hela vägen, något som jag har påtalat hela tiden sedan jag kom in i riksdagen 2018. Lagstiftningen måste uppdateras, men vi måste också ha en kontrollverksamhet som fungerar.
Med all respekt för det förslag som ni har lagt fram från Socialdemokraterna om en yrkestrafikinspektion – det räcker inte. Man har inte tillräckligt med kraft i en sådan verksamhet. Ni måste förstå lagstiftningen, hur den är utformad och vilket stöd kontrollpersonalen har för att kunna lagföra. Där brister det i ert förslag, och jag hoppas verkligen att ni skärper det och kommer med något bättre.
Anf. 91 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Jag hör från ledamoten Thomas Morell vad som bör göras i frågan. Jag kan instämma i det han säger; det här med lagstiftningen och så vidare måste göras.
Då blir min reflektion: Thomas Morell är sverigedemokrat, och Sverigedemokraterna utgör det största underlaget i Tidöregeringen. De har ett enormt inflytande över regeringen när det gäller budgetfrågor och även dessa frågor.
Utifrån det som ledamoten har berättat nu undrar jag därför vad Sverigedemokraterna har ställt för konkreta krav när det gäller dessa frågor. När kommer till exempel de förändringar i lagstiftningen som ledamoten berättar om och anser att man bör göra? Jag har inte sett någon proposition i vårt utskott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Herr talman! Klockan fyra i dag är det votering, och vi har ett förslag om en yrkestrafikinspektion. Vi gör åtminstone någonting: Vi kommer med ett förslag om en yrkestrafikinspektion som kan utföra de här effektiva kontrollerna.
Men vid voteringen klockan fyra kommer Sverigedemokraterna att rösta nej till effektiva kontroller. Ledamoten Thomas Morell berättar ärligt om vad som borde göras i frågan. Men jag saknar de konkreta kraven på regeringen från Sverigedemokraterna. När kommer de?
(Applåder)
Anf. 92 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Förslaget är redan nedtecknat och inlämnat till departementet. Det finns alltså redan.
Vi kommer att rösta nej; det är alldeles givet. Ska vi komma åt problemen i den yrkesmässiga trafiken och de problem som taxibranschen står inför måste vi nämligen både skärpa och modernisera lagstiftningen och ställa ut kontrolltjänstemän på vägen som har den fulla verktygslådan för att göra någonting åt problemen.
Då får det inte falla på att de inte har full behörighet. Det får under inga villkor ske att de inte kan göra jobbet fullt ut, för då står vi i samma situation som i dag. Även om vi skärper lagstiftningen blir det ingen effekt om de som ska göra kontrollen inte har full behörighet.
Detta måste ni förstå. Ni måste läsa på vad lagstiftningen ställer för krav för att jag över huvud taget ska kunna gå ut och stoppa ett fordon och göra en kontroll. Framför allt måste jag kunna gå vidare och lagföra när jag upptäcker ett fel.
Där får det inte brista, och därför måste ni förbättra ert förslag.
Jag kan säga rakt av att det förslag som ni har lagt inte är tillräckligt skarpt. Jag skulle aldrig kunna ställa mig bakom det av det skälet, även om ambitionsnivån finns där.
Sätt er ned och läs lagstiftningen, och kom sedan med ett uppdaterat förslag! Det är ett råd jag kan ge er. Under tiden jobbar jag vidare med justitieministern.
(Applåder)
Anf. 93 Malin Östh (V)
Herr talman! I dag debatterar vi yrkestrafik och taxi, vilket är ett brett område med flera viktiga delar. Precis som många andra före mig vill jag dock använda min tid i talarstolen i dag till att prata om taxibranschen, för om den finns mycket att säga och också mycket som behöver göras.
Taxi är en viktig och flexibel del av transportsystemet. Taxi fyller flera olika behov och används till sjukresor, färdtjänst, skolskjuts och även anropsstyrd kollektivtrafik. Det är viktigt att taxibranschen fungerar i hela landet och också har förutsättningar att fungera väl. Att säkerställa att de förutsättningarna finns på plats är politikens uppgift och ansvar.
Från taxibranschen är förväntningarna på politiken stora och budskapet väldigt tydligt. I vintras riktade Svenska Taxiförbundet en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på nationell nivå och sa: ”Agera nu – innan det är för sent!” Samma tydliga budskap har också kommit från arbetsmarknadens parter. Transportarbetarförbundet beskriver en kraschad taxibransch, och Transportföretagen säger att taxibranschen uppvisar alla tecken på att bli ett allvarligt samhällsproblem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi
Det här är ett oroande och samlat budskap från en bransch i kris, som beskriver en taximarknad som inte fungerar.
Herr talman! För svensk taxibransch finns ett tydligt före och ett tydligt efter – ett före och ett efter 1990, då man på kort tid och på ett bräde avreglerade den svenska taxibranschen. Då gick man från att ha en strikt reglering av branschen till en väldigt långtgående avreglering.
Bara ett år senare, 1991, lade vi från Vänsterpartiet fram en motion där vi lyfte fram att det snabbt behövdes åtgärder för att komma till rätta med de negativa konsekvenserna av avregleringen. Vi pekade då på försämrade arbetsvillkor, ockerpriser, överetablering på vissa platser och underetablering på andra liksom problemet med att seriösa aktörer riskerade att konkurreras ut.
I dag, nästan 35 år senare, är det i stort sett samma problem som fortfarande väntar på en lösning.
Men, herr talman, det finns också ett annat före och efter för taxibranschen, och det är vad som har hänt efter plattformsbolagens etablering på svensk arbetsmarknad.
När vi debatterade taxi här i kammaren senast, i oktober förra året, lyfte vi från Vänsterpartiet upp flera exempel på de omänskliga villkor som har vuxit fram inom gigekonomin och som har haft stor påverkan på taxibranschen.
I vintras kom sedan en artikelserie i Expressen om villkoren för taxiförare som jobbar åt plattformsbolag. Artikelserien bekräftade verkligen den bilden. Tidningen träffade förare som arbetar 200 timmar i månaden och för detta får ut en lön på 8 000 kronor före skatt, vilket motsvarar en timlön på 40 kronor.
Efter den artikelserien har det kommit flera andra granskningar på samma tema. Norrköpings Tidningar uppmärksammade för bara några veckor sedan en annan utsatt grupp inom yrkestrafiken, nämligen de som arbetar som matbud åt Wolt. Tidningen träffade personer som, efter att alla omkostnader är borträknade, står med en lön på 17 kronor i timmen – 17 kronor i timmen i Sverige 2025! Det är en skam att vi låter det här fortgå.
Det finns fler aspekter på det här. Det leder också till en osund konkurrenssituation, där plattformsbolagen dumpar villkor och priser för en hel bransch. Långa och många arbetsdagar är också en risk ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Herr talman! Det är uppenbart att det inte kan fortsätta så här. Åtgärder behövs omgående.
Därför lade vi från Vänsterpartiet, precis som Socialdemokraterna också har gjort, fram ett utskottsinitiativ i trafikutskottet i februari. Där föreslog vi att den pågående utredning som regeringen har tillsatt efter att EU har antagit plattformsdirektivet skulle ges ett förtydligat uppdrag om att behandla arbetstagarbegreppet i förhållande till plattformsbolagen. Vi lade också fram förslag för att komma till rätta med prisdumpning och överpriser, problem som vi vet är stora i taxibranschen.
Yrkestrafik och taxi
Det här hade kunnat vara ett steg på vägen för att vända utvecklingen, men våra förslag avslogs utan diskussion och utan beredning.
Om regeringspartierna inte vill lyssna på Vänsterpartiet kanske de känner sig mer bekväma med att lyssna på Expressens ledarredaktion. De beskriver gigekonomin som vår tids statarsamhälle och uppmanar regeringen att göra allt de kan för att få bukt med den skuggbransch som har vuxit fram. Man kan också lyssna på taxibranschen och ta till sig deras budskap när de säger: Agera nu – innan det är för sent!
Vi har väntat i snart 35 år på att taxibranschens problem ska få en lösning. Vi behöver inte vänta 35 år till.
Jag yrkar bifall till reservation 9.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:TU9
Webb-tv: Beslut: Yrkestrafik och taxi
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:94 Onsdagen den 2 aprilProtokoll 2024/25:94
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Reglering och kontroll av yrkestrafiken
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:480 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C),
2024/25:925 av Tomas Eneroth (S),
2024/25:1045 av Denis Begic (S) yrkande 3,
2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,
2024/25:1673 av Johanna Haraldsson (S),
2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 21 och 25 samt
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 44 och 47, båda i denna del.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 0 0 62 10 M 60 0 0 8 C 0 0 20 4 V 20 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 13 0 0 3 - 0 1 0 1 Totalt 126 94 82 47 Krav och behörigheter för bussförare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:636 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) och
2024/25:1836 av Jennie Wernäng (M) yrkandena 1 och 2.Beställaransvar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 10.- Reservation 4 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 62 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 20 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 13 0 0 3 - 1 0 0 1 Totalt 240 62 0 47 Kontrollplatser och säkra rast- och uppställningsplatser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1690 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) och
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 86.- Reservation 5 (S)
Dispens för vissa fordonstransporter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 20.- Reservation 6 (C)
Längre och tyngre lastbilar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1882 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 15 och 18.1,
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 37 och
2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 24.- Reservation 7 (S)
- Reservation 8 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 93 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 20 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 13 0 0 3 - 0 0 1 1 Totalt 188 20 94 47 Omkörningsförbud för tung trafik
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:2001 av John E Weinerhall (M).Översyn av taxibranschen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:430 av Serkan Köse (S) och
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 49.- Reservation 9 (S, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 20 0 4 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 13 0 0 3 - 0 1 0 1 Totalt 188 114 0 47 Kontroller och tillsyn inom taxibranschen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:6 av Robert Stenkvist (SD),
2024/25:432 av Serkan Köse (S) och
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 47 i denna del.- Reservation 10 (S, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 20 0 4 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 13 0 0 3 - 0 1 0 1 Totalt 188 114 0 47 Skydd mot oskäliga taxipriser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:431 av Serkan Köse (S).Vissa arbetsmiljöfrågor inom åkeri- och taxibranschen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 44 i denna del och 45.- Reservation 11 (S)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.